• Anonym (Anonym förvirrad tjej)

    Gravid och förvirrad

    Hej! 


    Hoppas att någon har något bra tips att säga, just nu är jag otroligt förvirrad. 
    Jag plussade för ett par dagar sedan och det var oplanerat. Bytte från pstav till ppiller i april och har någonstans blivit gravid. Jag och min sambo har pratat om barn innan och alltid sagt att händer det så händer det men direkt när jag plussade var min första tanke abort. 
    Nu har jag smält detta ett par dagar och försöker få ordning på mina tankar och känslor och en del i mig känner att abort är det rätta men har ändå en längtan inom mig att få behålla och vet att gör jag abort så kommer jag ändå ha kvar längtan och kanske försöka på nytt om ett år. 


    Varför vi är inne på abort är för att det är hemskt dålig timing. Jag tog examen för 6 mån sedan och är just nu på ett vikariat som går ut nästa sommar men som jag verkligen hade velat ha förlängning på, tror inte jag kommer få det om jag blir gravid. 
    Min sambo pluggar och han tar examen nästa sommar vilket betyder att barnet skulle komma innan han tagit examen och har ett jobb. Tänker också att får han ett jobb så hinner han jobba ish 6 mån innan han ska gå på pappaledighet? Vet inte riktigt hur det funkar men någon här kanske har varit med om liknande?

    Något som också oroar mig är ekonomin, hur klarar man sig på csn och mammapeng? Har ju ingen aning hur mycket vi skulle få ut varje månad eller hur allt detdär funkar. 

    En annan sak är att min sambo blev först glad för plusset men när jag bara grät och drog upp alla negativa grejer så ställde han sig också mest in på abort så vi pratar men är mest förvirrade båda två. 


    sååå någon som varit i liknande sits eller bara har något bra tips att ge? om det har någon betydelse så är jag 25 och min sambo 28.


    mvh förvirrad tjej 

  • Svar på tråden Gravid och förvirrad
  • Anonym (S)

    Det går inte att svara på hur er ekonomi ser ut när man inte vet hur hög hyra ni har och andra utgifter. Man kan klara sig på väldigt lite, men då får ni kanske vara beredda på att flytta också.

  • fjanten

    Några saker jag funderar på, som skulle vara praktiskt viktiga för mig är:
    - Vad utbildar han sig till? (Något som "garanterat" leder till jobb - eller kommer han få kriga för att få in en fot i branschen?)
    - Hur länge är det kvar av hans utbildning?
    - Vad är du utbildad till? Kan du med hyfsad enkelhet få ett nytt jobb om nu detta skiter sig?
    - Hur bor ni? (Trängs i en liten studentetta eller hankar runt på andrahandsmarknaden? Eller hyr ni i första hand? Eller har en BR/ÄR?)
    - Har ni ett hyfsat sparande som det är idag?

    Dessa saker skulle jag se som ganska avgörande, om jag skulle titta på det praktiska i det hela.

    Föräldrapenning får du baserat på din SGI - i runda slängar 80 % av din lön, om du väljer att ta ut föräldrapenning 7 dagar i veckan. Vad din sambo får beror på - har han en vilande SGI från jobb innan studier kan han plocka ut föräldrapenning på den nivån, annars är det grundnivå som gäller (typ 260 kr/dag eller liknande). Pluggar han och tar ut CSN så finns däremot ingen anledning för honom att slösa på föräldradagar. Hela den biten kommer ni ju få sätta er in i, men det är sällan så komplicerat som man tror när man väl börjar reda ut det ena och det andra.

  • Anonym (Anonym förvirrad tjej)
    Anonym (S) skrev 2022-06-16 21:15:43 följande:

    Det går inte att svara på hur er ekonomi ser ut när man inte vet hur hög hyra ni har och andra utgifter. Man kan klara sig på väldigt lite, men då får ni kanske vara beredda på att flytta också.


    Såklart det är svårt. Våran hyra är just nu på runt 7,5k, sen har vi två katter och hästar också vilket kostar på men dom går inte att dra ner utgifterna på heller. Nu får vi ut runt 30k i månaden och klarar oss. Innan jag började jobba fick vi ut ca 22k på två csn, det var knapert och fick ofta ta från sparkontot.
  • Anonym (Anonym förvirrad tjej)

    Jag tror han kommer ha ganska lätt att få jobb, kollar man marknaden så finns det hur mycket som helst ute. Det är inom programmering.
    Min bransch är också lätt att få jobb, kan i stort sett välja och vraka, enda negativa är att lönen är låg men jobb finns det gott om. Bara synd när jag trivs så bra där jag är idag :( 

    Vi bor i förstahandskontrakt, en tvåa men som vi gjort om till en trea så vi behöver inte flytta närmsta åren om det skulle vara så.

    Har inget supersparande tyvärr, hade en del sparat innan men efter ett år som två studenter + en flytt på det fick vi ta en del från det så inte jättemycket kvar där. 

    Vi skulle säkert lösa allt och överleva men frågan är bara om det är så man vill börja familjelivet, jag vet inte Gråter

  • Anonym (Kör på!)

    Aldrig, aldrig och aldrig att jag hade gjort en abort om jag tvekade. Aldrig. Jag har gjort en abort en gång för att graviditeten var helt ovälkommen och relationen till mannen ifråga var fel. Ändå blev aborten extremt jobbig för mej. Men rätt. Och inget jag ångrar. Men då var jag som sagt 100 procent säker på min sak.

    Du tycks vilja ha ett barn om ett år eller så. Jag hoppas du behåller. Varför inte? De skäl du anger håller inte. Barnet kommer inte svälta ihjäl, om du förstår hur jag menar. 

Svar på tråden Gravid och förvirrad