• Anonym (L.)
    Wed 24 Nov 2021 20:31
    17546 visningar
    127 svar
    127
    17546

    Gemensam ekonomi

    Jag fattar inte att folk orkar hålla på och dela kvitton, när man redan har gemensamma barn. Det är för mig obegripligt. Självklart har man alla pengar som kommer in gemensamt, oavsett vem som tjänar dem eller om det är ersättningar eller bidrag av något slag. 

    OBS att jag skrev "pengar som kommer in", d.v.s. inkomster. Det kan finnas anledning att säkra upp förmögenhet sedan förr, ärvda villor, släktgårdar, företag o.s.v. som sin enskilda egendom. Men detta gäller främst gifta par.

  • Anonym (L.)
    Thu 25 Nov 2021 21:50
    #62
    sextiotalist skrev 2021-11-25 07:55:44 följande:

    Man kan ha separat ekonomi utan att dela kvitton. Vi har aldrig haft gemensam ekonomi och det har fungerat bra för oss, då vi aldrig bråkar om pengar. Däremot så är vi generösa mot varandra. 


    Sedan finns det inget självklart, såg någon undersökning att det är ganska jämt fördelat hur par lägger upp sin ekonomi, 1/3 helt gemensamt, 1/3 helt separat och 1/3 något däremellan. 


    "generös" är inte ett ord som ska finnas inom ett äktenskap eller ett äktenskapsliknande förhållande. Det ska vara självklart att man har alla pengar tillsammans. Jag skulle inte acceptera att leva med en man som menade att han var "generös" mot mig - typ slängde till mig ett köttben ibland, på samma sätt som han gör till hunden, och förväntade sig underdånig tacksamhet för det. Det ska vara SJÄLVKLART att alla pengar som kommer in är bådas. Annars kan detta med äktenskap eller samboskap vara helt och hållet. Jag kan ha en KK som jag träffar ibland, och då är det above board att han inte har något ekonomiskt ansvar för mig. 
  • Anonym (L.)
    Thu 25 Nov 2021 22:40
    #66
    Tow2Mater skrev 2021-11-25 22:07:06 följande:
    Det finns förhållanden som t ex består av en "Slösa" och en "Spara", och ska ekonomin fungera kan den måsta delas upp. Det är bara ett exempel.
    De flesta gemensamma ekonomier fungerar bäst och mest friktionsfritt om båda parter drar in ungefär lika mycket.
    Här håller jag absolut inte med. I de flesta andra länder, är det vanligt att kvinnorna är hemmafruar och inte drar in några reda pengar alls. Fungerar utmärkt. Det är bara här i Sverige, som allt har blivit så konstigt. 
  • Anonym (L.)
    Thu 25 Nov 2021 22:42
    #67
    Tow2Mater skrev 2021-11-25 22:12:58 följande:
    Man kan tydligen ha olika definition av ordet "generös". Den definition du har av generositet hoppas jag iallafall du är ganska ensam om. Tänk synonymer som "frikostig" och "storsint", att slänga till hundstackarn ett ben - tycker du verkligen det är frikostigt och storsint?
    "frikostig" och "storsint" hör inte heller hemma i ett äktenskap, p.g.a. att det ska vara SJÄLVKLART att man äger allting tillsammans. Dagens unga kvinnor får så hårda liv, när de slår sig ihop med män... Kanske har de det till och med bättre ensamma?
  • Anonym (L.)
    Fri 26 Nov 2021 09:51
    #72
    +1
    Allmänt undrande skrev 2021-11-25 07:49:51 följande:

    Har lite svårt att förstå uppdelad ekonomi alls i en långvarig relation. För mig är det liktydigt med att partnern värderas lägre än inkomsten. Hade jag tjänat lägre hade jag inte velat leva med någon (än mindre ha barn med) som såg mig som en snyltare och hade jag tjänat mer hade jag sett det som självklart att denna summa var vår och inte min...

    Har man nu uppdelad ekonomi så är det ju svårt om man har olika föreställningar om vad som är en rättvis uppdelning. Tycker nog att procentuellt låter ganska rimligt både utifrån att ha högre eller lägre inkomst. Det som jag ställer mig lite frågande till är denna mans behov av att unna sig själv en massa grejer när han har två småbarn. Vad består detta i? Äter han lyxigare mat än ni? Åker han iväg själv på grejer? Köper han saker som bara är hans osv.?

    Utan att veta era hemförhållanden tycker jag ändå att jag får vibbarna att varken du eller barnen prioriteras särskilt högt i denna mans liv TS...


    Håller med, det är skitkonstigt. Skulle aldrig vilja leva med någon som har det synsättet, och det gäller både om det skulle vara jag som skulle tjäna mindre, och jag som skulle tjäna mer. Handlar alltså inte om min egen situation, utan om att det är ett så ogint tankesätt. OBS detta gäller om man träffas unga och börjar leva livet tillsammans med fyra tomma händer. Skaffar barn tillsammans, köper hus, planerar att leva tillsammans livet ut... och det inte finns några tidigare barn att betala underhåll till. 

    Om man är äldre när man träffas och redan har var sina barnkullar, kan det förstås vara lite annorlunda. Där tänker jag, att det inte bör gå ut över de barn som redan finns, om pappa eller mamma träffar någon ny som inte vill dra sin del av lasset. D.v.s. barnen ska inte behöva sluta med sin ridning, sin hockey och sina årliga språkresor, för att mamma ska försörja en tiggare som hon plockat upp utanför ICA, under inflytandet av någon klimakterie-hormonsvängning. (För att ta ett extremt exempel.) 
  • Anonym (L.)
    Fri 26 Nov 2021 09:59
    #74
    Anonym (xxx) skrev 2021-11-25 23:59:36 följande:
    Hur vet du att det fungerar? Vilka länder syftar du på?
    Tyskland t.ex.. Min tyska väninna började arbeta - på halvtid - nu när hennes dotter (enda barnet) fyllde 14. Innan dess har hon varit hemmafru.

    Det har aldrig varit tal om något sådant som man läser här, att inte makens lön skulle vara bådas pengar - tvärtom. Familjen har dessutom haft en städerska som kommer två gånger i veckan och gör det grova hushållsarbetet, för att avlasta min väninna.

    Min väninna har haft mycket tid med sitt barn, hon och de andra mammorna i villaområdet har träffas på dagarna för "pysselpartyn" och sådant... medan de flesta mammor här i Sverige knappt ser sina barn vakna, och helgerna också bara innebär stress när det ska städas och storhandlas och arbetas i trädgården... allt sådant som en hemmafru (eller tjänstefolk som familjen hyr in, som hos min tyska väninna) gör undan under vardagarna, så att hela familjen sedan kan umgås i lugn och ro på helgen. 

    Vi svenska kvinnor är lurade, men det är inte så många som ser det - eller VÅGAR se det. 
  • Anonym (L.)
    Fri 26 Nov 2021 10:03
    #75
    sextiotalist skrev 2021-11-25 22:09:58 följande:
    Självklart för dig, men inte för oss och flera andra.

    Vi har levt ihop i över 25 år, har barn ihop. Vi behöver inte ha allt i samma korg för att känna tillhörighet.

    Vi tar gemensamt ansvar över gemensamma utgifter.

    Sedan är vi ömsesidigt generösa mot varandra med tid, kärlek och ekonomi.
    I din familj finns det styvbarn (fanns du väljer att inte nämna dem nu, undrar varför), och då blir det ju lite annorlunda. Om din man vill hjälpa sina söner med insatsen till lägenheter t.ex., så tycker jag att det är rimligt att han har möjlighet att spara det från sin inkomst. Men nu pratade vi ju om en hel familj, som ska börja sitt liv som familj utan bagage från förr. 
  • Anonym (L.)
    Fri 26 Nov 2021 10:42
    #79
    sextiotalist skrev 2021-11-26 10:12:02 följande:
    Därför att de har varit självgående i över 15 år, så det känns inte så relevant.
    Det kan ju fortfarande vara relevant, om din sambo (glömde att han inte var din man, så hela den här diskussionen är ju irrelevant för dig egentligen - och NEJ en ring på fingret gör ingen skillnad juridiskt eller moraliskt), vill spara pengar så att de ska få ett stort arv. Hellre än att slösa sina pengar på dig. 
  • Anonym (L.)
    Fri 26 Nov 2021 10:46
    #80
    Anonym (xxx) skrev 2021-11-26 10:22:22 följande:
    Och i Tyskland väljer många kvinnor att inte skaffa familj just för att de inte kan kombinera det med arbete. Finns inte utbyggd förskola som i Sverige. Därför föds det färre barn i Tyskland än i Sverige. 

    Ja, jag vet att det finns bakåtsträvare som tycker att det är fel att en vuxen människa kan försörja sig själv samt har råd att lämna ett dåligt förhållande. Det är kvinnorna som är hemmafruar och sedan måste leva på soc när förhållandet är slut som är lurade, av sådana som dig. 
    Fast att missa hela sina barns barndom är grovt. Jag tror att på dödsbädden, kommer man att tycka att det var mycket värre, än om man har missat ett steg i karriären och aldrig blev mellanchef...

    Har du någon statistik på, att det är före detta hemmafruar som lever på soc? Det stämmer inte alls med min erfarenhet, det brukar vara kvinnor som aldrig varit gifta, utan fött barn under olika lösa förhållanden som går på soc. Är man gift så får man ju ut pengar i bodelningen, och innan de är slut har man ofta hittat ett jobb eller studier med CSN.

    Min tyska väninna har som sagt börjat arbeta halvtid, hemifrån, nu när hennes dotter är tonåring. Hon arbetar som översättare, och detta var inget problem att få. Hon har ju sin gamla språkutbildning att falla tillbaka på, och hon har hela tiden hållit språken uppe. Hon har t.ex. pratat lite engelska med dottern varje dag sedan hon föddes typ, så att dottern talar också flytande engelska nu.
  • Anonym (L.)
    Fri 26 Nov 2021 12:09
    #86
    -2
    Anonym (xxx) skrev 2021-11-26 11:32:10 följande:
    Varför är du så taskig? Slut på argument?
    För att jag blir irriterad på att Sextiotalist måste gå in i precis VARJE tråd som handlar om gemensam kontra delad ekonomi, och rabbla upp samma saker till förbannelse. Liksom hon i VARJE tråd om ämnet låtsasförlovning, måste hävda att folk som är låtsasförlovade (d.v.s. bara har bytt ringar men inte planerar att gifta sig), har finare och mer tungt vägande förhållanden än andra sambopar...
  • Anonym (L.)
    Fri 26 Nov 2021 12:09
    #87
    sextiotalist skrev 2021-11-26 10:54:47 följande:
    Fast det förutsätter ju att det finns något att bodela. 
    Men det är tufft att komma in på den svenska arbetsmarknaden om man varit borta länge och jag har läst alltför många inlägg om gifta kvinnor, som inte har någon utbildning och inte har något arbete, här på FL, som inte klarar av att lämna en destruktiv relation.
    Då har dom valt fel man från början. 
  • Anonym (L.)
    Fri 26 Nov 2021 12:20
    #88
    -1 +1
    Anonym (xxx) skrev 2021-11-26 11:31:04 följande:
    Fast nu missar man inte hela sitt barns barndom bara för att man arbetar. Så redan där har du fel, men jag förstår att du måste överdriva för att driva din poäng, annars faller ju dina argument platt. 

    Självklart finns det ensamstående mammor som går på soc. Konstigt att du inte känner till det. Och att du inte heller känner till att det inte alltid finns så mycket att bodela. Vissa bor i hyresrätt, andra har skulder på huset så det finns inte så mkt övervärde att dela på. 

    Du får gärna ha din åsikt att det är bättre för kvinnan att vara hemma med barnen, men argumentera lite bättre för det. Det är bara att läsa lite här på FL så stöter man på dessa kvinnor som inte har råd att lämna mannen.

    Varför tycker du att det är bra att en vuxen människa är beroende av sin partner ekonomiskt? Vad är fördelen, förutom att de kan tillbringa mer tid med sina barn?
    MYCKET missar man i alla fall, om barnen pysslar med betald personal, jämfört med min tyska väninna som gick på pysselpartyn i grannskapet med sin dotter när hon var mindre, och alla mammor och barn pysslade tillsammans. För att ta bara ett exempel. Dom hittade alltid på mycket kul, som de flesta svenska barn bara får göra med sina betalada fröknar (som försvinner ur livet sedan).

    Ja, det finns massor av ensamstående mammor som går på soc, men det är inte före detta hemmafruar till män i karriären. Eller vet du något sådant fall på riktigt? I min erfarenhet handlar det nästan alltid om tjejer, som hamnat snett i samhället tidigt, aldrig varit gifta och med tiden får barn med flera olika män. 

    Om pengarna man får ut i bodelningen ändå inte räcker, så ser jag inget fel i att ta emot barnbidrag, flerbarnstillägg, bostadsbidrag och underhållsstöd som alla andra, och det kan man leva på om man är lite fiffig. Det bästa är ju om man skaffar sig en utbildning och lite arbetslivserfarenhet inom det yrket, innan man bildar familj. Och det har de flesta hemmafruar gjort, som jag känner till. Det är inte WT-tjejer som blir hemmafruar. (Med hemmafru menar jag att familjen inte lever på bidrag, utan att mannen tjänar tillräckligt för hela familjens behov.)

    Det tänket "beroende av sin partner" ska inte finnas inom ett äktenskap. Det ska vara självklart att alla pengar som kommer in är bådas pengar, och att alla ekonomiska beslut fattas gemensamt. Jag skulle inte vilja leva med någon som har en annan syn, och detta oavsett vem som tjänade mer, eller om den ena inte tjänade något alls. Den som är hemma gör ju sitt, när hon eller han sköter hushållet och tar hand om vardagens småkram. För en högt uppsatt person är det nästan nödvändigt att ha en hemmafruU/-man om h*n har hemmavarande barn, för annars får h*n inte loss tillräckligt med ork och tid för arbetets krav. Detta fattar man i typ alla länder utom Sverige. 
  • Anonym (L.)
    Fri 26 Nov 2021 17:27
    #96
    Tow2Mater skrev 2021-11-26 14:42:58 följande:
    Skulle det kännas bättre för dig om vi alla började skriva under dubbel anonymitet som du? Kanske FL kan förbjuda möjligheten att skriva under sin egen signatur så slipper du hålla koll på och reta upp dig över vem som skriver vad? Jag tror du kan föreslå det till en förslagslåda någonstans på forumet.
    Jag känner igen alla dom flitigast skrivande medlemmarna här, även när dom skriver dubbelanonymt. Så det hjälper inte! 
  • Anonym (L.)
    Fri 26 Nov 2021 17:40
    #97
    Anonym (D) skrev 2021-11-26 15:05:08 följande:
    Exakt så.

    Fast jag förespråkar gemensam ekonomi då ni bor gemensamt, har gemensamma barn, gemensamma utgifter och båda tycks jobba, då tycker jag er tid är värd lika mkt även om era respektive arbetsgivare värderar era timmar ojämnt.

    För ni har väl även gemensamma mål som t.ex. resor, bostad, drömmar m.m. att spara till? Eller ska mannen åka till spanien medan du får nöja dig med sveg? (No hard feelings svegbor)

    Vi kör allt in på samma konto, tar lika många tusen var till egna fickpengar och resten går till räkningar, sparande, bilutgifter, resor, barn m.m. en med tiden finjusterad budget som funkar skitbra, aldrig nå tjafs, finns alltid en avsedd buffert när däcken måste bytas eller diskmaskinen pajar
    Ja, det måste ju bli konstigt i sådana familjer, där parterna har väldigt olika inkomster, och ändå kör med delad ekonomi. Ska hela familjens gemensamma liv då hållas på den nivån som den med lägst inkomst har råd med, då h*n måste betala hälften av allting? D.v.s. de måste kanske bo i en hyreslägenhet i ett dåligt område, fast de hade kunnat bo i en villa i ett tryggt och barnvänligt område, de kan bara åka på semester vartannat år, och då till typ Mallis, de har aldrig råd att äta ute... 

    Och vad gör man med barnens aktiviteter? Om båda måste betala hälften, så finns det kanske inte råd med något annat än typ kyrkans barntimmar och kommunens aktiviteter till självkostnadspris...

    Och vad ska den högavlönade parten göra med de oceaner av pengar som han/hon får över? Spara på banken? Köpa skräddarsydda kläder till sig själv? Åka på jaktresor med de lika högavlönade vännerna till Afrika/shoppingresor med väninnorna i New York? Den högavlönade parten kanske kan åka till Alperna på skidresa med barnen, så att de får lära sig åka skidor - men den andra föräldern får vackert stanna hemma, för han/hon har inte råd..?

    Näää... Jag skulle få spatt. Ett sådant upplägg skulle jag möjligen kunna acceptera NU, när jag har stora barn, om jag skulle träffa någon som också har det. Då skulle det t.o.m. kunna vara en fördel om han umgicks med sina barn själv ibland, och jag med mina själv. Men om barnen var gemensamma..? Nä...
  • Anonym (L.)
    Sat 27 Nov 2021 13:48
    Anonym (Komisch) skrev 2021-11-27 12:36:44 följande:
    Är väl en sak att leva på samma nivå av standard. Dock bör ju den som drar in mer kunna spara mer i lugn och ro utan att den andra ska gnälla.

    Gifter man sig utan äktenskapsförord så får man lära av misstaget om man blir av med hälften vid ev skilsmässa. Eller gör det bästa, strunta i äktenskap.
    Fast ett äktenskap idag är ju så mycket mer än en ekonomisk-juridisk uppgörelse. Ett äktenskap innebär, att man både till varandra och inför omgivningen erkänner att man har ett seriöst och exklusivt förhållande, som man i alla fall vid denna tidpunkt förväntat sig ska hålla livet ut. Det är stort! Och än idag kan vigseln kännas viktig för en kvinna, för att den tar bort oron att mannen kanske bara utnyttjar henne för sex, samtidigt som han väntar på att träffa någon bättre. Gifter han sig med en - ja då är det The Real Thing! 
  • Anonym (L.)
    Sat 27 Nov 2021 13:52

    ...för övrigt undrar jag, helt stilla, hur många kvinnor som har dragit sig för att bli tillsammans med en högavlönad man, just för att de har varit rädda för de här diskussionerna och implikationerna. I andra länder (t.ex. Tyskland) finns inte detta problem, för där är det självklart att man och hustru har alla pengar tillsammans, och alla gratulerar kvinnan till att hon har kommit i hamn och fått det bra!

    Här däremot, kan det visa sig att mannen har tänkt att hon ska betala hälften av alla utgifter ifrån sin undersköterskelön, och att han i stället tänker lägga sitt överskott på jaktresor med polarna, resor till Savile Row för att låta sy upp skräddarsydda kostymer, Rolex-klockor, handgjorda skor... Och omgivningen tycker sig även ha rätt att fråga om vilken "uppgörelse" paret har träffat, eftersom de har så olika inkomst. 

    Sverige har blivit skitkonstigt, och det är feministerna som har stället till det. Massor av kvinnor har fått det sämre, p.g.a. feministtramset. 

  • Anonym (L.)
    Sat 27 Nov 2021 22:35
    sextiotalist skrev 2021-11-27 15:56:52 följande:
    Hur gör ni med gemensam ekonomi när den ena vill ha dyra märkeskläder och den gemensamma kassan går till det?

    Eller när någon tar av den gemensamma kassan och köper en båt eller motorcykel.
    Det är inte särskilt svårt. Båda vet ju vad som är att se som en normal summa, att spendera "bara så där" vid ett tillfälle utan att fråga den andre. För vissa familjer kan den summan vara 1000 kronor, för andra 10 000 kronor, och för en mindre grupp 100 000 kr. Upp till det beloppet, handlar man vad man vill från det gemensamma kontot. Över det beloppet, pratar man med den andre först. 
  • Anonym (L.)
    Sat 27 Nov 2021 22:37
    Anonym (xxx) skrev 2021-11-27 15:24:18 följande:
    Även samma möjlighet att slippa arbeta?
    Fast det är normalt för män att vilja arbeta. För kvinnor kan det också vara det, men behöver inte vara det. Många kvinnor finner sin livsuppgift i att vårda sina barn, skapa goda hem, underhålla relationer, kanske göra lite välgörenhetsarbete när barnen blir större. 
  • Anonym (L.)
    Sun 28 Nov 2021 01:11
    Anonym (Verklig gemensam) skrev 2021-11-27 18:08:21 följande:

    Vi har verklig gemensam ekonomi. Med det menar jag att vi ser partnerskapet som ett företag, förening eller valfri liknelse. I och med att jag delar mig själv o mitt liv med någon så delar jag också mina pengar.

    Bådas lön bygger tillsammans upp ett saldo som betalar räkningarna. Precis som i ett företag så tar inkomsterna hand om utgifterna o normalt bryr man sig inte vilken faktura som drog in till vilken utgift utan det blandas i bokföringen.

    På samma sätt i vår gemensamma ekonomi. Det var jag som föreslog det trots att jag tjänar mest o ligger på plus med stora belopp om man skulle räkna. Men vi är ett team och inte ett du o jag. Fördelen är att vi tillsammans har bättre köpkraft än ett du o jag.

    Vi är båda så diciplinerade så att vi vet var gränsen går så ingen får bara för sig att köpa en bil utan att diskutera det i teamet (tillsammans). Vi vet vad man kan köpa utan att fråga och det finns inga hard feelings om en köper något mer en månad eller inte. Vi till och med pratar om små saker typ du jag köpte den där eller den. Jaha ok vad kul.

    Behöver den ena något dyrare så är den andra förstående så länge det är vettigt.

    Skulle vi mot förmodan gå isär så är det inga hard feelings trots att den ena tjänat mer på dealen om man nu säger så.


    Ja, och så måste det ju vara. Annars handlar det inte om kärlek överhuvudtaget, om man ska sitta och vakta på var sin pengapåse ("MY Precious!"), och ständigt vara rädd att den andra ska berika sig. Om man känner så, är det bäst att inte ha något förhållande eller äktenskap alls, utan bara ha någon som man träffar för sex då och då - och som VET att det är det som gäller. No strings attached, no questions asked...
Svar på tråden Gemensam ekonomi