Hur vet man om man är rätt för varann?

Ett förhållande drivs ju framåt av att ge och ta samt kompromissa. Jag tror många faller i fällan att hänga med på varandras intressen och blir avskräckt eller uttråkad. Det är ju viktigt att odla gemensamma intressen också och som ger båda två nöje och gemenskap och det är ju där kompromissa kommer in i bilden. En del av hans tempo blandat med ditt sinne för estetik och lugn skulle bli en fantastisk gemensam sak där era olikheter får plats att mötas och fungera ihop. Och givetvis får man ibland offra sig lite. Nån gång då och då får han så lov att käka långsam frukost med dig likväl som att du ibland får lov att lägga på ett kol för att hinna med honom ut.

Oilkheter börjar skava den dagen man inte längre ger och tar. När var och en börjar säga att "det är så här jag är" då är man ute på hal is. När man inte längre är intresserad av att mötas på mitten då kommer såna här frågor som du har.
Visst kan man leva med olikheter men då får man finna sig i att vissa saker av livet sker parallellt och man får mindre tid ihop.
Och så kommunikation... Pratar ni med varandra eller tror ni bara en massa saker? Frågar ni varandra om saker eller tar ni bara svaret för givet? Han kanske går omkring och tror att du är nöjd med att vara hemmakatt och därmed satsar mer på sina äventyr? Du å andra sidan kanske tror att han övergivit dig när han kanske bara ger dig mer utrymme att göra ditt? Pratar ni om sånt?