• Anonym (Camilla)

    Förvirrd

    Förstår du har det jobbigt. Det har hon också. Din konflikträdsla och er obeslutsamhet sätter käppar  hjulen. Ni behöver prata. Ordentligt. Ta hjälp utifrån som han hjälpa er att kommunicera. Grejen är att kunna förklara vad du behöver och vad du känner. Vad du drömmer om i relationen. Hyr du känner dig när du snokar och söker tecken till hennes otrohet. Kunna berätta för henne vad det gör med dig. Du behöver lyssna på henne som ska förklara för dig. Kommer säkert att vara mindre klädsamt men det måste komma fram. Att ta hjälp utifrån tycker jag är det bästa när det har gått i stå. Det är inte självklart att reparera relationen utan även kunna göra ett snyggt avslut. Ni har ju ändå levt tillsammans i 24 år och har barn mm. Ni måste hålla respekten för er själva, varandra och familjen. Hur det än går så ska ni leva vidare. Om inte tillsammans så parallellt. 

  • Anonym (Camilla)

    Bra du ändå startat diskussionen även om den ännu inte lett någonstans. 


    Så hon har inte dementerat den ev andra relationen. Har hon sagt något om jon vill fortsätta med dig. 


    Av det du berättar så tror jag att du börjar vara över henne. Är du tillsammans med henne ännu pga pitty? Var står du upp för dig själv då? Sätt ner foten nu och be henne flytta. Akt att ni kontaktar mäklare flr försäljning mm. Hon kan inte behandla dig som dräng längre. Du är bergis ett kap för massor av singelkvinnor. 

  • Anonym (Camilla)

    Ja du! Det är en tuff sits du har. Jag har tidigare pratat om att ni behöver hjälp att kommunicera. Det blir mer och mer tydligt. Om ni försöker själv så ditt i lugn miljö och ta upp att relationen har kört i diket. Ni ska var och en berätta vad ni vill ha av relationen. Hur du upplever vissa delar i hennes beteende. Utgå alltid från dig själv. Hon likaså såklart. Det går inte att anklaga eller ha åsikt om beteende utan bada effekten. Typ jag blir ledsen när du? blir arg?  osv. Hon måste lyssna och ge feedback. Du måste göra samma. Försöka komma fram till gemensam plan och bestämma tid för uppföljning. Funkar inte det så ska en tredje part lotsa er. Förresten har ni någonsin kunnat kommunicera? 

    Det jag menade med pitty är att du inte är orsak till att hon inte har familj kring sig. DET kan inte vara orsaken till att du inte avslutar förhållandet. Håller med dig om att man inte kastar 24 år på soptippen. Men ändå inget som tar er i gisslan heller. 


    Klart hon är sur för att du tog godiset ifrån henne. Där fick hon ju bekräftelse och boost. Jag tror det ligger mer bakom eftersom du dessutom har kontaktat mannen i fråga och bett honom ge fan i din fru. Då har det gått bra långt. Att vännerna nu ser att hon är sliten. Troligen vet de ju orsaken. 


    Ledsamt nog är det antagligen bara att sluta av plåstret och separera. Din snuttefilt funkar inte längre. Hon har grävt ner den. Ta er ur det här med värdighet. Det är ni skyldiga efter så många år tillsammans. 


    Sagt det tidigare - vilket kap du är för en kvinna som är kompatibel och har vett att uppskatta en huslig man. 

  • Anonym (Camilla)

    Tack för svar! 


    Klart det finns någon form av spärr. Det är inte ett lättvindigt beslut att separera. Dessutom efter lång tid. Det mesta ställs på huvudet och det finns ett par grabbar med också. Även vovvar. Det är en tuff tid när det kommer till att dela på sig. Någonstans så finns ett hopp, en önskan om att det ska ordna sig och ni kan hitta tillbaka till varandra. Det är inte konstigt alls utan bara mänskligt. Ett separation är ett sorgearbete. En känsla av misslyckande. Där har du spärren som du säger. Det är smärtsamt även om det skulle vara ett gemensamt beslut. 


    Nåväl. Känns som om du behöver stå på dig och klart och tydligt uttrycks vad du vill och vilka konsekvenser du anser att situationen ger. Sätt ner foten. Slå näven i bordet. Menar inte att du ska bråka, gapa och skrika men vara glasklar i att nu jävlar är det nog. Så hon skakar till och fattar att hon behöver skärpa sig. 


    Du kämpar på bra. Förstår att du inte riktigt vet hur du ska få fram det du vill och är frustrerad. Men det viktigaste är att du faktiskt bryr dig. DET håller jag högt i min bok. Kan vi hör stötta, hjälpa och bolla så gör jag det gärna. 

  • Anonym (Camilla)

    Det verkar som du har det riktigt jobbigt nu men det går bara i cirklar. Du behöver räta ut vad som är vad i dina tankar. Det blir en rackarns blandning. 


    Hon är ljummen till att fortsätta relationen. Ställ högre krav på engagemang. Föreslå att ni flyttar isär. Be henne kika på annat boende. 


    Hennes ev kontakt med den andre mannen har ingenting med huruvida ni forsätter er relation. Att hon avslutat hör inte till om hon vill fortsätta med dig. 


    Ekonomin är en helt annan del. Det är en diskussion ni måste ta om ni ska leva ihop oavsett om er relation är bra eller dålig. 


    Sagt det tidigare. Riv av plåstret. Tiden går och inget blir bättre. Inte ens försök att få det bättre. Det hänger faktiskt på dig. För hennes del är den socioekonomiska tryggheter kirrad så länge ni är tillsammans. Jävligt praktiskt för henne att slippa betala allt och har markservicen ordnad. 


    Är du inte värd att ha ett bra liv? Gör du inget så kommer den här tråden jama på i samma anda om ett par år. Du slösar din tid. Vet jag är lite tuff mot dig nu men jag tror det behövs för att putta till dig. 

Svar på tråden Förvirrd