Killar på Tinder

Väldigt bra beskrivet! Ja man tror nog att allt ska komma gratis, och inser kanske inte att det faktiskt krävs lite arbete. 

Men grattis till dig!

Det sjuka är att den senaste jag var på dejt med, vi pratade just om det här, att våga ge sig hän åt en i taget och utvärdera, även om det kan kosta en känslomässigt. För utan det kan det aldrig bli något. Men det är ju inte alla som lever som de lär...

Lätt att snacka, och han längtade säkert efter det där himlastormande... f
Äh, jag vet inte, jag bara gissar. Men det är ju nåt knas med hela nätdejtingvärlden. 
Tänkte även på ålderskategori du dejtar, män mellan 40-50. Många är nog separerade och orkar/vågar/vill inte gå in i nåt seriöst igen, de har kanske blivit brända eller så njuter de av friheten som singell, eller så har de aldrig haft någon längre relation.

Mitt tips är att inte snacka så mycket relation eller vad man vill med dejtandet, försök istället få koll på hur han hanterat relationer tidigare, hur han lever idag, har han vänner och vilka är det, vad gör dom tillsammans, vad gillar han att göra, är han nöjd med livet, sitt jobb etc.
Häng och lär känna på ett lättsamt sätt, se vad du får för respons, hur driven är han att lära känna dig? Vilka initiativ tar han, vad vill han veta om dig? Känns det bra? 

Tänkte lite på det du skrev, att du vet redan från första dejten att du vill bli seriös. Jag tänker att du ju omöjligen känner personen, så det blir ju liksom oseriöst på något sätt det med? Du blir intresserad av ett yttre och en  fantasibild av hans egenskaper och personlighet. Så vad baserade du egentligen din seriositet på? Missförstå mig rätt nu, men jag tror inte på att vara "seriösa" redan på dejt 2, 3... lära känna visst, och respektera varandra, men lova att man inte drar... nja funkar nog inte så tyvärr. Finns ett driv att fortsätta ses, då ses man. Intresset finns, eller så finns det inte,
Man kan vända på det och säga att de män du dejtat faktiskt varit seriösa eftersom de var ärliga och sa nej tack efter några dejter.

Bara några reflektioner från mig.

Finns en jättebra podd som jag kan rekommendera, Den heter happy dating och behandlar just singlar som kört fast i dejtandet. Finns även som instagram med samma namn.

Är man och varit på en del dejter. Kan ibland kännas bra på dejten, men det är väldigt sällan som den euforiska känslan infinner sig efter en dejt. För att bli kär så behöver man träffas mer.
Träffar jag nån på jobbet eller i typ nån förening så hinner man bygga upp nån känsla.
Ska jag fortsätta orka lägga energi på en tinder tjej efter en dejt så måste det finas en tydlig fysisk attraktion för att jag ska vilja ge det en chans. En dejt räcker helt enkelt inte för att bli kär/skapa en gemenskap. Så utan den fysiska attraktionen så blir det uppförsbacke.
Alltså blir jag inte kåt på tjejen direkt så dör det.

Fast det handlar inte bara om att bli avvisad, det handlar snarare om hur kontakten efter dejt tas upp, oftast avslutar man första dejt med lite snack, ingen vågar nämna nästa dejt eller vad man tyckte om nuvarande dejt, endast ett fåtal har frågat vad jag tyckte efter dejt, man snackar lite innan man går skilda vägar.

Har frågat någon gång, men inte riktigt fått svar, har fått frågan själv, har då via mina tidigare erfarenhet valt att inte ge svar, dvs hon verkar toppen jag vill ses igen. ingen har vågat fråga igen, där man då kör med uteslutnings metoden, ingen fråga eller svar efter, = inget intresse, men visat sig senare dom tänkt lika som mig.

Jag är man och känner ungefär likadant. Många kvinnor är intresserade att dejta ett tag, ha sex, men se kommer de på att de inte tycker om mig på rätt sätt, inte har rätt känslor osv  det här har gjort mig ganska uppgiven faktiskt.

Sen vill jag säga att jag verkligen avskyr att vara den som ska ta alla initiativ och ensidigt föra relationen framåt. Jag blir jätteglad när kvinnor tar initiativ och visar intresse.

Förstår din poäng och du har rätt i det du säger.

Det jag menade när jag skriver att jag vet vad jag vill, är mer att jag vet att jag vill fortsätta ses. Och det är inget som ändras efter en eller två dejter. Möjligen kan det ändras längre fram när man lärt känna varandra mer. 

Och jag hade verkligen uppskattat om de hade sagt, tack men det här är inget för mig. Istället kör de över till en spår där de antyder att de bara vill ha sex och inget seriöst. Men det är kanske samma sak?  

Ok jag förstår. Men dessa killar jag syftar på säger alltså från början att de vill ha något seriöst. Sen vill de inte ha ngt seriöst längre men kan tänka sig att fortsätta ses och ha sex. Då undrar man liksom om de ens ville ha något seriöst från början eller om det bara handlar om att de inte ser något annat med just mig? Eller om det är ett sätt att avdramatisera hela dejtinggrejen. Att det helt enkelt är jobbigt och pressande att vänta på om de rätta känslorna infinner sig. 

Skönt ändå att höra att jag inte är ensam. Vi kanske borde dejta, haha

Det här gäller båda hållen.

Jag är i åldersgruppen och har funnits på både tinder och HP men gett upp lite. På andra sidan från TS sida, upplevs en annan sida. Som kille vet vi att vi finns i överflöd och driver vi inte framåt dör det mesta ut för tystnar en kille finns där 100 åter.

Jag ser/såg en hel del kvinnor som skriver och även vill ses men ger ett otroligt lamt intryck. Dom flesta verkar dejta mest som hobby men har egentligen inte för avsikt att faktiskt göra något av det. Lite som att kvinnan har det bra som det är men om någon annan anstränger sig så kan hon offra sig lite och till och med träffas för att sondera lite men redan från start saknas engagemanget.

Träffas man brukar jag försöka ta första stegen i början för att det ska hända något. Har stött på någon enstaka som tagit egna initiativ. Någon blev det dessutom seriöst och långt med. Underbart med såna personer.

Jag skriver och pratar gärna och har inget emot det men man kommer till en punkt där man känner att dels måste man ses och dels att om inte jag gör något dör allt ut och vem vill ha en sån relation.

Så går man vidare med någon och träffas bortom några dejter, fortsätter för att man tror att det finns något där men inte tillräckligt länge för att kunna sätta fingret på vad. Det finns potential helt enkelt. Man har rett ut dom mest grundläggande sakerna. Då kommer nästa steg, kalendern. Jag förstår inte hur en kvinna kan vara så uppbokad att man knappt har tid för en relation och tro att man ska kunna ha en. Prioriteras inte relationen. Saknas helt flexibilitet. Är jag jämt sist i prioriteringen, tid saknas så till sist går jag vidare. Jag vill ju hitta en relation där man åtminstonde får ihop tillräckligt med tid tillsammans för att se om det är något att satsa på.
Jag upplever det som helt avsaknad av flexibilitet eller offra inte av sin till för tillsammans istället. Man kan inte ha en relation men inte investera tiden.

Jag kan känna att det är ganska enkelt. Om kvinnan kunde visa lite tydligare vad hon vill skulle mycket bli enklare. Även i mitt beslut om det är värt att satsa eller inte. Vill man ses så säg det för jag vill ju det, annars säger jag att jag inte vill det-avslut. Har man inte tid, starta inte något. Fungerar det så lägg tiden och investera. Se framåt.

Så kommer man över tröskeln och relationen blir ännu lite mer. Där har många fallit ifrån. Det finns många som har mycket problem, med sig själva och andra. Det är inte lätt att navigera rätt. Så många trasiga själar.

Jag känner igen en hel del i vad Edwin skriver. Kanske för att jag själv förväntar mig att motparten tar mer initiativ, att det är ett delat ansvar. Jag kan tänka mig att kvinnan har mer än en att skriva med, backar man lite för att ge handlingsutrymme så hamnar man inte längst upp I inkorgen och försvinner  mängden.

Jag tror 'sockertoppen' har en bra poäng. Avtrubbade och känslomässigt handikappade på båda sidor men jag upplever inte att det ligger till största delen på mannens sida. Det är så enkelt att bara flippa med fingret och så kommer ett nytt kort upp. Nya killar. Nya meddelanden. Kanske tillfredställs allt i jakten på, inte när priset finns där.
Som kille för att komma så långt som till att träffas har kvinnan gjort grovsållningen. Hur svårt kan det då vara. Obegränsat med kandidater.

Jag tror dom flesta vet vad dom vill. Redan från första träffen. Antingen har den du träffat varit osäker från början eller så var det inte rätt, något var fel.
Sex, tror inte det är drivkraften. Den borde finnas hos båda om det nu blev så.
Kanske ger tydligheten och veta vad hon vill oflexibilitet. Kanske blir känslan att du inte är villig att mötas på mitten utan din väg eller inget.

Att träffa en kvinna som har klart för sig vad hon vill måste vara högvinst. Stämmer tillräckligt mycket i övrigt skulle inte jag tveka i alla fall.

Snälla är du seriös?

Säg mig bara att du har varit medlem på Tinder så skulle jag dumpad dig direkt, oavsett hur snygg du är.