Tycker inte alls att du är omogen som säger att han kan gå upp på nätterna. Vill han ha den typen av liv där allt ska mätas på millimetern så gäller det naturligtvis allt, även vakennätter, föräldraledighet och städ/tvätt/middagar/planering mm.
Personligen hade jag aldrig orkat leva med en sån människa, men man är ju olika.
Det finns snåljåpar bland de som har gemensam ekonomi och bland de som har separat. Och det bråkas nog lika mycket oavsett vilken typ av ekonomi man har.
Hur vi löser det?
Den som känner för det betalar.
Tycker någon av oss att blir obalans så säger vi till och så svischar den ena.
Ska vi iväg så pratar vi innan.
De gånger vi bråkat om pengar kan vi nog räkna på ena handens fingrar.
För oss fungerar separat ekonomi bäst, fö andra inte.
Hur gör ni med gemensam ekonomi när den ena vill ha dyra märkeskläder och den gemensamma kassan går till det?
Eller när någon tar av den gemensamma kassan och köper en båt eller motorcykel.