Upprörd, drogtester inom psykiatrin

Fast det där med SSRI stämmer inte. En läkare skrev ut SSRI åt mig en gång och jag har aldrig tagit drogtest någonsin.

För att ta reda på om man har lunginflammation tar dom fakitskt tester =) Men det anser ju du är fel tydligen

Fråga:  Vad var mottagningens syfte med drogtestet ?

Vad ville dom uppnå ?

Jag har gått till psykologer och läkare (inom psykiatrin) i flera år, i olika omgångar. Har även varit inlagd. Aldrig tagit drogtest. Då har jag ändå tagit narkotikaklassade mediciner. 

Jag fick också SSRI utan drogtest.

Kanske är det olika på olika vårdcentraler. Kanske ändras rutiner varje år.

Jag sa aldrig att dom var farliga jag sa att dom KAN vara farliga. Hur vet du att din mamma är sjuk? Är hon självdiganoserad eller har du ställt diagnosen? Tror inte ni har den sorstens kunskap för att ställa en korrekt diagnos men men. Och sen så har dom ju inte exakt samma rutiner idag som dom hade för 20-300 år sen. Sjukvården har moderniseras och fått nya rutiner

Hotbrev? Nej det är det inte. Sen ibland får man fakitskt lov att göra saker som är otrevliat eller obehagligt. Jag tycker inte om blodprover. Ska du väggra gå till gyneogen också? Eller vi kanske inte ska ha mer prostataprover?Tandläkaren är ju inte häller säkligt kul

Men ibland när man är vuxen måste man göra saker som inte är roligt så kan livet vara . Vill du inte ha vård avsäg den då i stället för att ta upp plats för folk som fakitskt vill och behöver vård . Tycker ditt beteende är egoistikt 

Ignorera. Jag tror inte personen vill provocera, jag tror inte personen har kapacitet att förstå.

Missbruk är ganska vanligt hos befolkningen i stort. Att testa för en psykisk sjukdom är inte något man gör genomett drogtest, på samma sätt som man testar för en könssjukdom hos gyn om det svider när man kissar. 

För att sätta det i ett perspektiv.

Ungefär 5 miljoner svenskar är över 18 i Sverige i arbetsför ålder. 

600 000 av dessa har ett av vården känt missbruk, ungefär. (mörkertalen kan ju vara enorma förstås, men knappast i gruppen som tillhör psykiatrin, då de regelbundet drogtestas)

1 miljon svenskar i vuxen ålder lider av psykisk ohälsa. Ungefär 50% svenskar drabbas någon gång i livet av psykisk ohälsa. 

Inom gruppen med psykisk ohälsa förekommer missbruk i ca 20%-30% av de som är sjuka.

Så visst kan det eventuellt vara vanligare i den gruppen, men troligen inte särskilt mycket vanligare faktiskt. Och det kan lika gärna vara missar i statistik då man inte testar övrig befolkning i samma utsträckning. 

För man drogtestar ju sällan de som får medicinerna via en vårdcentral istället för via specialistpsykiatrin. Att man gör så handlar nog i viss mån om ett förlegat synsätt där en viss grupp psykiskt sjuka mer eller mindre omyndigförklaras och diskrimineras för att man inte tänkt efter ett varv till.

kunskapsguiden.se/omraden-och-teman/missbruk-och-beroende/behandling-och-stodinsatser-vid-missbruk-och-beroende/behandling-vid-samsjuklighet/

Informationen kommer från socialstyrelsen i grunden, och de som har störst missbruksrisk är de med bipolär sjukdom och schizofreni. Dock kan jag själv säga som arbetar med psykossjukdomar, att de jag arbetar med drogtestas ganska sällan. Jag testas oftare, trots att de jag arbetar med rätt ofta tar droger.

De flesta tror jag blir beroende, men man kanske kallar det tillvand då istället för att det ska låta bättre. Det finns säkert de som inte behöver nedtrappning efter att ha tagit stesolid i flera år exempelvis, men jag tror de flesta känner av något symptom av något slag faktiskt. Sömnsvårigheter eller liknande.

Mitt ex gjorde ett suicidförsök med narkotikaklassade mediciner, han missbrukade dock inte, men stämplades som missbrukare efter det, så det är nog lite godtyckligt.

Vi har nog olika syn på det med utsättningssymptom och abstinens, jag tycker det är exakt samma sak, och att man bara kallar det olika saker. 

Och nej, nästan ingen blir beroende efter några få tabletter av något.

Tack för er respons. Jag ska visa personalen era svar imorgon, och återkommer vad dem säger. 

Samt jag har e-mailat en advokat om detta, och får se vad hon säger. 

Glömde tillägga: En händelse gällande mina mediciner som stör mig: Jag skulle få min medicin, och då sa dem att jag inte fick lämna min lägenhet innan jag fick min medicin. Jag fick inte ens gå till mitt jobb...

Jag har aldrig slutat ta min medicin.

Anledningen till att jag inte vill ha min medicin, är för att när man tar läkemedel så är det för att bota något, man har någon sjukdom, det är för ett visst syfte, och jag har aldrig haft någon depression, aldrig någon OCD, aldrig socialfobi, aldrig ångest eller någon annan sjukdom. Så varför tar jag då (anti-depressiva) mediciner? 

För att jag gjorde ett självmordsförsök. 

Anledningen till självmordet var för att jag kände mig som en mupp, då jag har Aspergers syndrom.

Anledningen var aldrig depression.