• Tis 7 dec 2021 14:34
    4529 visningar
    24 svar
    24
    4529

    Klagtråd - Ingen graviditet 2021 heller...

    Som rubriken lyder, här klagar vi /skriver av oss, om allt och inget. Jag är inte intresserad av peppande ord eller solskenshistorier, snarare igenkänning.

    När vi fick en tid för fertilitetsutredning innan sommaren kände jag hopp, att hjälp var inom räckhåll och min i flera år oregelbundna mens blev regelbunden under sommaren och utredningen. I september fick vi beskedet att allt såg bra ut, de kunde inte hitta några fel, förutom cellförändringar, tjoho. Det kändes tröstlöst för nu fanns ingen hjälp att få, vi är välkomna tillbaka om ett år igen om inget hänt. ETT ÅR. Det känns som en evighet jag inte står ut med. Och som ett brev på posten blev nästa cykel 38 dagar, kände mig fånig när jag gick och köpte graviditetstest men den var ju så regelbunden månaderna innan.. 


    Det känns som att tiden rusar förbi samtidigt som den står till. Jag är 30+ och känner mig stressad även över de. 
    Igår var det någon som la upp bilder på sin överrasknings babyshower och idag var första bilden på facebook en ultraljudsbild. Funderar på att ta en paus ifrån instagram och facebook men vad ska jag då skrolla i min orkeslöshet. 

    Dagar jag inte jobbar har jag 0 lust för något, det är som mitt undermedvetna håller ihop jobbdagar och tar paus lediga dagar. Jag har funderat på sjukskrivning men nu är det jul och jobbet behöver mig. Ett jobb det är en pärs att gå till. 
    Jag tog examen förra året, har aldrig vart stoltare över mig själv, men det finns knappt några jobb och de jag söker hör jag aldrig tillbaka ifrån. Jag har sökt jobb i flera år men tror att det vilar en förbannelse över mig, det låter tramsigt jag vet, men är det något jag är bra på så är det att jobba och en arbetsgivare som har mig ska skratta sig lycklig. 

    Ut över de har jag en allvarlig familjesituation jag behöver agera på, men jag orkar inte...

    Hit me med mer klag tack!


     

Svar på tråden Klagtråd - Ingen graviditet 2021 heller...
  • Anonym (Under­bart)
    Tor 9 dec 2021 18:20
    #1

    Underbart initiativ att få klaga utan pepp :D Låter kanske konstigt att säga så men jag har precis som du ganska nyss blivit klar med fertilitets utredning som också visade att allt såg bra ut för oss. Jag kände innan vi gjorde den att vi hade något att se fram emot om det inte blev en graviditet inom ett år. Men nu efter utredningen så känner jag mig mer bitter och nedslagen än innan trots att allt ser bra ut med oss båda. För här är väntan TVÅ år innan vi får någon ytterligare hjälp med remiss till IVF.

    Det känns bara ganska hopplöst och tungt just nu och jag har väldigt svårt att hålla mig positiv vid varje försök när alla försök hittills bara slutat i mens. Och jag känner som du att jag tror jag stänger ner allt vad socialamedier heter bara för att det sticker i ögonen när någon visar upp sin fina gravidkula som bara hände av en slump. Eller dom jobbiga känslorna som bubblar upp när någon som försökt lika länge som oss får hjälp med IVF och vi får fortsätta kämpa på i vad som känns som en evighetslång kamp innan vi kan komma dit.

  • Fre 10 dec 2021 14:18
    #2

    Jag började tvivla när ingen annan verkade ha samma behov av att skriva av sig, men vad ?skönt? att jag inte är helt ensam. Jag har bara berättat för en vän om vad jag går igenom för jag är helt övertygad om att andra skulle överösa med peppande ord och tips och allt jag absolut inte är intresserad av att höra.

    Varför är det två år? P.g.a lång kö? Eller är det olika i olika delar av landet? Oavsett, orimlig tid, hur förväntar de sig att en ska kunna leva ett normal liv under tiden.. Efter ett ?all ser bra ut samtal? borde skicka hem en med en flaska vin och en remiss för samtalsterapi.

    Jag har funderat på att bekosta IVF själv, men det är mycket pengar för en med min ovärdiga lön, och jag tror inte min sambo har några problem med att vänta om det går att göra gratis. Men det skulle känns värt om det kan bespara mig detta elände.


    Det värsta med intagram är när man råkat klicka på en bebisbild och sen är hela utforskarflödet fullt av de i flera dagar. Och även om man försöker undvika internet så är dom ÖVERALLT så fort man går ut.
    Jag har hört att många som är ofrivilligt barnlösa blir ledsna av sådan som är närmast i tiden av ett liv med barn, gravidmage eller ett nyfött barn men jag känner så för barn upp till typ 5-6, det är stor kategori jag inte orkar med haha?..

  • Anonym (Elsa)
    Fre 10 dec 2021 14:49
    #3

    Här är en till som vill klaga. Fick mens idag och hade såklart dagdrömt hela förra veckan om ett plus denna omgång. Om att få vara gravid på julafton och avsluta det här svåra året på ett nytt och bättre sätt. Jag såg framför mig en sommarbebis, en mage som börjar växa, att få gå runt och vara sådär nöjd och självbelåten som alla gravida är. Men nej, ingen graviditet år heller. Och ingen graviditet blev det år 2020 (två missfall dock). Snart har vi försökt i två år och vi är över 35. Vi har dock redan ett gemensamt barn, det är en tröst. Men nu är frågan om vi ska hosta upp 40.000 kr och försöka med ivf privat. Eller kämpa på här hemma. Det är skönt att få klaga idag bara.

  • Lör 11 dec 2021 09:55
    #4
    Anonym (Elsa) skrev 2021-12-10 14:49:32 följande:

    Här är en till som vill klaga. Fick mens idag och hade såklart dagdrömt hela förra veckan om ett plus denna omgång. Om att få vara gravid på julafton och avsluta det här svåra året på ett nytt och bättre sätt. Jag såg framför mig en sommarbebis, en mage som börjar växa, att få gå runt och vara sådär nöjd och självbelåten som alla gravida är. Men nej, ingen graviditet år heller. Och ingen graviditet blev det år 2020 (två missfall dock). Snart har vi försökt i två år och vi är över 35. Vi har dock redan ett gemensamt barn, det är en tröst. Men nu är frågan om vi ska hosta upp 40.000 kr och försöka med ivf privat. Eller kämpa på här hemma. Det är skönt att få klaga idag bara.


    Samma här, funderade på hur jag smidigt skulle undvika att bli bjuden på alkohol under julen när jag åker hem till min familj, inga problem nu! 


    Ja visst hade det känts fantastiskt att lyckas få till en graviditet precis innan årets slut, det hade hjälpt till att släta över årets alla försök och olidliga väntan lite. 


    Vad fint att ni redan har ett gemensamt barn även om jag förstår att den psykiska påfrestningen inte är mindre för de. 

  • Anonym (Elsa)
    Lör 11 dec 2021 11:38
    #5
    strelitzia skrev 2021-12-11 09:55:57 följande:

    Samma här, funderade på hur jag smidigt skulle undvika att bli bjuden på alkohol under julen när jag åker hem till min familj, inga problem nu! 

    Ja visst hade det känts fantastiskt att lyckas få till en graviditet precis innan årets slut, det hade hjälpt till att släta över årets alla försök och olidliga väntan lite. 

    Vad fint att ni redan har ett gemensamt barn även om jag förstår att den psykiska påfrestningen inte är mindre för de. 


    Jag förstår, ja dom där dagdrömmarna är så mysiga men sen så känner man sig snopen när mensen kommer. Nu har det gått någon dag så nu har jag börjat dagdrömma igen haha. Nästa försök är vid jul. Kanske plussar vi i januari?
  • Sön 12 dec 2021 10:08
    #6
    Anonym (Elsa) skrev 2021-12-11 11:38:58 följande:
    Jag förstår, ja dom där dagdrömmarna är så mysiga men sen så känner man sig snopen när mensen kommer. Nu har det gått någon dag så nu har jag börjat dagdrömma igen haha. Nästa försök är vid jul. Kanske plussar vi i januari?

    Jag vågar sällan dagdrömma, det känns som att jag jinxar något, istället tänker jag på de där små kläderna jag inte kunnat låta bli att köpa under årets gång när jag tänkt att denna månaden måste de ju gå, hur jag kommer behöva ge bort dom till någon med mer tur än mig. Borde kanske försöka ändra min inställning till en lite mer positiv haha.. 
    Ja tänk vilken superstart på nytt år de skulle vara! jag är orolig att vi missar försöket vid jul för vi är på varsitt håll, men i och med de senaste månadernas oregelbundna mens kanske jag hinner hem igen.
    Ska ringa kliniken på måndag och be om letrozol, dom hade såklart inte telefontid i fredags när jag försökte :) 

  • Anonym (Under­bart)
    Tis 14 dec 2021 07:17
    #7
    strelitzia skrev 2021-12-10 14:18:51 följande:

    Jag började tvivla när ingen annan verkade ha samma behov av att skriva av sig, men vad ?skönt? att jag inte är helt ensam. Jag har bara berättat för en vän om vad jag går igenom för jag är helt övertygad om att andra skulle överösa med peppande ord och tips och allt jag absolut inte är intresserad av att höra.

    Varför är det två år? P.g.a lång kö? Eller är det olika i olika delar av landet? Oavsett, orimlig tid, hur förväntar de sig att en ska kunna leva ett normal liv under tiden.. Efter ett ?all ser bra ut samtal? borde skicka hem en med en flaska vin och en remiss för samtalsterapi.

    Jag har funderat på att bekosta IVF själv, men det är mycket pengar för en med min ovärdiga lön, och jag tror inte min sambo har några problem med att vänta om det går att göra gratis. Men det skulle känns värt om det kan bespara mig detta elände.

    Det värsta med intagram är när man råkat klicka på en bebisbild och sen är hela utforskarflödet fullt av de i flera dagar. Och även om man försöker undvika internet så är dom ÖVERALLT så fort man går ut.

    Jag har hört att många som är ofrivilligt barnlösa blir ledsna av sådan som är närmast i tiden av ett liv med barn, gravidmage eller ett nyfött barn men jag känner så för barn upp till typ 5-6, det är stor kategori jag inte orkar med haha?..


    Det finns nog fler där ute som behöver klaga lite men det är kanske så att dom flesta inte vågar utan försöker hålla sig positiva och därför inte tillåter sig att klaga.

    Det är två år till pga att om man som mig är under 30 år så måste man ha försökt i tre år innan hjälp med ivf erbjuds, iaf i den regionen vi bor. Annars är det inte alls långa köer vad vi fick höra. Vilket känns som en käftsmäll för någon som är ofrivilligt barnlös. Men jag försöker hantera dom känslorna bäst jag kan men det är jätte tufft och jobbigt när man tänker på det. Det har gjort så att alla dagdrömmar om barn inte finns lägre för jag orkar inte dagdrömma och inse att det kan hända att dom drömmarna inte blir till verklighet på flera år. Och att bekosta IVF själv är inget vi känner för nu utan väljer att vänta.

    Jo verkligheten går ju inte att blunda för. Alla dom gångerna man ser par med sina småbarn och tankarna går direkt till att varför har dom lyckats bli gravida och fått sitt barn innan vi ens kommit ett steg på den vägen. Det känns så otroligt orättvist då. Men när jag ser familjer med lite större barn så är inte dom känslorna lika starka, enbart för att dom fick barn innan vi började försöka.
  • Tis 14 dec 2021 08:29
    #8

    Hade hopp ända in i sista stund om graviditet då jag ruvade på en blasto från frysen nu i början av december. Det blev dock inget och jag har knappt orkat andas sen dess. Först idag som det känns någorlunda okej att vakna på morgonen. 3 st IVF senare och vi har en kvar i frysen som vi kanske får sätta in näst nästa ÄL och sedan måste vi vänta till i maj för att få IVF cykel nr 4.

    Tycker det är sjukt jobbigt att behöva återigen vänta. Allt man gör, så oerhört trött på att vänta, trött på att svensk sjukvård inte kan ta barnlöshet seriöst, inte kan skräddarsy efter individ utan bara pressar alla genom samma mall och hoppas på det bästa. Trött på min kropp som även om den har ägglossning varje månad ändå inte förmår sig bli gravid. Trött på alla mina kollegor och vänner så blir gravida en efter en utan att ens behöva försöka. Trött på livet som barnlös som gör att man lever i konstant kris och limbo.

    Man måste få lov att klaga ibland för att komma igenom det.


    Jag är ledsen att du ska behöva vänta ett år till? varför vill de att du ska vänta när du är 30+?

  • Anonym (Gnäll­fia)
    Ons 15 dec 2021 13:47
    #9

    Hej, jag vill också klaga av mig lite: jag och min man har försökt bli gravida i 1,5 år och har gjort en fertilitetsutredning som vi båda gick igenom utan anmärkningar. En person i min närhet kommer med tips hur man gör barn för denne och dennes partner lyckades på första försöket så nu ser dem sig som experter eller liknande. Vilket såklart irriterar mig, eftersom vi provat i ALLT under den här tiden och det gör mig så ledsen att alla runt oss blir med barn och vi bara står och trampar och får ovälkomna och NEDVÄRDERANDE tips. Varför tror vissa sig veta bättre än fertilitetsläkare? Vi är inte ens i samma sits, då dem fick hjälp och därför lyckades på första försöket medan vi inte får mer hjälp just nu eftersom inget är fel.

    Gudskelov vad skönt att få ut den här uppbyggda ilskan, bra initiativ till tråden!

  • Anonym (Elsa)
    Ons 15 dec 2021 14:46
    #10
    Anonym (Gnällfia) skrev 2021-12-15 13:47:19 följande:

    Hej, jag vill också klaga av mig lite: jag och min man har försökt bli gravida i 1,5 år och har gjort en fertilitetsutredning som vi båda gick igenom utan anmärkningar. En person i min närhet kommer med tips hur man gör barn för denne och dennes partner lyckades på första försöket så nu ser dem sig som experter eller liknande. Vilket såklart irriterar mig, eftersom vi provat i ALLT under den här tiden och det gör mig så ledsen att alla runt oss blir med barn och vi bara står och trampar och får ovälkomna och NEDVÄRDERANDE tips. Varför tror vissa sig veta bättre än fertilitetsläkare? Vi är inte ens i samma sits, då dem fick hjälp och därför lyckades på första försöket medan vi inte får mer hjälp just nu eftersom inget är fel.

    Gudskelov vad skönt att få ut den här uppbyggda ilskan, bra initiativ till tråden!


    Jag förstår, fy så irriterande. Vi har också hållit på i 1,5 år och det är tufft.
Logga in
Bli medlem
Svara i tråden...