Instabil personlighetsstörning
Jag undrar om borderline och otrygg ambivalent anknytning är ungefär samma sak?
Jag vet inte vad jag ska söka hjälp för hos psykologen jag pratar med. De är så dåliga nuförtiden och frågar ingenting om barndomen alls längre. De vill bara hjälpa här och nu.
Jag kände mig aldrig älskad som barn och fick aldrig en kram eller höra att jag var bra som jag var. Det var alltid alla andra som var bättre no matter what. Jag kunde vara bäst i friidrott eller gymnastik eller engelska, men då sa mamma att där finns alltid de som är ännu bättre. Jag var en känslig tjej som kände att jag aldrig räckte till känslomässigt. Så då sökte jag kickar och bekräftelse utifrån. När jag lärde mig att mitt utseende gjorde så att jag fick bekräftelse så har jag spätt på genom detta. Jag utnyttjar män och behandlar dem illa. De ska bjuda mig på resor, champagne och allt, annars är de nollor. Männen knäcks sakta men säkert och till slut blir de bittra och tar avstånd. Där står jag kvar som den lilla oälskade tjej jag var när jag var liten. Då får jag panik för att de inte älskar mig längre. Då söker jag nya män att utnyttja. Är galet egoistisk, men innerst inne är jag godhjärtad och snäll, men har fått skydda mig hela livet pga barndomen.