Blir ledsen när hon vill ha kläderna
Jag och min man har ett barn, och vi har försökt i flera år att få ett till. Först på naturlig väg, och därefter flera rundor med IVF, men inget tar. Läkarna hittar inga fel, men det går bara inte. Detta har varit väldigt jobbigt, och just nu har vi en paus från allt det, och vi funderar på om vi orkar och har ekonomi för en ny omgång eller om vi bara ska ge upp nu. Det skär i mitt hjärta, men det är också så mycket stress i att hela tiden försöka och sen bli besviken. Vi har ju redan ett underbart barn.
I alla fall, min pappas fru är en snäll och omtänksam person, men som jag kan uppleva som lite okänslig ibland. Vi har varit öppna med våra svårigheter att få ett till barn, och hur känsligt det är. Jag och pappas fru har pratat ganska öppenhjärligt om saken, och hon har frågat vad vi ska göra med alla kläder och saker om vi inte får ett barn till. Frun har 6 egna barnbarn och dessutom en massa vänner och bekanta som har barn och barnbarn som hon ger presenter till, samt att hon brukar lämna in saker i second hand-affärer och får då välja andra saker osv osv. Jag har sagt att den dag vi lägger alla barnförsök bakom oss och stänger den dörren, så kan hon få det som vi rensar ut (dvs majoriteten av alla saker efter att vi valt ut det vi vill spara), men att jag inte är där än.
Nu har hon börjat fråga om inte vi har lite ytterkläder vi kan ge henne som hon kan ge sitt yngsta barnbarn, eller skor, eller diverse andra saker. Det kommer förfrågningar då och då. Vi har ju sakerna, men jag vill inte ge bort dem för jag har inte gett upp hoppet än. Men så får jag dåligt samvete och känner mig snål. Men jag fattar inte riktigt varför jag ska ge bort våra saker för att sen behäva köpa nya grejer. Till och med vagnen frågade hon efter för ett tag sen. Vet inte riktigt vad jag vill med tråden, är bara ledsen. Eller är jag överkänslig?Känns bara som att de (eller hon) tycker att jag ska ge upp.
