Vet att många har problem med detta så därför är jag nyfiken på att höra hur folk tänker här. Skulle du kunna vara tillsammans med någon som har en nära vän (eller flera) av motsatt kön? Varför/varför inte?
Nej. Män med tjejkompisar går bort för mig. Bryr mig inte om det sticker i folks ögon.
Varför ska han hänga med kvinnor för? Han kan ha manliga vänner. Jag har inga killkompisar för jag får inte ut något av det. Män söker jag mig till om jag vill dejta och bli kär. Dessutom är det väldigt väldigt ofta så att båda, eller åtminstone den ena personen, är kär eller attraherad.
Det beror ju helt på vilken slags relation de har, hur mycket de umgås, hur intimt, om det finns historik där osv. Självklart kan man ha vänner av båda könen rent generellt.
Det beror ju helt på vilken slags relation de har, hur mycket de umgås, hur intimt, om det finns historik där osv. Självklart kan man ha vänner av båda könen rent generellt.
Fördelen med att jag har killkompisar och min man har tjejkompisar är att man kan prata och förstå det andra könet bättre.
sen hade jag inte uppskattat om min partner hade en jättehet kompis som ville åt honom sexuellt.
Nu tänkte jag förbli singel resten av livet, men skulle jag ha en partner (och tidigare när jag haft det) har jag som regel inte haft problem med det. Enda gången va när ett ex nämnde en nybliven tjejkompis i varannan mening.
Och jag skulle inte påbörja ett förhållande med någon som hade problem med att jag hade manliga vänner. Jag har bara manliga vänner och några få kvinnliga bekanta. Skulle aldrig välja en killa framför en bra vän som funnits där i åratal.
Jag var bästa vän med mitt ex, vi var nära varandra och kunde prata om allt. Men inget utöver det.
En partner som inte accepterade det hade jag valt bort.
Dessvärre är han inte med oss i livet längre.
Är även kompis, vän är att ta i, med min yngstas pappa. Skulle inte välja bort honom heller för att någon inte kan acceptera det.
Vårt barn är vuxet så vi måste inte ha kontakt för barnets skull egentligen, men vi gillar varandra så det är ju ändå bra att vi har det.
Jag har svårt att förstå mig på folk som inte kan förstå att vänskapen inte är annorlunda för att den ena har trosor och den andra har kalsonger. Helt obegripligt.
För mig är svaret att ja, självklart ska han få ha kvinnliga vänner. Jag har rätt många manliga så det vore både korkat och en enorm obefogad dubbelmoral att inte tycka att det är ok.
Sen hör man ibland om varianten att vi är bara vänner fast är vi ändå singlar båda två så knullar vi. Nej det skulle inte kännas helt bekvämt. Om de däremot hånglade när de var 15 och sen kom på att de bara skulle bara vänner så fine. Det är liksom preskriberat.
Men pratar vi luncha på stan, se en hockeymatch ihop, gå en prommis, träna ett träningspass eller vad som helst som även vänner att samma kön gör så absolut.
är man trygg i sig själv och har självförtroende är det inga problem. Min kille åker på tävlingsresor med sin tjejkompis och de bor i samma rum. En del tycker nog det är konstigt men jag litar på honom. Skulle det komma fram något annat tar det självklart slut, det tror jag han fattar
vill nån vara otrogen finns det många andra möjligheter än att just en kompis skulle vara livsfarligt