Känslor i längre relation
Vi är i mitten av 30, vi har varit tillsammans typ? 5 år. Bott tillsammans i 3. Alltså jag saknar hen när hen är på jobbet ibland. Blir jämt glad av att se hen. Vi har oftast saker att prata om, när vi vill prata. Kan också bara vara tysta. Jag känner pirr då och då, men mest en varm, trygg och liksom hemmastadd känsla. Har aldrig tvivlat hittills. Vi ska snart få barn och det ska bli jättekul och spännande att uppleva det med hen. Jag känner sällan jobbiga känslor, men jag är nog en väldigt lättsam person själv. Hetsar inte upp mig över mycket, eller iaf inte när det gäller känslor, (kan vara engagerad överlag annars så jag är inte nån segpropp heller). Men ja jag tycker jag hittat en riktig guldklimp och jag tror hen är nöjd också. Visst kan jag vara mindre attraherad, det är mänskligt. Kan bero på humör, dagsform eller att hen bara gör nåt som irriterar mig! Men jag släpper sånt lätt.
Allt var mysigt och bra.
Några år senare kände jag att jag inte längre längtade efter honom, ville inte längre ha något närmare umgänge. Han kändes mest som en god vän.
Efter nästan exakt elva år gjorde jag slut och flyttade. Har inte ångrat det en sekund.
Fem år är för kort tid att räkna med att det ska hålla för alltid...
