Arrangerad relation
Tror det kan funka jättebra! Min man hade det så med sitt ex. De hade båda svårt att hitta någon och längtade efter familj och barn. De valde varandra med utgångspunkten att det här blir en bra förälder, vi blir ett bra team.
De hade ett jättebra äktenskap, fast min man aldrig riktigt tände på henne. Frånvaron av sex fick henne till slut att vara otrogen och när min man upptäckte det, var han uppriktigt glad för hennes skull har han sagt. Själv hade han engagerat sig 110% i alla barnens aktiviteter och saknade inte ens sex.
De var överens om att skilja sig när yngsta barnet var ca 10 år och gjorde det på ett extremt välplanerat vis så barnen inte har blivit lidande alls. Bland annat så levde de som skilda fast i samma hus sista året så barnen blev vana vid att endast en förälder hade ansvaret åt gången liksom.
Jag är själv en känslomänniska, så jag hade aldrig kunnat ens tänka att göra så som de. Skaffade barn med en olämplig man som misshandlade mig och barnen psykiskt, hade jättesvårt att klara av skilsmässan så barnen blev lidande även där. Hade känslor för mitt ex i säkert fem år efter skilsmässan och det var nog bara för att min mamma var på mig som en hök om att inte ta tillbaka honom som jag lyckades avhålla mig från det.
Min nuvarande man har nu fantastiska barn, en fantastisk relation med sitt ex och ett härligt känslorikt förhållande med mig, haha. Han är mer än nöjd med sina val.
Jag har en fantastisk kärleksrelation nu och är till slut lycklig. Mina barn håller på att långsamt läka sin uppväxt (de är alla vuxna nu), men de har fått betala med psykisk ohälsa allihopa, behandling hos Bup, skolproblem osv. De säger alla att de inte känner sin pappa. Han var ju med oss rent fysiskt, men var aldrig en riktig förälder. Jag har tjugo förlorade år som jag aldrig får igen.
Om jag fick leva om mitt liv, så vet jag vad jag skulle välja mellan känsla och förnuft när det gäller familjebildning!