• Anonym (EnSli­gt)
    Wed 23 Mar 2022 00:13
    2060 visningar
    6 svar
    6
    2060

    Känslor av utanförskap som vuxen

    Hej 
    jag går på praktik och sedan jag började på den känner jag mig ännu mer ensam. Då jag ser deras vänskapsrelationer hör om allt de gör på helgerna och tillsammans med varandra på fritiden.
    jag vill bara strunta i praktiken då jag mådde bättre innan. ensam.
    känner för att hoppa av hela kursen..
    de är snälla men även får jag vibbar att jag inte är en i gänget vilket jag såklart inte är och inte försöker bli men jag är social och trevlig och försöker vara mitt bästa jag?
    det känns så tufft när jag inte får se vad de visar på mobilen till varandra eller viskpratar eller inte tittar på mig när de pratar utan bara kollegan bredvid mig osv jag försöker inte ta åt mig men det kommer upp känslor inombords sen jag gick i skolan.. vilket är många årsedan och jag nu inte har något behov av att varken se eller höra och pratar de om mig personligen så rör det egentligen inte mig heller.. om det inte är jobbet jag gör fel eller dåligt men då hoppas jag att de säger det. 


    fler utan vänner där ute?
    jag har familj och barn men är inte intresserad av att skaffa vänner.. har ytliga bekanta som jag gör min hobby med ibland
    när jag fått en vän så har de bara blivit drama och jag orkar inte med att ta hand om andras drama eller problematik. Jag drar åt mig personer med problem då jag lyssnar och vill hjälpa men det är ju inte en vän man funnit när man blir terapeut?
    jag brukar få enorm ångest efter samtal med människor och gå igenom vad jag sagt flera ggr så orken finns inte heller till mer socialt än ytlig.

  • Svar på tråden Känslor av utanförskap som vuxen
  • Anonym (Förvi­rrad)
    Wed 23 Mar 2022 06:52
    #1

    Du klagar på att de andra inte involverar dig i nån slags vänskap, samtidigt säger du att du inte vill ha några vänner och att du redan har ytliga bekanta - hur ska du ha det egentligen?? Du kan ju inte sitta och gnälla om du inte själv ens försöker bli bekant med någon. Det räcker inte att vara normalt social, man måste engagera sig i andra och visa nåt slags intresse.

  • Anonym (lll)
    Wed 23 Mar 2022 06:56
    #2

    Det tar tid att komma in i gånget. Du är på en praktikplats och de andra kanske har jobbat ihop länge? När någon visar något på telefonen, le, se intresserad ut, fråga om du också får se. 

  • forbid­denfru­it
    Wed 23 Mar 2022 10:22
    #3

    Vilken attityd det finns hos vissa här på familjeliv som väljer att svara i trådar. Jisses. Hursomhelst så förstår jag trådstartarens dilemma för det är verkligen inte lätt att bli en i gänget, speciellt inte om gänget är starkt sammansvetsat från början. Jag förstår även trådstartarens rädsla att bli någon slags terapeut när nya kontakter knyts för jag har varit där själv så många gånger och såna kontakter bryter jag med omedelbar verkan nu för tiden. De får ringa till psyk om det är en samtalskontakt de vill ha och behöver. Jag tänker såhär ts att du kanske skulle må bättre av vara bland människor som fungerar lite mer som du gör? Med det menar jag att det finns fler reflekterande,tystlåtna människor som föredrar kvalité framför kvantitet när det gäller relationer av alla slag. Vet ditt värde och vik aldrig ner dig! 

  • Wed 23 Mar 2022 13:43
    #4

    Känner precis igen mig i allt du skriver. 
    Jag har tappat många pga svek och efter att för ofta ha fått agera någon slags hobbyterapeut för självupptagna kvinnor med låg självkänsla. Jag vill gärna ha vänner men vågar och orkar inte..

  • Anonym (M)
    Wed 23 Mar 2022 14:16
    #5

    Jag tycker att de har ett ojuste beteende mot dig. De fryser ut dig, låter det som, förstår precis att det inte känns ok för dig. 
    Jag känner igen mig så väl i det du beskriver. 
    Jag har lätt för att ta kontakt med folk, men sen är det stopp. Vet inte om jag är ointelligent, men jag kan inte konversera så att folk stannar kvar. De blir vänner med folk runt omkring mig, men jag är tråkig och man pratar inte länge med mig. Jag drar också till mig folk som behöver stöd och hjälp. 
    Är nog lite asocial också hahah, men tar mig inte tid med de vänner jag ändå har. Gräver ner mig i jobb.

  • Anonym (EnSli­gt) Trådstartaren
    Wed 23 Mar 2022 18:18
    #6

    Tack för alla svar!
    skönt att få bekräftat att jag inte är knäpp utan fler är som jag! 

Svar på tråden Känslor av utanförskap som vuxen