Kvinnlig list!

Meningen nedan är ditt problem. Kvinnlig list är i sammanhanget ointressant.

"Då blir jag svartsjuk, mer klängig, svarar direkt om de ringer eller textar, ber dem bekräfta mig hela tiden."

Kan du inte ändra på den biten kan du lika gärna sluta försöka hitta någon.

Ingen orkar med en person med dålig självkänsla som har stort bekräftelsebehov och är svartsjuk så ta hjälp och jobba på din självkänsla .

Men vadå kvinnlig list? Det du beskriver handlar inte om list, det handlar om att du blir osäker, rädd för att de ska dumpa dig osv. 

Du behöver söka hjälp för din bristande självkänsla. 

Sen, kvinnlig list för mig är när saker och ting som ska bli gjort blir gjort för att jag har fått min man att tro att det är hans idé. 

Eller när jag fått höra av tex Johan att han är intresserad av Anna och jag vet sedan tidigare att Anna är intresserad av Johan men inte vågat visa det. Då ser jag till att de träffas i något sammanhang som inte blir jobbigt för dem så att de kan lära känna varandra och förhopningsvis bli ihop. 

Eller som när jag var fjorton och gav rådet till min störtförälskade  modiga klasskompis som vågade säga till en kille att hon var kär i honom men fått till svar att han inte ville ha ett förhållande just nu. att vara riktigt riktigt tydlig mot killen hon gillade och sen ignorera. 

Det fungerade, han blev skraj att han skulle missa henne, för han gillade henne men ville vara 'fri' just då men gärna att hon skulle vänta. När han insåg att det kanske hon inte alls gör så fick han fart på sig och de blev ihop. I år fyller vi alla 50 och de är fortfarande tillsammans och har två barn. 

 

"Då blir jag svartsjuk, mer klängig, svarar direkt om de ringer eller textar, ber dem bekräfta mig hela tiden."

Den där delen är svin bra.. Älskar när kvinnor håller på o beter sig sådär. Jag hatar när en brud säger att hon är intresserad, men sen sitter och spelar svårfångad igenom att aldrig vara den som initierar något med o skriva. 

Dock säger du sen att det blir en jäkla massa drama. Svartsjuka är gulligt som fan. Till en början.. Men efter en stund så slutar det mer att båda går runt o är otroligt jäkla tjuriga på varandra. Och det är den del som du måste fixa. 

Jag vet inte hur det är för tjejer.. Men det lättaste kanske är o se dig själv som priset och att brudarna kan försöka sno han från dig, men dom kommer knappast kunna lyckas..

Ja just det!. Sen kan du se till o vara lite mera upptagen under dagarna. Då kommer du inte ha det där problemet kvar med att du råkar svara på någons meddelanden för snabbt. 

Då slipper du också bli förbannad. Och kommer komma undan med väldigt mycket mindre drama. 

Var dig själv från början! Det är aldrig bra att låtsas vara så som man inte är. Och försök istället göra något åt "klängigheten". Det kan faktiskt lösa sig självt om du är ärlig med din partner. Då finns det förtroende. 

Håller med

Det är inte kvinnlig list, det är att vara en cool Girl och hänger samman med osäkerhet och behov av manlig bekräftelse för att känna rätten att existera. 

Du är inte dig själv i början. Då är det lätt att hålla folk på avstånd. det svåra är ju att våga vara sårbar och visa känslor för då kan man bli sårad. Det är inte behålla din svalhet som är problemet utan att inte behöva spela spel. I spelet attraherar du män som inte vill ha någon som är svag ibland, klängig, känslig. Strunta i spelet och satsa på en man som gillar dig med alla dina fel och brister. Tro mig, du är inte ensam men med åldern inser man att man inte är stark när man gör såhär utan bara en skenbild av en idealkvinna. Du är bra som du är och du är värd alla fina känslor utan spel. 

Men saken är ju den att jag aldrig spelar ett spel. I början är jag ännu mer den jag verkligen är. Berättar direkt om mina fel och brister, att jag är förvirrad, impulsiv, vill göra allt tillsammans och flytta ihop snabbt etc. Men männen tror aldrig på det jag säger ifrån början, utan de väljer att se vad de vill se. Senare i förhållandet får jag alltid höra "varför lyssnade jag inte på dig eller varför lyssnade jag inte på varningssignalerna så hade jag besparat mig alla dessa år av helvete!

Jag är mer cool i början för att sån är jag med alla människor som jag inte är kär i ...när jag sedan fäster mig vid någon och blir kär, kanske efter ett halvår så blir jag annorlunda och krävande. Jag är alltid mig själv, men vill egentligen inte vara den jag blir när jag väl blir kär. Vill alltid vara den kyliga som jag är ifrån början.

Så ja, på något sätt lurar jag till mig fel män som egentligen vill ha den ytliga och kyliga personen och sedan tröttnar när de ser den andra efter ett tag. Eller de tröttnar inte, för de kan aldrig lämna mig, men respekten försvinner och det gör så ont när jag märker att jag inte är värd något.

Kanske där finns någon man som tar mig som jag är och faktiskt gillar den känsliga, förvirrade, oroliga och klänningar tjej jag är.

Andra kvinnor använder inte "list", de mår bara bättre i sig själva. Du har issues som du behöver bearbeta i terapi, din svartsjuka, ditt bekräftelsebehov mm. Sök hjälp, för din och andras skull.

En känslig och förvirrad person är ju en sak men orolig, klängig, svartsjuk och med bekräftelsebehov är en helt annan sak. Utsätt ingen för det utan sök hjälp!

Jag tror mer att det som någon skrev; att man genom kvinnlig list får sin vilja igenom men får mannen att tro att det är han som bestämmer.

Som tex när kvinnan håller sig lugn när mannen är upprörd över något...så säger hon bara 2 ord som typ "älskling" och tar honom på benet. Så tvärstannar han. Den förmågan har inte jag. Jag exploderar ännu mer om mannen blir arg och då blir det krig. Hade velat vara den lugna listiga som innerst inne tänker att han är en idiot, men som kan genom en blick ändå lugna ner honom.

Eller om man vill få igenom en sak, såsom en resa och han bara säger "nej det blir ingen resa i år!" och att ag genom kvinnlig list ändå kan få honom att få dåligt samvete och ändra sig och göra det jag vill.

Förstår ni?

Jag lyckas aldrig med detta, utan måste alltid hota med att åka ensam eller åka med någon annan, för annars blir ingen resa av. Eller om jag vill något annat, så vinner alltid han och jag förlorar för jag börjar bråka och tjafsa, istället för att få min vilja igenom så att han inte blir arg.

Ja, och det beror på att du är en svag person som behöver jobba på ditt självförtroende, självkänsla eller vad du vill kalla det. En trygg, normal kvinna hotar inte. Hon går sin egen väg och accepterar när mannen säger nej. Du kan inte tvinga eller styra andra och att manipulera som du verkar vara ute efter är verkligen lågvattenmärket för hur få verktyg man har i sin låda.

Tar exemplet där med att resa. Du vill åka, han vill inte. Då bör svaret vara nåt som "Det är ok att du vill stanna hemma älskling, men då åker jag själv/med min kompis istället så ses vi om en vecka. Puss!"

Eller att ni vill olika saker, beror så klart på vad det gäller. Antingen går du med på hans förslag för att du ändå kan tänka dig att göra det eller så låter du bara bli. Och om han då vägrar göra det du vill så behöver han inte, då kan du välja mellan att antingen göra det själv eller låta bli. Sluta bråka!