Göra abort för sin partners skull?

Abort gör man alltid, utom i sällsynta extremfall, för sin egen skull. Precis som valet ATT skaffa barn. Kan aldrig läggas på nån annan.

Att göra abort så sent som efter vecka 16 fast man länge varit på det klara med att man är gravid är inte heller försvarbart kan jag tycka personligen. Då tycker jag tåget har gått.

Oavsett vad ditt val blir så är det ett val som DU gör för din egen skull. Det behöver du kunna ta ansvar för.

Behåll barnet och bryr kontakten med honom. Han skiter ju helt å hållet i dig och vad du vill. Bara han får sin vilja fram så är han nöjd. Men du då? DIN vilja? DIN önskan? DIN åsikt?

Jag förstår så klart att det inte är en rolig situation att behöva ta hand om barnet på egen hand, men du har inte tvingat in honom i det här, och att han försöker skuldbelägga dig i den här situationen är inte snyggt. Du har redan gjort TVÅ aborter i relationen. Han är en vuxen person och borde kunna räkna ut att det kan bli barn om man inte skyddar sig. Att du skulle behöva göra ytterligare en abort, och det så sent som efter KUB, i vecka 16 skulle ju vara fullständigt sanslöst. (Jag har genomgått en abort och det är ju inget man bara gör liksom).

Om jag var du hade jag nog bestämt mig för att inte prata så mycket med honom om barnet om han väljer att inte vara delaktig. Han ska inte få dig att må dåligt över detta, utan får bidra om han kan bidra med något positivt. Om ni ska ha en relation så bör han stötta dig, inte sabotera i en period där du är i behov av stöd.

Satsa på barnet och dig själv, skulle jag säga, och ta stöd av de du har omkring dig om han inte kan ta tag i sig själv och se sin roll.

För det första skaffa ett mer pålitligt preventivmedel, eller dubbla skydd.

Sedan så visste du ju vad han gick för när du tog tillbaka honom, så varför gjorde du det när ni inte har samma mål i livet?

Du ska behålla om du vill ha barn, det bestämmer du själv. Antagligen tar er relation slut då, men du kommer väl ändå göra slut med honom så det spelar mindre roll. Så frågan är om du vill ha barn med honom som varann-vecka pappa.

Jag hade personligen gjort abort, samt gjort slut med mannen ifråga. Det är tydligt att du gärna vill ha barn, och tydligt att han absolut inte vill det. En av mina vänner är född i ett förhållande likt erat där pappan inte ville veta av henne, och hon har mått dåligt mer eller mindre hela livet över detta. Jag skulle själv aldrig ta den chansningen.

Men med det sagt, det är din kropp och du bestämmer och behöver således varken lyssna på mig eller pappan. Men räkna inte med stöd ifrån pappan utifrån det du säger.

Sen känner jag spontant att tre oönskade graviditeter?! Om mannen ifråga verkligen inte vill ha barn får han se till att ni skyddar er lite bättre när ni ligger. Visst kan det hända olyckor, men tre gånger?!

Vänner till mig var lite i samma sits.

Hon blev gravid tre gånger trots preventivmedel (och olika preventivmedel, läkarna sa att det aaldrig skulle kunna ske igen. Fel hade dom.).

Efter två aborter klarade hon inte en tredje, då fick det bli barn även om de inte var klara med sina studier. Men då var han kvar och stöttade det och de är fortfarande ett par 18 år senare.

Jag tycker nog inte att du ska göra abort i v 16, även om jag generellt är för abort om inte pappan vill ha barnet. Det är rätt tydligt att detta betyder för mycket för dig nu för att inte förstöra ditt mående under lång tid framåt om du genomför aborten. 

Klarar du ekonomin och har ett nätverk omkring dig så kan detta fungera även utan honom, fast det inte blir som du hade tänkt dig.

Hur kommer det sig att du har blivit gravid tre gånger? Har ni kört oskyddat?

Hur det än har gått till så är det upp till dig att besluta gällande abort. Jag själv har genomgått två aborter, båda i vecka 6. Det var för min egen skull, bland annat för att jag studerar och inte har det tillräckligt bra rent ekonomiskt för att ta hand om ett barn nu. Behöver först ha ett heltidsjobb, ett tryggt boende osv men det var även för min partners skull, eftersom han inte heller vill ha barn än. Skulle nog inte klara av att göra abort i vecka 16.

Jag tycker att du ska göra det som känns bäst för dig. Om du vill ha barnet och tror att du kan erbjuda barnet ett bra liv så behåller du men räkna inte med någon hjälp från honom. Han måste inte vara delaktig om han inte vill. Räkna med att förhållandet tar slut om du väljer att behålla men det gör det väl hur som helst. Du måste alltså vara beredd på att du kommer få ta hand om barnet ensam. Det blir nog inte den där kärnfamiljen du kanske hade hoppats på.

Det kan ju också bli så att han ändrar sig helt och vill ha barnet och då kanske ni har gjort slut och då blir det varannan vecka helt plötsligt.

Gör abort. Inte för hans skull utan för barnets.

Ditt liv, ditt val. Betänk att du ska dras med mannen i ca 18 år med varannan vecka och allt vad det innebär när man inte lever tillsammans. För leva tillsammans lär ni knappast göra.

Du får också väva in en sen abort i ekvationen, men återigen, det är ditt val och ingen annans.