Tjohoo2 skrev 2022-05-05 08:30:11 följande:
Jag tror att det jag tycker är synd är det blev ett så konstigt slut där vi inte just nu får/ska prata med varandra. Han fick inte chansen att förbereda sig. Önskar att vi hade kunnat göra det på ett "normalt" sätt.
Det är vara 6 dagar vi varit ifrån varandra och 4 dagar sen vi fick info om att ej ha kontakt med varandra.
Mitt problem är nog att jag vill ringa och fråga att han är okej, och säga att allt blir okej mm... Hjälpa honom liksom. Men jag vet oxå innerst inne att jag inte kan ansvara för hans mående längre och att vi måste läka på varsitt håll.
Du behöver se över dina lojaliteter och prioriteringar.
Du sitter och ynkar om pappans mående och tycker synd om honom. Inte ett ord om dina barns mående och deras läkande efter att ha varit utsatta.
Detta tillsammans med det faktum att det var soc som var tvungen att ?tvinga? dig att ta barnen ifrån den skadliga situationen gör mig oerhört bekymrad.
Skärp dig.