Hjälp...skiljas eller inte..

Du får ha med i beräkningen att om du skiljer dig för att du bl a vill ha en man som.... det kommer inte bli lätt att hitta en man som vill ha en ensamstående fembarnsmamma.

Då skiljer du dig så lär du bli ensam, fast det kanske ändå är bättre som du har det nu.

Har tron om att det finns en för alla.. ?? men att ha det så här kommer inte göra mig lycklig...

Ja den är rätt trist ... minst sagt..

Han är inte typen som säger ifrån och har sin familj på en hög piedestal..

Han säger aldrig ifrån... om det inte är till mig då ????

Dom bor långt i från oss, så de blir på automatik att när dom ska komma så bor dom här...

När vi gifte oss, sa vi faktiskt att vi inte ville ha någon som bodde här då.. då tyckte dom att dom kunde bo i husbilen utanför, fast vi ville liksom vara själv...

Då blev de sura miner.. för att dom fick ställa sig på en camping.. men nångång ville jag slippa deras "aura"...

Hade bara önskat att min man hade kunnat säga stopp nångång.. Det behöver liksom inte bli bråk för att man säger ifrån eller markerar..

Jag har sagt att jag inte vill vara en del av en familj som inte kan vara respektfull mot mig... Han säger att han är ledsen för detta men gör inget..

Känns som jag har 2 alternativ..

Stanna och acceptera att min man aldrig skulle stå upp för mig..

Gå och försöka starta ett nytt liv...

Han vet hur jag känner, men kan inte säga något, eller steppa upp och förstå allvaret..

Nånstans mitt i allt detta börjar jag ju fundera om han ens vill leva med mig.. Hade han viljat de borde han väl "vakna" och börja agera?