Hur skulle ni göra om det var er son?

Jag tänker att han redan nu blir retad så det lär inte bli någon skillnad, men att du istället lär honom att vara sig själv och skita i andra om du låter honom ha på sig kläderna. 

Personligen om det varit min son så hade jag sagt nej men du verkar mest vara rädd för att han ska bli retad ytterligare och det tror jag inte är något problem då han redan är utsatt.

Jag skulle låta honom ha på vad han vill. Att han anpassar sig efter andra kommer inte göra honom mindre retad eller lycklig för den delen.
Det är bättre att lära honom att skita i andra och byta skola om han är mobbad eller signa upp honom på någon hobby där han kan hitta vänner om han inte har något.

Man kan faktiskt gilla både rosa tjejiga saker och grabbigt samtidigt. Ser två problem här, inte ett.

Dels de elaka barnen med sina patriarkala pappor men även en feministmorsa som använder uttryck som patriarkal och underblåser sin sons fjolligheter.

2 problem. Inte ett. Varav inget är pojkens problem egentligen. Problem han drabbas av men är oskyldig till.

Uppmuntra honom istället att både vara manlig och fjollig. De är inte motsatser, och även om de år det ändå går de att kombinera. Låt honom inspireras av tex Tom of Finlands konst. Det är en hyllning till BÅDE den traditionella maskuliniteten och fjolligheten. Den utesluter inte utan inkluderar och kombinerar ser det positiva istället för det negativa med manlighet. 

Håller med dig. Då han redan är utsatt är det bättre att ligga lågt än att provocera. Om han upplevs att medvetet sticka ut kommer skolledningen vara mindre benägen att ta tag i mobbningen, jag vet hur de tänker. "Hans eget fel". Det är lätt att komma med vackra ord om att vara sig själv och att mobbning är skolans problem. Men har skolan någonsin lyckats stoppa mobbning? Det gäller att överleva. Och i ny skola blir det likadant om han sticker ut.

Känner du papporna, eller varfor kan du smutskasta dem så?

Du frågar vad vi skulle ha gjort om det var vår son. Jag har en son lite yngre än din, och jag tänker att det viktigaste jag kan göra för honom är att acceptera honom för den han är och stötta honom att vara sig själv i skolan, samhället och livet. Min pojke hade en period när han ville ha klänning - så jag gav honom diskreta klänningar. Han har velat ha nagellack och jag har låtit honom. Idag älskar han rosa och ponnies/enhörningar och det är inget jag försöker få honom att sluta med. Däremot har jag förklarat för honom att det finns folk som inte tycker att pojkar kan ha rosa och nagellack. Vi har pratat om att en del människor är elaka och säger dumma saker. Jag tänket att det är en del av uppväxten att lära sig stå upp för sig själv och försvara sig mot mobbare och andra. 

Alla föräldrar är väl rädda för att deras barn ska bli mobbade, men lösningen är inte att försöka ändra på sina barn, utan lära dem hantera situationerna. Har mobbare fått för sig att mobba någon så kommer de hitta anledningar, hur mycket du än försöker få ditt barn att passa in.

Jobbigt läge... Problemet jag ser är ju att vi har ett önsketänkande om hur samhället ska vara och bör vara..men sådan är inte verkligheten. Jag skulle tyvärr inte låta mina son gå till skolan i något jag garanterat vet kommer göra så han blir retad. Inte om han inte är gammal nog att förstå vad vissa beslut leder till. Ä han stark nog att gå sin egen väg så kör på, men du som förälder vet nog bäst där.
Däremot så skulle jag säga att han får en t-shirt men att det är hemmakläder och komma på någon anledning tex att den inte ska bli smutsig (om det nu är ljusa färger etc) Alternativt kolla om det finns en pyjamas med tryck från serien? Då kan han ju inte gå till skolan med den utan det måste vara hemmakläder.

Han måste få ha det han vill! Utan att samhälle/föräldrar säger till honom att "det där är förnedrande för dig för det är tjejigt och du är värd mer än en tjej". För det är det man ger när en kille vill ha tjejiga saker. Pinsamt, lågt, under hans värdighet, för det är för tjejer.

Han ska inte behöva först som tonåring få upptäcka sig själv via kändisar som är sig själva  utan redan nu. Det är FÄRGER, för guds skull. Varför får tjejer ha paw patrol, där 4 av 5 karaktärer är killar, medan killar ska hindras ha "tjejiga" grejer ute bland folk? Misogynt och queerfobiskt. Fy fan för.vuxna s8m ska.himdra barn från att känna lycka öber den fina tröjan, och behöva lära sig att det är fel. Känner sorg över vad den här killen kommer att behöva få stå ut med och förtrycka hos sig själv.

Nåja, tråden är ju full med personer, inlett av ts, som ser behov av att lära barnet att det är fel för det är minsann tjejkläder, och man bör anpassa dig efter sina mobbare. 

Det kan vara värt att se vad vi vuxna gör. 

Oj vad svårt!
jag är väldigt osäker på vad jag skulle gjort faktiskt. Som någon annan skrev så ser ju samhället inte ut såsom vi önskar. Jag har också en sjuårig som och jag  nojar ofta om han får vara med kompisar I skolan/rädd att han ska bli utanför. Han är extremt grabbig (dessvärre) så hade ju önskat lite mer rosa kläder eller annat på honom. Även om jag själv numera står upp för min åsikter och min sak som vuxen vill jag nog helst (om jag får välja)  att mina barn ska välja egna intressen sköta sig ha kompisar men inte sticka ut mer än så. Bara för att gå så skonade u barndomen som möjligt. 

jag skulle def köpt kläderna till honom och prayat med honom om hemmakläder etc. Men om han prompt ville bära dem i skolan skulle han nog få göra det. Blir det för obekvämt så kommer han kanske inte bära dem igen. Eller så kommer han det! Kanske också för att han är helt bekväm med vem han är och tänker visa det redan nu. Det betyder inte att den vägen är den lättaste men helt klart mest imponerande. Han kanske får riktiga vänner på det.. vem vet?

tror def han är medveten om sociala normerna. Trist bara att ni verkar bo på En kass ort. på Södermalm i Sthlm hade det nog inte varit lika stort problem..

Har tyvärr inget bra svar eller råd att ge. Jättesvårt läge för dig, för honom. Men jag håller på din son oavsett! Ni kommer hitta rätt val i längden.

kram

för tänk så här...hur skulle du känna det om någon bestämde vad du fick o inte fick ha på dig?
Skulle du va ok med att din karl bestämde dina kläder o färgerna på dem?