Hjälp, 16 års opiatmissbruk
Hann inte riktigt läsa igenom hela texten så noga som jag vill, sitter på jobbet och min rast är snart slut. Hinner inte skriva allt jag har att skriva till dig, men jag var tvungen att lämna ett llitet inlägg och säga hur mycket jag känner med dig och jag förstår den ångest som inte går att beskriva. Nu är detta kanske en dum tanke och helt fel, jag ska skriva mer när jag är hemma om hur det varit för mig och vad som ledde till att jag står där jag är nu idag. Efter flera år av missbruk och ännu fler försök och typer av hjälp att sluta - jag klarade inte något av det. Det tog flera år innan jag till slut sa till min sjuksköterska som jag då hade som kontakt på psykiatrin, att jag vill träffa läkare för inskrivning på LARO (Läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende) för eventuell inskrivning och få påbörja en behandling med Suboxone utskrivet från dom. Jag blev nekad första gången, den andra gången jag gjorde ett nytt försök blev jag inskriven. Har nog gått på Laro i fem år nåt sånt. Det är det bästa jag gjort, trots att jag tagit mina återfall, så har jag alltid fått hjälpen att hamna rätt och dom har funnits där på ett sätt som hjälpt mig att nu leva ett stabilt och vettigt liv. Jag har jobb, en egen inkomst, boende och jag mår bra. detta är bara en liten liten del i allt jag skulle skriva, det har givetvis inte varit såhär enkelt som det ser ut i min text. Du får gärna skriva PM till mig om du känner för det, och tänk på att jag menar inte att jag råder dig till varken ena eller andra, detta är bara som jag vill berätta vad som hjälpt mig och det finns säkert bättre sätt för andra människor! det är varken rätt eller fel :)