Som några redan gissat, det här är inte det enda han inte gör. I bästa fall dammsuger han under minsta barnets matstol, och anser sen att han gjort en enorm insats. Att resten av hemmet också behöver dammsugas, att tvätt måste tvättas eller att mat ska handlas och planeras, slår honom aldrig.
Han kan inte ens plocka fram kläder till barnen utan att ta fram nylonstrumbyxor när det är -15, eller yllekofta i +25. Ibland kommer han och upplyser han mig om att han inte har rena strumpor eller kalsonger.
Jag kan absolut gå och småstäda. Det är ju det jag gör i vanliga fall. Men jag är trött på att ta reda på hans tandkrämsfläckar på spegeln och avföring i toaletten. Jag är trött på att plocka barnens kläder från hallgolvet, för det är där han droppar dem (barnen är för små för att nå upp till krokarna).
Så jag fick ett utbrott där han menade att allt beror på mina höga krav och mitt kontrollbehov. Om jag bara släppte på det skulle han ta mer ansvar. Och av det blev det, absolut ingenting. Inget är dammsuget, inget är avtorkat. Badrumsspegeln är i nederkant täckt med tandkrämsfläckar.
