Hjälp mig!

Anonym (Hösten 2021) · 2021-11-04T10:05:58+01:00

Bakgrundsfakta: Jag tre barn, 19, 22 och 15 där den minsta bara bor hemma. Barn varannan vecka. Jobbar raka veckor. Ganska aktiv, tränar på gym, fotbollsledare för yngsta dottern och spelar golf när säsong är. Jobbar extra ibland som utbildare (behöver det, då skulder ska betas av). Han två barn, 9 och 12 år. Barnen när han jobbar fm och är ledig. Femskiftar. Vi bor på olika orter och ses mest när han jobbar em och natt då han jobbar på min ort. Spelar golf vid säsong och lite promenader. Hänger mest i sin telefon och läser på om fonder och aktier. Vårt trubbel gäller att han vill att vi ses mera hemma hos honom. Det krockar med de aktiviteter jag har samt att det krockar när vi har våra barn vilket gör att vi ses hemma hos honom ca 4-6 dagar i månaden och hemma hos mig 10-14 dagar beroende på hur hans skiftcykel ser ut. Jag har gjort slut en gång pga. att han tycker jag ska ta bort tid på fotbollen när min dotter är hos sin pappa och och komma till honom istället och det blev en stor konflikt kring detta och att jag prioriterar inte honom. Jag mår gott i att vi ses den mängden men det gör inte han. Har dessutom fått ett erbjudande om att ta ett a-lag. Dock tar det för mycket tid och det går ut över min dotter. Men han mal på om det och säger ena stunden att han är stolt över mig att jag är så duktig medans i nästa säga att om du tar det uppdraget så finns ingen tid över till oss. Jag känner mig pressad i situationen och vi lever olika liv där han har mindre barn och jag vill göra saker. När jag bestämde att vi skulle försöka igen så blev han som förbytt fixade lyxig mat när jag kom till honom, köpte bubbel, bjudit mig på restaurang osv så han har verkligen försökt att ändra på sig men det har börjat skina igenom så hans surhet visar sig igen så fort det inte passar honom. Jag har läst och läst om destruktiva förhållanden och jag har levt i flera så det här är något jag är van vid. Vet liksom inte hur ett normal relation funkar. Känns som att jag hänger på och när han blir sur så svansar jag efter och försöker lösa det men jag mår dåligt av att ha det såhär. Jag behöver hjälp hur jag ska göra eller tänka om det är jag som är galen.

Forum Känsliga rummet Skilsmässa/Separation

Inlägg från: Anonym (Lisa) |Visa alla inlägg

Anonym (Lisa)

Fri 5 Nov 2021 09:52
10 svar

Återställ Anmäl

Hjälp mig!

Anonym (Hösten 2021) skrev 2021-11-05 09:18:51 följande:
Han längtar tills vi flyttar ihop. Men det blir inte förens hans barn är utflyttade. Jag har hela mitt liv uppbyggt där jag bor och han har inte så mycket där han bor. Svårt med åldersskillnaden på barnen. Jag vill eg. ha mitt liv på hold tills de flyttar ut. Jag vill hålla på med saker men då kan det bli surt om jag väljer att göra det när jag är barnledig men inte han. Vi tänker väl nån resa men vi kan åka bara på sommaren om vi ska kunna åka själva då vi aldrig är barnlediga samtidigt.
Ni passar inte ihop, ni lever för olika liv och vill olika samt bor för långt ifrån varandra.

Kommer inte att hålla i längden.

«
‹
Sida 1 av 1
1
›
»

Svara i tråden

Svar på tråden Hjälp mig!

Hjälp mig!

INNEHÅLL