• IkaMe

    Min son slog sin mobbare.. vad göra?

    Hej alla! Jag behöver lite råd av alla kloka föräldrar där ute! Var beredda på en uppsats, jag hoppas ni orkar läsa till slutet!

    Lite bakgrund: Min son (11 år) har blivit utsatt av en kille i klassen i flera år. Ibland är det lugnt mellan dem och de kan umgås. Men i perioder får han min son att må dåligt. Han retar, provocerar och sprider lögner om min son och till min son, för att få en reaktion från min son. Min son har svårt att hantera sina känslor när han bli arg eller ledsen och kan bli verbalt utåtagerande och ibland fysiskt. Den här klasskamraten verkar tycka det är roligt att göra min son ledsen eller arg och brukar skratta när min son blir ledsen och gråter. Min son är absolut ingen ängel och är ganska så busig i skolan överlag, men han har ett enormt hjärta och är väldigt lojal mot sina vänner. Klasskamraten brukar utnyttja detta och skickar min son att ?hantera? andra barn som klasskamraten haft en konflikt med. Detta gör min son för han är lojal samt antagligen för att få vara med.

    Min son får alltid skulden och klasskamraten ljuger sen om vad som hänt. (Detta berättar min son samt andra kompisar på skolan som vart med, även hans mentor säger att hon observerat detta också)

    Idag så frös klasskamraten ut Jakob, sade att han inte fick vara med. Han försökte aktivt att få bort min son från leken det lekte genom att vara taskig mot min son. Det slutade med att min son slog honom i ansiktet.

    Klasskamraten föräldrar är helt förståeligt väldigt upprörda över detta, det hade jag också blivit. Men det VÄGRAR lyssna till oss när vi försöker förklara hur deras son utsätter vår son och de säger att allt är skitsnack och att deras son är rädd för vår son. De säger att deras son försöker undvika min son. Min son säger att han står på avstånd och retar honom, sen när min son närmar sig honom springer han skrattandes iväg. Överlag så är det väldigt skilda versioner som min son berättar och som klasskamraten föräldrar berättar.

    Vi är i regelbunden kontakt med skolan, vi har många gånger påtalat att vår son inte mår bra i relation med den här pojken. Men inget händer. Vi har efterfrågat möte med föräldrarna, men inget händer. Föräldrar vägrar träffa oss nu efter vad som hänt ändå.

    Nu ska föräldrar anmäla oss (oklart om det är till soc, polisen eller skolledningen). De vägrar samarbeta och lyssna till vad vi har att säga. De säger att min son är livsfarlig.

    Nu till min fråga. Hur ska jag gå vidare? Hur ska jag gå vidare för att det ska bli så bra som möjligt för vår son?? Vi har pratat om att byta klass, men det gjorde vår son väldigt upprörd. Han har svårt för förändringar och för att skapa kontakt med andra elever, så vi tror det skulle bli för tufft för honom?

    Hoppas någon kan komma med visa ord och råd! ??

  • Svar på tråden Min son slog sin mobbare.. vad göra?
  • GGN

    Hade känt mig lite skyldig faktiskt. För som förälder skulle jag vänt upp och ner på himmel och helvete för längesen.

  • Themis
    Friger skrev 2022-01-16 11:31:27 följande:
    Det var en sådan som var på min unge. En yngre variant. Valde att flytta från området efter några år eftersom det kom allt fler och det blev stökigare.

    Har nogsamt flyttat till en plats där det fortfarande är helsvenskt i skolorna. Du stöter inte på den typen av problematik här ännu, tack och lov.

    Det är svårt att försvara sig mot kniv och pistol. Har varit i slagsmål en gång där det var en pistol inblandad. Jag anföll innan han fick tag på den. Min smala lycka. Jobbade i ett sådant här utsatt område när jag var yngre.
    Vi utmanade ödet en smula, lät sonen gå på ett högstadium i ett område som dels har lite problem, men det var också privatiserat högstadium med NO-profil. Så eleverna var blandade utifrån det- en del från närområdet, en del som valt det p.g.a. profilen.

    Eftersom han hade en kompis med sig från förorten som han bott i under sin uppväxt och båda tränade kampsport sen de var små var det ingen som bråkade med dem. Sen lärde han sig lite om det nya Sverige också, kom hem till några som hade lite annorlunda stil och traditioner hemma och så. Jag tror att det är bra kunskap att ha med sig. Men han har varit noga med att inte ha några dyra jackor, eller senaste mobilen, eller sticka ut rent allmänt Jag vet egentligen inte om det beror på oro eller bara kändes skrytigt och onödigt, men min son är en sparsam typ generellt så jag lutar ändå åt det senare. Och att inte sticka ut kan vara smart.

    I hans klass var det dock mer så att de som hade problem var knappt i skolan alls. Så i praktiken gick han i en klass med 12-15 elever närvarande av 20 och fick mycket bra undervisning i NO-ämnena. Gick sedan vidare till en av länets bättre gymnasieskolor och hans betyg håller. Så själva undervisningen var det inget fel på, trots att de hade problemelever/viss procent underkända.

    Min slutsats av detta sociala experiment är att det inte är så enkelt alltid att bedöma hur skolmiljön är, varje klass ger nya förutsättningar. Men både min son och jag undrar hur det ska gå för de som knappt gick i högstadiet. Och det är väl det som är nya Sveriges utmaning. En kille sa redan i åttan att han inte hade tid med skolan för han skulle baka pizzor på sin farsas restaurang, men är man nöjd med det hela livet verkligen? Och vad gör man sen när man inte är nöjd?
    Om jag är rimligt trevlig, utgå från att du är rimligt intelligent.
  • Friger
    Themis skrev 2022-01-16 11:57:27 följande:
    Vi utmanade ödet en smula, lät sonen gå på ett högstadium i ett område som dels har lite problem, men det var också privatiserat högstadium med NO-profil. Så eleverna var blandade utifrån det- en del från närområdet, en del som valt det p.g.a. profilen.

    Eftersom han hade en kompis med sig från förorten som han bott i under sin uppväxt och båda tränade kampsport sen de var små var det ingen som bråkade med dem. Sen lärde han sig lite om det nya Sverige också, kom hem till några som hade lite annorlunda stil och traditioner hemma och så. Jag tror att det är bra kunskap att ha med sig. Men han har varit noga med att inte ha några dyra jackor, eller senaste mobilen, eller sticka ut rent allmänt Jag vet egentligen inte om det beror på oro eller bara kändes skrytigt och onödigt, men min son är en sparsam typ generellt så jag lutar ändå åt det senare. Och att inte sticka ut kan vara smart.

    I hans klass var det dock mer så att de som hade problem var knappt i skolan alls. Så i praktiken gick han i en klass med 12-15 elever närvarande av 20 och fick mycket bra undervisning i NO-ämnena. Gick sedan vidare till en av länets bättre gymnasieskolor och hans betyg håller. Så själva undervisningen var det inget fel på, trots att de hade problemelever/viss procent underkända.

    Min slutsats av detta sociala experiment är att det inte är så enkelt alltid att bedöma hur skolmiljön är, varje klass ger nya förutsättningar. Men både min son och jag undrar hur det ska gå för de som knappt gick i högstadiet. Och det är väl det som är nya Sveriges utmaning. En kille sa redan i åttan att han inte hade tid med skolan för han skulle baka pizzor på sin farsas restaurang, men är man nöjd med det hela livet verkligen? Och vad gör man sen när man inte är nöjd?
    Tragiskt... Även om det är skönt att det gick bra för ditt barn. Jag skulle inte utmana ödet så som du gjorde.

    Precis den typen av lärdomar jag gärna inte vill att mina barn ska behöva lära i unga år. Exempelvis att det är okej att strunta i skolan. Eller att gå runt och vara rädd för att bli rånad.

    Nu har jag ett stort antal barn. Så jag måste ju se till att alla har det bra. Inte bara dom som kan kampsport.
  • Hallonpaj83

    Deras son bör förflyttas, förstår att bägaren rann över för ditt barn om detta har pågått i flera år.

    Tycker inte din son ska få straff för det som hände. Han är offret i det hela tycker jag

  • IkaMe
    Litorina skrev 2022-01-16 09:39:19 följande:

    Jag hänger inte riktigt med. Har den andra pojken mobbat din son periodvis i flera år utan att hans föräldrar informerats?

    På din text låter det som att skolan är väldigt passiv. Har inte de pratat med det andra barnets föräldrar och berättat vad som hänt?

    Vad gäller slaget hade jag sagt till mitt barn att jag hade full förståelse för att han slog, men att det inte betyder att det är rätt sak att göra. Rätt sak är ju att prata med en vuxen, men gör de vuxna på skolan något?


    Hej! Ja, det stämmer. De säger att de pratat med föräldrar och att de har koll på dem. Men i min kontakt med föräldrar så vägrar de tro på att deras son utsätter vår son.

    Skolan är passiv. Min son är stökig i klassrummet och deras strategi är att sätta.honom i ett hörn med en annan stökig elev. Det är allt som hänt..
  • IkaMe
    Mortiscia80 skrev 2022-01-16 10:37:49 följande:

    Prata med Skolinspektionen, skolan misslyckas i sitt uppdrag att motverka mobbning och det måste tas tag i. Och prata med din son om att hitta bättre sätt att hantera sin frustration. Det är ok att vara arg men inte att slåss!

    Om din son blir utfrusen ur en grupp så ska han gå därifrån med huvudet högt, om han visar sig stark är det ändå han som kommer att framstå som den bättre av de två. Och självklart ska han inte leka med den där idioten även när han inte retas. Det måste finnas andra på den där skolan han kan vara med, eller hellre ensam än med en mobbare och de som umgås med honom.

    Finns det möjlighet för din son att spela in de där retningarna, med en mobil t ex? Det är helt lagligt, men kan bidra till att visa för skolan vad som faktiskt händer och att din son inte bara oprovocerat attackerar den andra.


    Min son har väldigt svårt att vara ensam på skolan, han behöver tryggheten med att vara med någon. Tyvärr så utesluter den här pojken honom från de grupperingar som finns. ???? Kan har god lust att smyga dit och sedan filma när det händer, hade jag haft möjlighet så hade jag spionerar på dem alla dagar i veckan!!
  • IkaMe
    Hallonpaj83 skrev 2022-01-16 12:13:44 följande:

    Deras son bör förflyttas, förstår att bägaren rann över för ditt barn om detta har pågått i flera år.

    Tycker inte din son ska få straff för det som hände. Han är offret i det hela tycker jag


    Det tycker jag också! Men det kommer ju inte hända? Jag förstår också att det rann över, och innerst inne så hoppas jag att detta får pojken i klassen att låta min son vara i fortsättningen.
  • IkaMe
    Spucks skrev 2022-01-16 10:28:04 följande:

    Om mitt barn slår sin mobbare säger jag: Bra gjort! 


    ????????????????????????
  • Litorina
    IkaMe skrev 2022-01-16 12:28:36 följande:

    Hej! Ja, det stämmer. De säger att de pratat med föräldrar och att de har koll på dem. Men i min kontakt med föräldrar så vägrar de tro på att deras son utsätter vår son.

    Skolan är passiv. Min son är stökig i klassrummet och deras strategi är att sätta.honom i ett hörn med en annan stökig elev. Det är allt som hänt..


    Det låter som att det är hög tid att byta skola.
  • Themis
    Friger skrev 2022-01-16 12:13:06 följande:
    Tragiskt... Även om det är skönt att det gick bra för ditt barn. Jag skulle inte utmana ödet så som du gjorde.

    Precis den typen av lärdomar jag gärna inte vill att mina barn ska behöva lära i unga år. Exempelvis att det är okej att strunta i skolan. Eller att gå runt och vara rädd för att bli rånad.

    Nu har jag ett stort antal barn. Så jag måste ju se till att alla har det bra. Inte bara dom som kan kampsport.
    Givetvis. Vi hade inte gjort det heller om inte kompisen hade funnits där redan och vi inte hade haft resurser att ta till om det inte hade fungerat. Jag respekterar att de flesta inte har den möjligheten och därför väljer det som de upplever säkrare.
    Om jag är rimligt trevlig, utgå från att du är rimligt intelligent.
Svar på tråden Min son slog sin mobbare.. vad göra?