Det låter inte helt stabilt, tre till fyra dagar är rimligt, det är så otroligt viktigt med struktur för alla människor men särskilt barn. Jag tycker en del i problemet även ligger i att pappan bor så långt bort, varför bor han inte där han jobbar och barnen finns? Att han flyttat så långt bort är en lika stor del i problemet och innan han startar något bör han se till vad han själv gjort för att underlätta situationen.
Om pappan försökt prata med henne om detta men inte får gehör så får man boka samtal på familjerätten. Det är frivilligt så vill hon inte gå dit kan ingen tvinga henne.
Då kan han kontakta socialtjänsten och be om samtal hos dem. Det är väl för all del också frivilligt men jag tror de flesta ändå kommer när de får en kallelse till soc. Jag menar inte en orosanmälan, så kanske det inte är, utan en ansökan som han kan göra för egen del. Be om hjälp med samtal helt enkelt. De brukar ha stöd för föräldrar på olika vis och att f hjälp att samtal är ett sätt. Viktigt dock att han i så fall ringer och säger att han vill göra en ansökan inte en anmälan).
En ansökan måste Soc hantera, medan en anmälan inte alltid leder till något, beroende på vad de kommer fram till.