Hur har ni gjort med karantän/isolering inför förlossning?

Hej,

Vi väntar vårt första barn den 17e januari, och diskuterar hur vi ska göra med att isolera oss inför förlossningen.

Jag är livrädd att min man inte ska få vara med vid förlossningen pga. förkylningssymptom - eller ännu värre - att han testar positivt för Corona.

Hur har ni andra resonerat som väntar barn sent i december/januari? Kommer ni att isolera er inför bf? Hur lång tid innan? Hur strikta kommer ni vara? 

Vi kommer givetvis vara lite extra försiktiga, men samtidigt kan man inte heller sluta leva helt... Så var drar man gränsen? Vi och alla i vår familje/vänskapskrets är dubbelvaccinerade så risken för att bli smittade borde vara relativt låg..

Vill såå gärna höra hur ni andra har resonerat! <3

Men man vet ju inte hur lång tid i karantän det faktiskt kommer bli? Ca 4 veckor till bf, och risk att bebis inte kommer förrän upp till 2 veckor efter bf.. Dvs 6 veckor,.

Jag förstår hur du menar, men för gamla var karantän en fråga om liv och död ????

Praktiskt tänker jag att risken borde vara ganska liten om min man träffar en kompis utomhus och skippar kramar osv, men vill samtidigt ta det säkra före det osäkra ????

Svårt eller ej? långt eller kort.. det är ju ni som bestämmer för det är ju er det gäller och ni som ev kan bli påverkade.

Spelar ingen roll att man är vaccinerad för smittan just nu är så hög att trippel-vaccinerade till och med åker på smittan. Och om inte covid så rs eller säsongsinfluensan eller vinterkräksjuka.

Ni behöver ju inte bli smittade de av något och allt kan flyta på bra? eller så åker din man på någon form av sjukdom och då får han inte bara med vid förlossningen. Så det är ju ni själva som väljer. Visst, man ska inte sluta leva helt men om ni väljer att umgås med folk och leva utan begränsningar så kan ni ju inte gnälla heller sen om han inte får vara med då ni är medvetna om riskerna och faktist har kunnat påverka situationen men då valt att inte göra det för ni hellre vill umgås än att vara själva i 6 veckor

Jag är gravid men bara i v.18 men ca en månad innan bf så ska min man jobba hemifrån och vi har redan pratat med f.skola om att ha våran 2.5åring hemma under den tiden för att inte riskera att bli smittade. Tar det ytterligare 2 veckor? då får det ta det men det är något vi väljer för att han inte ska bli sjuk.

Vår dotter kommer få vara ute och leka men inte med andra barn om inte utomhus då vid tillfällen men endast med vänner vi känner. Sen kan dom smitta även fast dom inte påvisar symptom men vi kan inte låta vår dotter påverkas helt. Men vi försöker skydda oss så gott vi kan under den tiden.

Vilken bra plan! :) Himla lyx för er som har partners som kan jobba hemifrån. För oss går det helt enkelt inte att lösa någon karantän för mannen.. känns skit.

Så tacksam för alla svar!! :)

Jag tycker att det känns svårt att säga vad som är en ?rimlig? isoleringsnivå för att både minimera risk för smitta och samtidigt inte bli GALEN av att gå hemma hela tiden och kunna njuta lite av tiden fram till bf.. Och inte döda relationen

Extremerna är ju tydliga:

- isolera sig 100% i hemmet och inte träffa någon under en lång period

- Leva helt ?som vanligt?, träffa folk och vara på plats på kontoret.

Ingen av dessa känns rätt - därför blir det ju en balansgång.

Hur tänker ni tex om följande nu med en månad kvar till bf? Skulle ni ?

1. gå på gravidmassage/pedikyr och liknande (ger ju ganska mycket livskvalitet till en tung gravidkropp och uttråkad själ)

2. fira jul med närmaste familjen? fira nyår med syskon (som inte har barn)?

3. träffa nära vänner hemma?

4. träffa nära vänner på fik/restaurang?

5. gå ut med mannen och gå på bio eller äta middag på restaurang?

6. åka in till sista jobbdagen (kontor) och säga hejdå till kollegor innan 1 års mammaledighet?

7. tillåta mannen att spela hockey utomhus med grabbarna?

Svårt för oss andra att säga hur ni bör göra eller hur alla andra tänker, då alla agerar olika.

Frågan är snarare : vad är viktigast för er? Att ni klarar er från sjukdomar så att din man kan vara med eller att du riskerar att föda erat barn själv utan din man och att första tiden blir utan honom på bb tills ni kommer hem.

Ni kan klara er även om ni träffar andra men ni kan också bli sjuka.

Gör vad som passar er och gå inte efter hur andra tänker eller agerar för dom riskerar samma sak som ni gör om folk väljer att träffas. Det vill säga, mamman får föda själv.

Så vill du ha en garanti på att ha med din man eller inte vid ditt barns födsel ?

Jag vet att ingen annan kan svara för hur vi ska göra - är därför nyfiken på hur andra som ska föda snart har resonerat ang. isolering. Tycker att det är bra inspiration för vår egen diskussion! :)