Vad gör ni som lever i en relation på helgerna?

Jag är 40 och min man jämngammal. Vi har ett barn. På helgerna brukar vi äta frukost ihop och mysa. Sen delar vi ofta upp oss och turas om att vara med barnet och träna. Ibland är barnet hos sin mormor över natten och då har vi en dejt. Ofta gör vi saker på varsitt håll under helgen men ses till måltiderna. Vi har också en bastu som vi brukar använda ihop varje helg. Det är mysigt. Tända en brasa kan man göra också om man har en vedspis, det brukar samla alla. Men det är ganska sällan som vi gör ordnade aktiviteter ihop. Kanske pga pandemin. 

Har man aldrig gjort det så är det kanske för sent att börja med det nu.

Vi har alltid gjort gemensamma saker tillsammans, såsom träning, träffa kompisar, varit ute i naturen, resor, bio osv. När barnen kom blev det mindre av vissa saker samt andra aktiviteter med barnen. Sedan har vi även gjort saker var för sig också. På resor med barnen har vi alltid varit aktiva, på skidresorna spelades det alltid kort och spel på kvällarna t ex. 

Nu är våra barn utflugna, jag och min man har kvar våra intressen som vi gör både tillsammans men även var för sig eller tillsammans med andra. Och när vi träffar barnen så gör vi också saker tillsammans, aktiviteter samt spelar spel t ex. 

Våra helger fylls mycket av barnens aktiviteter, matcher osv. Sen är det fix hemma i huset, är det vår-sommar även fix i trädgården. Vi går gärna en promenad i området. Dagarna rullar på.

Vi har målsättningen att alltid göra något gemensamt dagtid på helgerna. Barnen är vuxna så vi rår oss själva. Under pandemin blir det mest något i naturen. Åker och tittar på något naturskönt ställe, utforskar nya ställen, går en promenad, kanske tar med fika eller grillar. Sommartid mot havet, resten av året mer mot skogen.

Innan pandemin fikade eller åt vi ute, gick på utställningar eller något annat kulturellt, träffade släkt eller vänner, körde en sväng.

Låter det tråkigt och gammalmodigt...

Sen gör vi givetvis saker var för sig också, det är inte så att vi alltid måste göra allt gemensamt.

Ungdomarna har vi gett upp på för längesen , de är inte så intresserade av att hänga med oss vuxna. De är hellre med vänner, är online, åker och tränar osv. Jag tycker det är helt ok att det är så. När de väljer att vara med oss är det väldigt trevligt, men det blir också trevligt just för att det inte var tvingade. 
Familjer där man tvingar tonåringar till "familjemys" har jag inter riktig förstått vitsen med. 

Vi vuxna (50+) gå promenader tillsammans, ser på film tillsammans, pratar massor, tränar ibland tillsammans, lagar mat tillsammans. Ibland är det bara tyst ett par timmar medan vi läser båda två, oftast på sommaren ute i trädgården. Då är vi tillsammans men samtidigt för sig själv och vi tycker båda det är ett bra sätt att umgås. 

Våra barn (flickor) är i tonåren och alla bor hemma. På helgerna brukar min partner och jag, ibland även barnen; 
- Vandra vi själva eller med vänner

Vi spelar mycket spel också, och pusslar, med barnen

Vår målsättning för helgerna är att ta de lugnt och vila ut. Vi har aktivt valt bort aktiviteter för barnen som tar för mycket tid på helgerna och ser till att umgås, vila och göra saker tillsammans. Vi promenerar, går och fikar, lagar god mat, tittar på film, bjuder över vänner eller äter hemma hos vänner. Ibland gör vi någon utflykt.
Ibland är barnen hos sina morföräldrar och då går vi ut och äter, eller tar in på hotell.

Ledordet för helgerna är lugn och ro och vila.

Jag tycker det låter jättetrist att ingen vill hitta på något alls?
För oss så blir det ofta uppdelat, främst pga vi har sån stor åldersskillnad mellan våra barn. Den ena går i högstadiet och den andra går på dagis så det finns inte mycket som roar dem båda om man säger så.
Men om man ser helgen som fyra block; två förmiddagar och två eftermiddagar, så vill vi att stora killen är med "oss andra" ett sånt block. Oftast blir det att han hakar på när vi åker iväg till naturen och följer med och fiskar, promenerar etc. Eller så bygger han lego ett par timmar med sin lillebror.  Resten av sin tid får han disponera, han är ändå tonåring. Men jag vill att han ska känna sin bror, och jag vill att den lilla ska minnas sin storebror och inte bara att han dyker upp då och då liksom. 

Sen är det vi föräldrar och vi gillar uteliv, senast idag var vi iväg 4h och gick på isen och grillade korv bland annat. Igår tränade jag på förmiddagen och sen var det middag hos svärföräldrarna igår kväll, ett sent födelsedagsfirande. Vi "gör" inte så mycket annat på egen hand, inte just nu. Dels pga covid men också pga min man jobbar skift så de helger han är ledig blir heliga. På kvällarna när den lilla somnat kollar vi på någon serie tillsammans som vi båda gillar, just nu Your Honor på HBO.

Vi är runt 40, jag och min sambo. Vår familj är mycket tillsammans, men vårt barn är liten än så det kan inte vara själv. men iallafall, vi åker in till ex Skansen, museum mm. när lillen somnat  så tittar jag och sambon nästan jämt på tv tillsammans och dricker te .
men givetvis kan vi dela på oss också. Då tar jag med barnet till mormor eller så är barnet med sambon så jag kan träffa en väninna exempelvis 

Vi är gifta och har tonårsbarn och vi göra lite olika med hur mycket vi är tillsammans respektive var för sig.

Nu när barnen är äldre behöver de ju inte passas på samma sätt som småbarn, de har också egna liv med vänner aktiviteter etc. Så nu umgås jag och mannen lite mer än tidigare, vi kan tex träna tillsammans nu, när barnen var små delade vi på oss så att en var hemma med barnen när den andra var iväg.

Men vi gör också saker var för sig, tex så är han iväg och spelar padel med vänner en dag och jag kanske tar ett glas vin med en kompis en annan dag. Även att en vuxen och barnen eller ett av barnen gör nåt ihop. Jag har ett krävande jobb också, och stort behov av att bara vara när jag är ledig, så jag ser till att få in sånt. 

Jag är inte säker på att jag fattar din sista mening: vad har din ålder med saken att göra att ingen vill hitta på något? Är det din man och barn som inte vill hitta på nåt, eller är det vänner utanför familjen?

Nu är det endast sambon och jag. Men vi har ytterst sällan något planerat, så var det även när sonen bodde hemma.
Spontant kan vi hitta på något, då är det mer typ en dagsutflykt till något naturskönt område, eller till en av de söta städerna i Skåne. En tur till Köpenhamn eller Helsingör (innan pandemin).
När vi bodde i Stockholm, så var det att ta en tur till kompisar eller släktingar i närheten, eller så kom dom till oss.
Ingen av barnen (även sambons barn) har haft aktiviteter under helgerna, förutom när sonen gick på simskola, men inget som hindrade annat.
Vi gör även saker var och en för sig.

Vi umgås, spelar spel, går på promenader o.s.v

Vi är rätt tråkiga, gör egentligen ingenting. Vi plockar lite med det vi inte hinner i veckorna och slöar mest sen. Jag dricker alltid lite öl/whisky, frugan vin. Jag hänger vid datorn och hon glor i telefonen.

Vi har vuxna barn, dottern tittar ibland in någon gång i månaden och säger hej medan grabbarna hör av sig någon gång i halvåret kanske.