Min sambo är alkoholist och vi ska ha barn
Hej fl!
Min sambo är alkoholist. Jag är gravid i andra trimestern. Det känns hopplöst.
Han är en s.k. "fungerande alkoholist": han sköter jobbet tillräckligt för att inte sparkas och för att få lön, vi har en bra och rymlig bostad, han raglar inte omkring och kräks, och tja... omgivningen misstänker väl inte så mycket helt enkelt.
Han menar själv på att han ska börja trappa ner vid månadsskiftet för att sluta helt två månader innan bebis är beräknad, och han håller med om att ett barn inte ska växa upp i en miljö med fylla och massa alkohol. Han är själv barn till två alkoholister och menar på att det värsta som fanns var när mamma och pappa var fulla. MEN - jag litar inte ett dugg på att han ska fixa att sluta bara sådär. Och hjälp vägrar han söka, för den "fungerar inte". Dessutom har jag insett att vi har helt olika åsikter om hur mycket alkohol som är rimligt att tillåta i ett barns närvaro. Jag menar att gränsen går redan efter 1-2 glas vin till maten (men helst inte alls!) medan han menar att 5-8 öl i tevesoffan en fredag efter jobbet är a-ok. Jag tycker det är sjukt.
Jag har kommit till den punkten att jag i mitt stilla sinne börjar överväga separation, men samtidigt är jag rädd och orolig för vad som ska hända då. Kommer jag tvingas lämna mitt barn varannan vecka till en pappa som dricker? Eller kan jag få till att jag, som inte dricker, blir boendeförälder och han får ha barnet några gånger i månaden i bara ett par dagar i stöten (vilket är så länge han kan gåutan att dricka)?
Givetvis är min största önskan och förhoppning att han faktiskt ska ta sig i kragen och bli nykter, så att det här ska fungera. Jag älskar honom, och jag vill hemskt gärna kunna leva och vara tillsammans, och att vårt barn ska ha både mamma och pappa - och även om det inte skulle funka, vill jag att barnet ska ha tillgång till båda sina föräldrar. Men då ska han ju vara nykter, förstås.
Vad ska jag göra?