Vad är soc till för?

Socialtjänsten kan utreda barnets situation och komma med en bedömning. Bedömningen skulle kunna vara att barnet far illa hemma hos pappa. Då kommer de i första hand att hänvisa till ditt ansvar som vårdnadshavare att skydda barnet, då socialtjänsten inte kan skydda barnet på annat sätt än att göra et tvångsomhändertagande. Och skäl till tvång är svårt att få till om du är en fungerande förälder. Då hamnar du i ett moment 22. Där socialtjänsten säger att du behöver skydda barnet, samtidigt som du har en dom om umgänge som du MÅSTE följa. Detta är ett glapp i lagstiftningen som är frustrerande för alla oss som jobbar med detta. Det du KAN göra är att använda en sådan utredning om att barnet inte har det bra hemma hos pappa, för att åter pröva saken i tingsrätten när det gäller umgänget.

Men det är du som måste göra en stämning för att få domen om umgänge ändrad. Socialtjänsten kan inte påverka den. Domen står fast tills ny dom kommer även om barnens situation skulle bli så illa att socialtjänsten faktiskt skulle göra ett LVU.

Tillägg. Om du själv gjort en ansökan om stöd så måste en utredning göras från socialtjänsten. Och den ska färdigställas inom högst 4 månader.

Ja dom öppnade en utredning men dom säger bara hela tiden att dom inte kan göra något. Att jag inte ska bli besviken pga det.

Sen ska jag samtidigt skydda barnet, men måste lämna ifrån mig barnet pga domen. Är ju helt skevt. För det sa min advokat att jag måste göra. När jag hade samtal med henne. Jag trodde soc skulle vara mer oroliga själva och stöttande.

Jag sitter i en rävsax känner jag själv. Vad jag än gör blir det ju fel.

Att umgänget inte fungerar optimalt betyder ju inte att det inte fungerar. Hur gammalt är barnet? Ar du riktigt orolig håller du ju barnet hemma, men det kommer ju med en viss risk, så du ska vara säker på din sak att barnet verkligen tar skada.

Detta är inget "glapp" i lagstiftningen. Vad skulle alternativet vara? Att man som part i målet godtyckligt har rätt att välja om man vill följa domen eller inte? Att bara följa de delar som man själv anser är rätt?

De har ju varit i domstol och rett ut detta ärende redan, utredningar har genomförts av dig och dina kollegor, och de med makt att bestäma har fattat sina beslut.

Jag kan vadslå min högra tumme på att detta med att barnet ska ha umgänge med den andra föräldern varannan helg inte gick i linje med TS yrkande, är du villig att sätta emot?

Om det verkligen är som du påstår att du arbetar inom Soc så är du mycket medveten om i vilken oerhört stor utsträckning falska anklagelser och rena lögner används som verktyg i infekterade vårdnadstvister och orosanmälningar.
Det är mer regel än undantag.

Jag jobbar med utredningar och förstår och delar din frustration. Vi gillar det inte heller. Vi ser hela tiden hur klienter hamnar i kläm mellan oss och tingsrätten. Det är en knepig lagstiftning. Det blir oroligt för föräldrar att göra rätt när de får en uppmaning från oss och sedan blir de straffade för att ha följt den när de kommer till rätten.

Jo jag anser att det är ett glapp. Om socialtjänsten bedömer att barnet far illa hemma hos en av föräldrarna och att den andre bör skydda barnet så borde det finnas ett skydd för den förälder som uppmanas att skydda barnet under den tiden som situationen utreds på nytt utan att den föräldern riskerar vite för att inte inte följa domen. Jag har aldrig påstått att en förälder godtyckligt ska välja om en dom ska följas eller ej. Jag säger att i de fall där socialtjänsten upplever att ett barn far illa hemma hos en förälder och uppmanar den andre föräldern att skydda barnet, så ska den föräldern skyddas i väntan på att eventuell ny dom faller. Det anser jag inte är godtycke. Det är min bestämda åsikt. Du behöver inte hålla med.

Det som utretts förut kan utredas igen. Nya omständigheter kan uppstå eller nya uppgifter kan tillkomma så att domen om umgänge ändras. Men För att få till en sådan ändring av dom finns inga andra vägar att gå än via domstolen och ny stämning till tingsrätten, vilket är upp till TS att ta tag i om hon upplever att barnet på riktigt far illa hos pappa.

Detta fenomen uppstår ju OM rätten efter utredning inte anser att den som brutit mot domen haft bra anledning att göra så.

Den som har ordentligt fog för genuin oro att barnet tar skada av att följa det som rätten beslutat ska självklart agera därefter och göra det som krävs för att skydda barnet.

I verkligheten är ju merparten av dessa fall orsakade av att ena föräldern har någon form av psykiska besvär och personlighetsstörningar

Faktiskt inte. Hade samarbetsmöte med tingsrätten på min ort strax innan jul och de sa att vi INTE kunde uppmanar en förälder att skydda barnet om det fanns en dom utan att vi om vi var oroliga för barnet istället skulle LVUa barnet. Vilket i praktiken nästan är omöjligt då man inte uppfyller kriterierna för lvu om det finns en fungerande förälder. Förvaltningsrätten, som beslutar om LVU och Tingsrätten, som beslutar i vårdnadstvister, tänker helt enkelt inte lika här vilket blir problematiskt.

Jag vet inte om du faktiskt är insatt i hur det fungerar eller sitter och svarar utifrån hur du tror eller tycker det borde fungera?

Sanningen är att detta är djupt problematiskt och att rätt många barn och föräldrar hamnar i detta glapp.

Umgänge i all ära, men det måste väl inte innebära att pappan träffar barnet på tu man hand, i hans hem, sova över osv? Vad står det exakt i domen egentligen?