Är hon för ung?

Det är sjukt stor skillnad mognadsmässigt på 19 och 30. Hade du sagt 30 och 41 hade det inte varit nån större grej, eller 40 och 51.

Men här har du en person som kanske fortfarande går i gymnasiet eller precis tagit studenten, kanske inte flyttat hemifrån, aldrig röstat, kanske inte haft någon längre relation, saknar livserfarenhet, saknar fullt utvecklat konsekvenstänk, helt enkelt är som de flesta 19-åringar i allmänhet. Inte ens får gå på bolaget, som nån skrev. 

Du har hunnit jobba rätt många år, se livet, skaffa barn och ha relationer. Du har nog en hyfsad bild av vem du är, vad du vill, kan fatta mogna beslut om livet och förstå konsekvenser.

Ta det varligt med den här 19-åringen, skulle jag säga. Hjärnan mognar klart vid 25. 

Borde han inte börja med att välja, kanske? 

Alltså först välja vem av dem han ska ha. 

De hade väl barn, eller hur var det? Med tanke på barn etc kommer det annars att skapa livslång osämja mellan föräldrarna. Jag vet inte varför man inte förstår en så simpel sak. Många är så primitiva och har svårt att tänka i flera led, verkar det som. 

Jag tycker nog att du formulerade dig så att det fanns utrymme för tolkning. 

"I längden..." men varför inte njuta av livet" låter som en typisk "äta kakan och ha den kvar", dvs först njuta av 19-åring och sen bestämma sig.

Men om jag misstolkade dig och du menade samma sak som jag, är det en annan femma. 

Till TS: en annan aspekt av det här är att om du är otrogen och det kommer fram kommer du och ditt då ex ha en omöjlig situation, där ni inte kommer att kunna kommunicera och ha en fungerande föräldrarelation. Om er relation redan nu är svår kan den då rentav bli hatisk, vilket sannolikt går ut över ert barn. 

Det kommer tidpunkter i ett barns liv då ni kommer att behöva samarbeta och träffas. Se till att det ens kommer att vara möjligt. Att lämna genom otrohet skapar livslång osämja.

Dysterkvistar, aka folk som har konsekvenstänk. Jag tycker annars det är en ganska bra egenskap att ha, fler borde prova. Kortsiktighet kan vara kul ibland men man bränner väldigt många broar, vilket på sikt gör en olycklig.

Skulle snarare säga att de fattar smarta, långsiktiga beslut, vilket gör att de i längden lever mer tillfredsställande liv. 

I TS fall skulle det kunna innebära att han gör slut på sin nuvarande relation, knullar 19-åring och bibehåller en god relation till sitt barns mor. Det i sin tur ökar chansen för att TS slipper en massa bråk, drama och hat i sitt och sitt barns liv. Istället kan TS leva livet precis som han vill.

Gör han inte slut först kommer han sannolikt få dras med tråkiga konsekvenser resten av sitt liv.

Ser du skillnaden? Vilket leder till mest långsiktig lycka, tror du? 

Lyft blicken från apstadiet.

Vi är människor med förmåga att optimera vår lycka genom smarta beslut. Dessvärre verkar vissa aldrig vilja lära sig tänka längre än näsan räcker. Sen får de tillbringa livet med skägget i brevlådan.

Har du problem med idiomatiska uttryck av sorten "bakom flötet", "befinna sig i fritt fall", "binda ris åt egen rygg" och "fastna med skägget i brevlådan"? 

Det tyder väl på språkliga kunskaper, om inte annat. 

Bemöt gärna sakfrågan, om du har något att säga där istället. Vilken av ovanstående vägar tror du leder till största möjliga lycka?

Mitt syfte är att återföra diskussionen till sakfrågan. Varför undviker du det? Berätta gärna vad du tror att den bästa metoden till långsiktig lycka i det här fallet är. 

Se föregående inlägg, jag är endast intresserad av att diskutera sakfrågan. Jag är inte intresserad av att fortsätta någon övrig diskussion, eftersom jag märker att fokus istället hamnar där.

Så kan vi lämna det och fortsätta diskussionen, tack? 

Hittills har jag inte sett några motargument från dig. Återgå till saken.

...eller det kanske är så att du faktiskt inte kan utveckla dina argument mer än så här och det är därför du inte vill svara?

Är du en sån som tycker "lev livet" räcker som argument när en hel familjs framtida väl och ve står på spel? 

På den nivån är det lönlöst att argumentera. Jag är inte intresserad av att "vinna" mot dig, jag vill att folk i allmänhet och TS i synnerhet just nu tänker längre än näsan räcker. Vi är inte grottmänniskor som kan ursäkta oss med att vi inte förstår konsekvenser. Vi har väl utvecklade hjärnor att använda för att fatta bra beslut. 

Vad tror du kommer att hända med TS familj i framtiden om han följer t.ex. ditt råd? Vad ska han säga till sitt barn i framtiden när föräldrarna är fiender?

Har du inga synpunkter på att TS är i en relation och har barn? Det är väl ändå det som är huvudsaken här.