
-
Hej!Vet inte riktigt vart jag ska börja men jag känner mig rätt uppgiven för min och min pojkväns situation.Jag är 29 år, han 31. Vi har varit tillsammans i två år och vi har ett fantastiskt bra förhållande. Han är väldigt förstående, snäll och har mycket humor... Men han har också skulder. När vi hade setts i någon månad och jag var upp över öronen förälskad i honom sa han att han skulle bli vräkt så jag lät honom flytta in hos mig..Då hade han 370.000 i skulder. Det har tydligen tillkommit skulder sen dess så idag ligger det på runt 290 tusen trots att han betalat av mycket varje månad. Han har skuldsanering så varje månad går runt 18.000 direkt till skulderna. Ca. 7000 får han över. Fram tills årsskiftet fick han ut ca. 12000 per månad så då var det inte lika kännbart som nu när han får 5000 mindre. Detta innebär ju såklart att jag får stå för betydligt mer när det kommer till våra gemensamma kostnader än vad han behöver göra. Jag betalar runt 10.000 i månaden och han runt 4000.Jag känner mig väldigt låst i detta. Vi kan inte hitta på saker ihop utan att jag får stå för majoriteten av kostnader och att hitta på saker som att gå på restaurang, konsert osv och alltid få betala för två är ju tyvärr väldigt kostsamt så då blir det att jag gärna inte gör det eftersom att jag själv tjänar normallön och dessutom har häst på detta.Enligt kronofogdens hemsida är skulden avbetalad i oktober nästa år om allt går enligt plan, det känns nära men ändå så jävla långt bort. Känns lite som att jag satt mitt liv på paus för hans skull. Jag skulle vilja börja plugga i höst men känner att jag nog inte har råd utan att behöva jobba ihjäl mig samtidigt under det första året. Är så jävla kluven för jag älskar ju snubben men jag vill inte känna att jag kastat bort nästan 4 år för att någon annan satt sig i skiten.. jag vill börja spara till hus men det blir ju 5+ år bort i våran situation.Vet inte vart jag vill komma men har inte sagt detta till någon utan vi håller det hemligt för min familj framförallt då min familj är något av det "finare slaget".. min pappa hade blivit galen om han visste detta..
-
Svar på tråden Min pojkvän har stora skulder
-
Kan din sambo öka sin inkomst på något sätt? Eller då kanske skuldsaneringen dras tillbaka?
Jag förstår din frustration över att behöva stå för merparten av kostnaderna. Ärligt talat hade jag inte accepterat det i ett förhållande där du efter bara en månad började försörja honom och där större delen av förhållandet har gått ut på att du subventionerar hans omkostnader. Han kan ju få för sig att dumpa dig direkt när han är skuldfri.
Ursäkta att jag låter negativ, men du bör ta dig en funderare över er framtid. -
varför har han skulder? Vad har han använt pengarna till? Det är stor risk att folk som har skulder fortsätter att göra dåliga beslut när det gäller ekonomi. skulle vara försiktig med att köpa hus med honom.
-
Det är ju ett val du gjort att flytta ihop med någon med dåligt skött ekonomi och då får du ta konsekvenserna - vilket är att stå för fiolerna.
Är du inte beredd att betala i längden så dumpa. Han kommer antagligen inte ändra sig. Undrar också vart pengarna går, spelberoende, konsumtion? Oavsett vilket så är det svårt att bryta vanor.
Sen tycker jag att det är en varningsklocKa att du inte är öppen mot din familj. Man ska kunna stå för de val man gör. Mitt syskon försörjde sin sambo hela livet, där var det varken spelmissbruk eller konsumtion i botten, utan ett yrke med extremt låg och ojämn inkomst. Men hon stod för att de levde så och anpassade sig efter det. -
Att du döljer det för tex din pappa är ju tydlig bevis för att du är medberoende, skäms för hur situationen är. Du kan inte stå för hur du valt att leva ditt liv och det är väl ändå ingen skön känsla?
Att han fick flytta in efter bara en månads dejtande säger en hel del om dig som person: du vill antagligen stötta och hjälpa, har kanske lite svårt att säga nej till saker? Du var förstås väldigt nyförälskad också, men nu har tiden gått.
Hur gick det egentligen till när han flyttade in? Var det så att han lite grann bönade och bad eller var det du som erbjöd av dig själv?
Och som andra redan undrat så undrar jag vad skälet är till hans skulder. Ibland har saker skett som en människa inte kan rå för, men jag skulle tro det är vanligare med saker man själv är skuld till som tex att man använt pengarna till spel, inte lärt sig att man måste betala räkningarna först osv.
Vilken "sort" är han, är väl min fråga. Vad har han för karaktär när det gäller ekonomi. Nu när du vet mer om hur han fungerar - vad ser du, och vad tänker du om framtiden?
-
Lätt att man blir blind i sådana här situationer, skulle lyssna på min omgivning. Som någon nämnde, hur har han hamnat där han är idag? Svårt att ändra ett beteende.
Har själv varit tillsammans (särbo) med en kvinna, som såg studiemedel som lön och för att dryga ut, tog hon krediter (något jag fick vetskap först efter relationen tog slut). Hon hoppade frekvent mellan olika utbildningar, (några månader här, några månader där) vilket pågått senaste fem åren, så snart säger CSN stopp. Detta samtidigt som hon är ensamstående mamma till två barn. Hon sa till mig, att hon kanske inte gör eller gjort de klokaste valen, men likväl fortsatte hon med dessa val.
Så, lämna, blanda inte ihop din ekonomi, med hans, då du riskerar hamna i skiten själv. -
Du ska ju absolut inte behöva försörja honom, men vad jag undrar är, hur mycket i ytterligare kostnader fick du när han flyttade in? I.o.m. att han flyttade in hos dig, så har ju inte hyreskostnaden för dig förändrats. Och så mycket mer i el borde väl inte gå åt. Så är det framför allt hans mat som kostar? Eller betalar du kläder och hygienartiklar åt honom också? Eller handlar det mest om att ni inte kan hitta på nöjen ihop, och att du inte vill gå ut och göra saker själv för att det känns taskigt mot honom?
Mitt förslag är att du säger till honom att du planerar att studera till hösten och att du därmed inte kommer att kunna stå för hans utgifter i samma utsträckning längre. Så får han lösa det själv. Han får ju trots allt ut 7000 efter skulderna, så han har så det räcker till mat, kläder och nöjen åt honom. Sedan vet jag ju inte om du vill att han är med och betalar hyra och el (vilket du har rätt till), för då blir det svårare. Då får du nästan slänga ut honom. -
Det är en sak att vara nyförälskad, en annan sak att bo ihop. Dessutom är det ytterligare en sak att vara ihop med någon som har en fullständig annan nivå på inkomst som en själv. Det skapar ju en maktbalans.
Tyvärr så tycker jag att det verkar som att detta inte blir sunt. Den som " hjälper" kommer troligen inte att få "tillbaka" och den som är i beroendeställning kan inte alltid vara helt ärlig om den skulle vilja lämna. Han är alltså tvungen att vara förstående och fantastisk i de där åren han är helt beroende av dig.
Jag tänker att det nu gått två år, du är inte lika blint förälskad och nu ringer dina varningsklockor ang. om vad denna relation medför. Du har ingen aning om denna människa kommer vara snäll och förstående när skulden är slut. Skulle det vara okej om han lämnade dig den månaden/året då han var skuldfri? -
Att ni flyttade ihop pga att han blev vräkt låter som en mindre bra start för förhållandet. Du räddade isf honom och blev medberoende/möjliggörare direkt.
Skulle ni vara sambos nu om han inte blev vräkt?
Det vanliga är väl att man blir sambos för att man vill och inte för att en annars blir hemlös.
Som de andra skriver så har det viss betydelse hur skulderna uppkommit.
Att jobba extra förstör inte skuldsanering, det extra går ändå till skulderna så man får ju inte mer i handen.
Jag hoppas ni löser det. Jag har levt med en person i 25 år som från start hade stora skulder. Ett ekonomiskt beteende med kraftig missbrukarkaraktär. Det blev aldrig bättre och jag hade tillslut egna med införsel ibland.
Nu är jag skild och helt ren. -
Anledningen till skulderna säger han är att han "levt lite för bra" med restaurangbesök osv. Det började med något litet smålån, den tog han smslån för att betala av nästa lån osv osv.. Jag sa till honom då att såna jävla skulder får man inte av lite restaurangbesök, då sa han att det gått till bildelar etc med. Han tjänar 30.000+ och hade en hyra på 5000 så kan faktiskt inte förstå vart hans lön tagit vägen för han har verkligen inte något extremt leverne nu.
Han har ett jobb som han går till varje dag som han haft i nästan 10 år och är skötsam på det sättet, och han ser bra ut. Ingen skulle misstänka att han har sån ekonomi.
När vi träffades bodde jag i en etta 2 mil utanför stan och hade en hyra på 4500. Vi flyttade in till stan och betalar nu 8000. Och som tidigare nämnt fick han ut 12.000 innan årsskiftet så då var det inte lika kännbart som nu när han får ut 7000..
Jag trodde att hans skulder skulle vara avbetalda nu efter två år och att vi skulle kunna börja leva livet men det visade sig att han hade lika stor skuld vid årsskiftet som när vi träffades trots att han har skuldsanering.. det hade visst tillkommit någon extra skuld under tiden..
Hade jag inte varit så jävla kär i honom i början hade jag dumpat honom direkt. Jag vill inte komma i närheten av skulder och smslån är något jag ALDRIG skulle ta. Att betala hyran är det absolut första man gör så jag förstår faktiskt inte hur det kan bli såhär.
Han säger att han älskar mig och jag tror på honom men nånstans gnager det i mig att tänk om han gör slut så fort han inte behöver mig mer.. -
Du behöver ha full insikt i hur läget är för det finns risk att du inte vet allt. När du har koll på läget kan du fatta ett beslut. "Det hade visst tillkommit en extra skuld" låter oroväckande. Är det en gammal skuld som vaknat eller nåt nytt han dragit på sig? Skuldsanering avbryts om man inte sköter sig.
Jag förstår att man vill hjälpa men även att varningssignaler ignoreras när man kär.
Anonym (:) skrev 2022-04-25 08:59:05 följande:Anledningen till skulderna säger han är att han "levt lite för bra" med restaurangbesök osv. Det började med något litet smålån, den tog han smslån för att betala av nästa lån osv osv.. Jag sa till honom då att såna jävla skulder får man inte av lite restaurangbesök, då sa han att det gått till bildelar etc med. Han tjänar 30.000+ och hade en hyra på 5000 så kan faktiskt inte förstå vart hans lön tagit vägen för han har verkligen inte något extremt leverne nu.
Han har ett jobb som han går till varje dag som han haft i nästan 10 år och är skötsam på det sättet, och han ser bra ut. Ingen skulle misstänka att han har sån ekonomi.
När vi träffades bodde jag i en etta 2 mil utanför stan och hade en hyra på 4500. Vi flyttade in till stan och betalar nu 8000. Och som tidigare nämnt fick han ut 12.000 innan årsskiftet så då var det inte lika kännbart som nu när han får ut 7000..
Jag trodde att hans skulder skulle vara avbetalda nu efter två år och att vi skulle kunna börja leva livet men det visade sig att han hade lika stor skuld vid årsskiftet som när vi träffades trots att han har skuldsanering.. det hade visst tillkommit någon extra skuld under tiden..
Hade jag inte varit så jävla kär i honom i början hade jag dumpat honom direkt. Jag vill inte komma i närheten av skulder och smslån är något jag ALDRIG skulle ta. Att betala hyran är det absolut första man gör så jag förstår faktiskt inte hur det kan bli såhär.
Han säger att han älskar mig och jag tror på honom men nånstans gnager det i mig att tänk om han gör slut så fort han inte behöver mig mer..