Anonym (XXX) skrev 2022-04-25 08:45:51 följande:
Ett annat problem med sådana ovanliga och extrema namn, är att de liksom tvingar in individen i en viss personlighet. När jag hör Belle tänker jag på en tjej som inte är särskilt teoretiskt begåvad, men som i stället kan vara konstnärligt begåvad, chic och lite fräck (på det feminina franska sättet). Hon har en utmanande - men alltid feminin och konstnärlig - klädstil, hon svarar upp mot lärarna med glimten i ögat, hon använder knallrött lättstift, sotar ögonen och flirtar med pojkar och män redan när hon är 12 eller 13 år.
En tjej som blir blyg och snäll, som inte vill vara i centrum, och som gärna ägnar sig åt något intellektuellt ensamintresse som att bygga modeller av rymdraketer, samla mineraler eller lära sig allt man vet om dinosaurier... kommer inte att kunna bära upp namnet. Och inte en sportig pojkflicka, som alltid går klädd i jeans, gympaskor och inte vill sminka sig - heller.
Har man däremot ett vanligt, normalt namn - Hanna, Maria, Katarina, Christine, Josefine, Anna, Sofia, Sara, Elin - så har man större möjligheter att utforma sin EGEN personlighet. För ingen förväntar sig något speciellt av namnet, i alla fall,
Haha, du är både fördomsfull och fantasifull. Du skriver en hel novell om ett namn.
Ingen behöver "leva upp till sitt namn". Förresten, har Belle sett "Skönheten och odjuret" så vet hon att Belle var en ovanlig flicka som älskade att läsa.
Min dotter fick ett superfeminint namn. Ett namn som jag förknippade med vackra men kalla och högfärdiga kvinnor (från film och litteratur). Men namnet i sig tycker jag är vackert. Och hon blev först blyg och snäll och sedan en sportig tjej som alltid gick i långbyxor och jympaskor. Hon kände inte att hon behövde "leva upp" till sitt namn.
För att slippa att folk gör sig föreställningar om en pga ens namn måste man alltså välja supervanliga namn. Sådana som var och varannan i klassen heter, eller som var och varannans mamma heter.
Nej, välj ett namn som ni själva tycker är vackert och som ni vill använda. Det gjorde jag och jag har aldrig ångrat mig, trots att namnet är ovanligt. Dottern har inte klagat heller.
