Stötta en vän...
Hej Alla,
Jag vet inte om jag skriver under rätt rubrik, om det är fel får admin flytta min inlägg.
En tjej i 20-års åldern som jag träffat då vi haft/har samma intresse för djur och träffats på en klubb för dem. Vi pratade en del och pysslade och tränade våra djur tillsammans när vi träffades där. Jag är mycket äldre, i samma ålder som hennes föräldrar. Jag fick veta att hon hade ätstörningar och att hon inte hade många vänner. En smart tjej, allmänbildad, klok med en väldig vilja att göra rätt, vara bussig, hjälpa till osv. Men åt helst ingenting, och smal som en sticka.
Hon flyttade från samma lilla ställe som jag bor i, för hon inte trivdes så bra här, och ville börja om på ny kula i en större stad där hon hade några släktingar. Hon hoppades på att hitta nya vänner där.
Hus som helst, nu har hon mot sin vilja, tror jag, hamnat på ett hem(?) eller sjukhus/psykavdelning, för behandling så hon ska gå upp i vikt. Hon hör av sig till mig, och jag är livrädd för att säga nånting som blir fel. Hon är så otroligt skör och jag väger varje ord på guldvåg.
Var kan jag hitta nån som är duktig på hur jag stöttar henne nu? Vad ska jag säga till henne? Hur kan jag trösta, hon har förlorat sitt djur nunär hon inte kan ha den längre, då hon är inlagd sen flera månader.
Jag skulle behöva massa goda råd hur man kan få henne att må lite, lite bättre. Att inte känna sig så värdelös som hon gör, och vara så förtvivlat ledsen nu över sitt förlorade husdjur. Hon känner sån vansinnig skuld och sorg över att hon inte kunde få vara med sin lilla vän, och att man till slut var tvungen att göra sig av med den då ingen kunde ta hand om den. Det är så hemsk! Hur ska jag kunna trösta och stötta henne?