Separation - vårdnadstvist
Hej!
Jag vet inte riktigt vart jag ska vända mig med mina funderingar. Kanske någon här kan hjälpa till med tankar, resonemang och vägledning.
Min bror har nyligen blivit dumpad av sin sambo, som vi kan kalla Marie. De har varit tillsammans i över 5 år. Marie hade två barn sedan innan, de barnen är 14 resp. 8 år. Brorsan och Marie fick sedan ett gemensamt barn som nu är tre år.
14-åringens pappa har aldrig funnits med i bilden så 8-åringens pappa har varit en pappa till de båda. De har bott hos honom varannan vecka. Marie har pratat väldigt illa om barnens pappa och barnen har heller inte varit sugna på att åka dit. Särskilt inte 8-åringen som är orolig av sig.
I höstas flyttade pappan ca 10 mil från där barnen bor. Relationen mellan pappan och barnen har blivit bättre även om det hänt att 8-åringen inte velat åka dit. 14-åringen verkar trivas desto bättre. Min uppfattning är att det är tack vare pappans sambo.
Marie har ingen kontakt med sin mamma och lite kontakt med sin pappa. De äldre barnens pappa har inte heller någon kontakt med sina föräldrar. Det har alltså inte funnits mycket till socialt nätverk kring barnen. Detta tills Marie träffade min bror. Vi är en familj som ses mycket. Våra föräldrar har blivit som farföräldrar till Maries äldre barn. Förutom närmsta familjen finns även. ett gäng mostrar, en gammelmormor och gammelfarmor som tagit till sig dessa barn och som barnen också knutit an till.
Nu är förhållandet som sagt slut och Marie har fått ett boende 10?mil från var de bor nu, i närheten av de äldre barnens pappa.
Min bror vill inte ha sitt barn varannan helg bara, det vill heller inte Marie ha.
På pappret ser det ju ut som att det bästa vore om min bror också flyttade så kunde alla tre barn ha sina föräldrar nära. Dock innebär det här att kontaktnätet, som varit en trygghet för de här barnen, försvinner. Eller åtminstone försvåras betydligt.
Min bror vill helst inte flytta men vet inte vad han har för val. Han vill att det ska bli så bra som möjligt för barnen.
Brorsan och Marie ska förmodligen till familjerätten för att få hjälp med att reda ut umgänget. Jag är dock rädd att de bara ska se till Maries syn på allt och utgå från att det blir bäst för barnen att bo på nya platsen för då får även de äldre barnen närhet till sin biologiska pappa.
Vad har brorsan för möjligheter? Rättigheter? Skyldigheter?
Jag sin syster är sjukt förbannad på Maries egoistiska beteende och använder uttryck som splittra inte syskonen. När det i själva verket är hon som orsakat det. 14-åringen trivs nog med flytten men 8-åringen som är orolig av sig är det en plåga för att behöva byta boende, skola m.m. Min bror har funnits med i hela hennes liv och som en bonusförälder sedan hon var 2-3 år. Hon kallar honom pappa.
8-åringen trivs väldigt bra med mina barn men de kommer ju också försvinna mycket ur hens liv.
Vad kan jag som syster, faster och bonussyster göra? Vad bör jag göra/inte göra?
Var vänder man sig med sådana här bekymmer?
Tacksam för alla hjälpsamma tankar kring detta!
