Att inte få fler än ett barn

Jag kan väl hålla med om att syskon bråkar men det betyder inte att det inte kan bli en varaktig och fin relation. 
Samtidigt som många inte alls umgås med vuxna syskon utan har skapat helt andra relationer under sin uppväxt och har nära vänner som man träffat i andra sammanhang som betyder mer för en. Sånt vet man aldrig.

Jag var länge beredd på att det inte skulle bli syskon för oss. Jag mådde bra som gravid men det fanns andra skäl till det. Det viktigaste tror jag är att man landar i det själv. Det ska få vara en sorg och kanske bör man professionellt stöd för att bearbeta men man bör på något sätt "hantera det". Annars är risken att det lyser igenom när man pratar med och kring sitt barn. Att det skapar osäkerhet och frågor hos barnet som hen inte kan få besvarade. Räcker inte jag likväl som varför har jag inga syskon. Barn går också ofta igenom faser där de frågar varför de inte har syskon eller varför andra har en bebis hemma och inte vi. Det kan vara bra att förbereda sig på det så att man kan ha ett klokt svar när frågorna kommer och så att man inte går in i en kris då.

Ibland blir det inte som man tänkt i livet. Det får man liksom bara hantera. Och sen handlar det om prioriteringar och val. Om ni väljer att inte skaffa fler barn så skonar ni din hälsa och att ditt barn kommer att se sin mamma må väldigt dåligt under en tid. Ni slipper risken att få ett sjukt barn eller missfall. Å andra sidan blir ni en enbarnsfamilj. Men det är inget konstigt att vara det. Även om normen är två barn minst så är man lika mycket familj oavsett hur den familjen ser ut. Och ni kommer att kunna ge ert barn än mer fokus.