Anonym ("Omoralisk" person)

Tue 31 May 2022 09:34

158 svar

Sex och samlevnad med ett halvsyskon

Hej.

Väljer att posta anonymt av uppenbarligen skäl, mod får gärna ändra forumsdel om det postats fel.

Vi börjar med lite bakgrundsinformation.
Jag blev till under ett one-night-stand, har aldrig träffat min biologiska pappa och det enda sätt han funnits i mitt liv är att han betalat underhåll till min mor.
Jag växte upp med min mammas pojkvän från 2 års ålder och har 4 halvsyskon som jag ser som mina helsyskon, de har så länge jag kan minnas varit min familj.

Min biologiska pappa fick senare i livet, helt utan min vetskap, 2 barn med sin kvinna.
Dessa halvsystrar till mig fick veta att de hade en halvbror först när de kom upp i tonåren. Men vad jag hette och vart jag bodde kom aldrig fram.

Min äldsta halvsyster på min biologiska pappas sida är 5 år yngre än mig.
Och det som absolut inte får hända hände: vi träffade varandra när jag var 25 och hon 20, på en festival. Tycke uppstod, vi hängde ihop under hela festivalen och hade sex åtskilliga gånger.
Hon skulle börja plugga i min grannstad och efter vad vi båda tyckte var en helt fantastisk romans under en festival så bestämde vi oss för att testa distansförhållande, det var bara en timme med bil och 45 minuter med tåg mellan där jag bodde och hon skulle bo.

Sagt och gjort så inledde vi vårt förhållande. Efter att ha kört på distans ett år sökte jag jobb i hennes nya stad, köpte lägenhet och vi flyttade ihop.
Kanske borde berätta att vi fysiskt inte är ett dugg lika och ingen kan tro att vi faktiskt är släkt.
Vi ville båda ha barn innan "den riktiga" karriären drog igång för henne och en lyckad familjeplanering senare kom vår dotter lagom till hennes sommarlov innan sista året, jag var föräldraledig under hennes sista år.

Först nu, efter att ha levt som ett par i 3 år och som sambo i 2 djävla år och första barnet fött kommer hennes pappa på att min namn är väldigt bekant, luskar runt lite och inser att hans älskade dotter avlat ett incestbarn med den son han hoppats på att glömma bort som en tidigare ekonomisk börda.

Min egen mor kan inte klandras då min biologiska pappa valt att inte ha kontakt med henne och inte låtit henne veta något om hans nya familj.

Det tog naturligtvis hus i helvete. Jag kommer för resten av livet vara känd som den sjuke fan som inte bara knullade med sin lillasyster utan även med ont uppsåt gjorde henne gravid.

Vi älskade varandra fortfarande, och hade ju även ett barn ihop, hade inte vuxit upp tillsammans och visste inte om vad vi var. Så vi bestämde oss, efter en del gråt, att fortsätta leva tillsammans.
Vi bor kvar i hennes universitetsstad fast har flyttat till ett hus. Vi har även skaffat ett syskon till första barnet, trots att vi där och då visste att det var "fel".

Halvsyskon får i Sverige gifta sig med varandra efter särskilt tillstånd, men det tänker vi inte göra då hela syskongrejen har fått nog med uppståndelse. Vi ser det mer som att eftersom giftermål är "okej" bör inte avel vara hela världen.

Våra barn har fått ordentliga undersökningar och det finns inte minsta tillstymmelse till någon defekt på någon av dem. De är 2 fullt friska och välskapta flickor.

Jag vet inte varför jag fick för mig att delge detta, ville nog mest skriva av mig och höra andra människors syn på hela grejen.
Att jag är äcklig har jag hört till dödagar så oneliners i den stilen fyller ingen vidare funktion än att någon får vräka ur sig otrevligheter.

Anonym (Anonym)

Tue 31 May 2022 09:42

#1

Naturligtvis är själva saken med incest i sig äcklig men det är ju inte ert fel. Ni har hittat någon slags medelväg som fungerar för er, era barn verkar friska. Ni kan också gifta er i framtiden om ni vill, det är ingen av bröllopsgästerna som behöver veta det, för i det läget skulle jag inte bjuda in pappa svärfar i alla fall.

Det värsta som jag ser det är stigmat som ni kan mötas av om de i er bekantskap får veta att ni är syskon så säg för guds skull inget till någon! Och era barn måste vara myndiga innan ni pratar med dem om saken, de har rätt att veta och det är information som lätt kan komma fram i olika situationer, t ex genom släktforskning. Finns säkert fler risker med hur det kan komma fram så det bästa är om det kommer från er själva och inte att barnen får den extrema chocken av sanningen.

Anonym ("Omoralisk" person) Trådstartaren

Tue 31 May 2022 10:01

#2

Anonym (Anonym) skrev 2022-05-31 09:42:07 följande:

Naturligtvis är själva saken med incest i sig äcklig men det är ju inte ert fel. Ni har hittat någon slags medelväg som fungerar för er, era barn verkar friska. Ni kan också gifta er i framtiden om ni vill, det är ingen av bröllopsgästerna som behöver veta det, för i det läget skulle jag inte bjuda in pappa svärfar i alla fall.

Det värsta som jag ser det är stigmat som ni kan mötas av om de i er bekantskap får veta att ni är syskon så säg för guds skull inget till någon! Och era barn måste vara myndiga innan ni pratar med dem om saken, de har rätt att veta och det är information som lätt kan komma fram i olika situationer, t ex genom släktforskning. Finns säkert fler risker med hur det kan komma fram så det bästa är om det kommer från er själva och inte att barnen får den extrema chocken av sanningen.

Jo visst är incest väldigt äckligt, men som du säger fick vi ju veta att det vi pysslat med var incest först när det redan var för sent. Ett barn med 2 syskon som föräldrar fanns redan.

Äktenskap är inget som känns lockande för någon av oss, kan ju alltid ändra sig i och för sig. Men vi har löst allt juridiskt och ekonomiskt med samboavtal, testamente och bra försäkringar.

Vissa i umgängeskretsen gick det inte att dölja det för, exempelvis våra respektive familjer när sanningen gick upp för pappa/svärfar och han började anklaga alla utom den enda som burit skuld för att det hände. Hade vi vetat om varandra eller att den fan sagt sanningen till min, då, flickvän när hon tidigt berättade om vad hennes nya pojkvän hette och bodde. Mitt namn är ovanligt nog (2 i Sverige med samma för och efternamn men gubben på 70 bast lär inte vara jag).

Vänner, både egna och gemensamma har vi valt att hålla i ovetskap och våra familjer har respekterat vår önskan att hålla tyst om detta "äckliga".

Barnen kommer att på ett odramatiskt och pedagogiskt sätt få veta när tiden är mogen för det, förmodligen innan båda har hunnit bli myndiga men är mentalt mogna nog att få veta. Till den dagen ska de få den bästa barndom och uppväxt vi kan ge dem.
Kanske tar vi in professionell hjälp när det är dags.
Bara för att jag och sambon hanterar det "bra" betyder inte det att det inte blir en mycket chockfull sal att få veta för våra barn.
Är väldigt glad att de artar sig bra och att risken med inavel i deras fall förefaller vara något överdriven. Vette fasen hur jag reagerat om första barnet blivit ett inavlat missfoster som det skräms om.

Anonym (Anonym)

Tue 31 May 2022 10:09

#3

Anonym ("Omoralisk" person) skrev 2022-05-31 10:01:36 följande:

Jo visst är incest väldigt äckligt, men som du säger fick vi ju veta att det vi pysslat med var incest först när det redan var för sent. Ett barn med 2 syskon som föräldrar fanns redan.

Äktenskap är inget som känns lockande för någon av oss, kan ju alltid ändra sig i och för sig. Men vi har löst allt juridiskt och ekonomiskt med samboavtal, testamente och bra försäkringar.

Vissa i umgängeskretsen gick det inte att dölja det för, exempelvis våra respektive familjer när sanningen gick upp för pappa/svärfar och han började anklaga alla utom den enda som burit skuld för att det hände. Hade vi vetat om varandra eller att den fan sagt sanningen till min, då, flickvän när hon tidigt berättade om vad hennes nya pojkvän hette och bodde. Mitt namn är ovanligt nog (2 i Sverige med samma för och efternamn men gubben på 70 bast lär inte vara jag).

Vänner, både egna och gemensamma har vi valt att hålla i ovetskap och våra familjer har respekterat vår önskan att hålla tyst om detta "äckliga".

Barnen kommer att på ett odramatiskt och pedagogiskt sätt få veta när tiden är mogen för det, förmodligen innan båda har hunnit bli myndiga men är mentalt mogna nog att få veta. Till den dagen ska de få den bästa barndom och uppväxt vi kan ge dem.
Kanske tar vi in professionell hjälp när det är dags.
Bara för att jag och sambon hanterar det "bra" betyder inte det att det inte blir en mycket chockfull sal att få veta för våra barn.
Är väldigt glad att de artar sig bra och att risken med inavel i deras fall förefaller vara något överdriven. Vette fasen hur jag reagerat om första barnet blivit ett inavlat missfoster som det skräms om.

Ni har gjort så gott ni kan i en konstig situation. Jag tycker absolut ni ska ta professionell hjälp den dagen ni ska berätta, det kommer mycket riktigt att bli en chock och barnen kan reagera på olika sätt i olika stadier. Ta det inte personligt.

Ja, vet inte vad man annat ska säga än lycka till. Måste kännas väldigt konstigt för er båda, i alla fall i början.

Anonym ("Omoralisk" person) Trådstartaren

Tue 31 May 2022 10:21

#4

Anonym (Anonym) skrev 2022-05-31 10:09:23 följande:

Ni har gjort så gott ni kan i en konstig situation. Jag tycker absolut ni ska ta professionell hjälp den dagen ni ska berätta, det kommer mycket riktigt att bli en chock och barnen kan reagera på olika sätt i olika stadier. Ta det inte personligt.

Ja, vet inte vad man annat ska säga än lycka till. Måste kännas väldigt konstigt för er båda, i alla fall i början.

Första tanken vi haft om hur vi ska berätta är både med och utan professionell hjälp. Att vi så odramatiskt vi kan släpper bomben i hemmets lugna vrå och ger dem någon dag och sedan både tillsammans och de enskilt får träffa psykolog och bearbeta det.

Det kändes väldigt konstigt i början, helt sjukt måste jag erkänna. Att den enda kvinna jag verkligen älskat faktiskt var min lillasyster, hur det kändes att få veta sanningen där och då med det lilla livet som var en produkt av vår förbjudna kärlek i min famn går inte att beskriva.
Men jo, jag ska inte ljuga: att ha sex första gången efter att vi visste att vi var syskon var det mest kinky sex jag haft, "tyvärr" tog det inte längre än en natt "från" varandra innan lusten för oss båda blev för stor för att hålla emot.
Kanske är vi båda sjuka i huvudet, kanske blev blandningen av alla möjliga känslor och tankar för mycket, kanske var vår kärlek och lust till varandra för stor för att besegras av sanningen, jag vet inte varför men det har aldrig varit någon tvekan om att det är henne och bara henne jag vill ha och vill leva med.

Anonym (Ninni)

Tue 31 May 2022 10:30

#5

Jag tycker inte att det ni gör är äckligt eller omoraliskt. Ni har ju inte vuxit upp som syskon. Det låter klokast att hålla tyst om saken och ni verkar ju ha en bra plan för hur ni ska hantera det med barnen. Kanske skulle ni kunna be en barnpsykolog om råd redan nu.

Anonym ("Omoralisk" person) Trådstartaren

Tue 31 May 2022 10:36

#6

Anonym (Ninni) skrev 2022-05-31 10:30:22 följande:

Jag tycker inte att det ni gör är äckligt eller omoraliskt. Ni har ju inte vuxit upp som syskon. Det låter klokast att hålla tyst om saken och ni verkar ju ha en bra plan för hur ni ska hantera det med barnen. Kanske skulle ni kunna be en barnpsykolog om råd redan nu.

BUP har också gett oss rådet att vänta tills barnen är mentalt mogna för det och till dess fokusera på att ge dem en bra barndom, uppväxt och uppfostran.

För barnen är det viktiga nu att vi är mamma och pappa, att vi också är faster och morbror skulle vi absolut inte yttra nu när de är för små för att begripa vidden av vad det betyder.

Zaxika

Tue 31 May 2022 10:39

#7

I er situation hade jag inte brytt mig ett dugg att ni råkar vara halvsyskon. Hoppas ni får ett gott och fint liv tillsammans. Sträck på er! Ni har något fint tillsammans :)

Anonym (....)

Tue 31 May 2022 11:05

#9

Anonym ("Omoralisk" person) skrev 2022-05-31 10:51:29 följande:

Tack för de orden.
Vi har levt som ett par i strax över 10 år. Bara lyckliga och underbara stunder tillsammans förutom precis när bomben föll.
Så det har varit och kommer med största sannolikhet fortsätta vara ett bra liv tillsammans.

Hela incestgrejen är av och till en liten krydda i samvaron, inte direkt svårt att gå in i rollen som "storebror" ifall det blir den typen av rollspel. Knäppt när det faktiskt är sant att ha som rollspel absolut, men det kan vara kul ibland.

Ni blev tillsammans utan att veta att ni faktiakt är halvsyskon. Fick ett barn. Allt kom fram med icenst etc etc, vilket faktiskt är olagligt. Och ändå fortsätter ni? Skaffar ytterligare ett barn? Hur är ni egentligen funtade mentalt?

Icenstgrejen en krydda i samvaron? Allvarligt ts?! Hur är ni funtade?

Anonym (va?)

Tue 31 May 2022 11:41

#10

OM det här är sant... hur kan man vilja ha förhållande med ett syskon? Även om ni inte visste om att ni var det från början, så hade det varit jag- så hade jag inte kunnat fortsätta med ett halvsyskon.

Herregud- jag skulle bara se på personen och tänka att vi är syskon och bli äcklad. Förmodligen.

Är det sant det du skriver TS?

Anonym ("Omoralisk" person) Trådstartaren

Tue 31 May 2022 11:49

#11

Anonym (....) skrev 2022-05-31 11:05:34 följande:

Ni blev tillsammans utan att veta att ni faktiakt är halvsyskon. Fick ett barn. Allt kom fram med icenst etc etc, vilket faktiskt är olagligt. Och ändå fortsätter ni? Skaffar ytterligare ett barn? Hur är ni egentligen funtade mentalt?

Icenstgrejen en krydda i samvaron? Allvarligt ts?! Hur är ni funtade?

Hur är det med dina juridiska kunskaper?
Sex mellan personer i rakt nedstigande släktled samt helsyskon är olagligt.

Syskonbarn med far/mor-syskon, kusiner samt halvsyskon som har sex är fullt lagligt.
Kusiner får gifta sig, det får även halvsyskon efter prövning. Om äktenskap är tillåtet, tror du på fullt allvar att samlag då är olagligt?

Eftersom att vi inte vuxit upp tillsammans och inledde vårt förhållande utan vetskap om att vi var syskon kommer en ansökan om hindersprövning för äktenskap tveklöst att godkännas om vi skulle skicka in en sådan.

Att vi har barn tillsammans trots att vi är biologiskt nära släkt är något myndigheter i Sverige vet om, men vi har inte blivit anmälda för detta och ingen orosanmälan är gjord, för oavsett vad du tycker om det har vi inte gjort något olagligt.

Sex och samlevnad med ett halvsyskon

INNEHÅLL