Berättade att jag var otrogen.

Det är är det största BS som finns. Självklart kan man älska någon man är otrogen mot. Älskar inte han henne då? Uppenbart är han villig att släppa henne på grund av ett snedsteg. Det är han ego som är sårat - han kommer över det om han vill. 

Den som är fri från synd kastar första stenen. 

Precis, och ts kan oja sig hur mycket hon vill, om hur mycket hon älskar och ångrar vad hon gjort mot sin man. Men det fråntar inte hennes ansvar i att det är det mest respektlösa hon kunde ha gjort mot mannen.

Undrar bara vem hon skall bolla sina eventuella funderingar med om hon inte vill göra det här, som anonym, som hon skrev i sitt senaste/sista inlägg som anonym...Sin kollega??

Jag tycker att TS' man överreagerar, om  han verkligen bryter upp ett äktenskap och en kärnfamilj för ETT ligg. Även om det inte alls är konstigt att han kastar ur sig det vid första chocken. Det hade varit en annan sak om t.ex.:

- otroheten pågått under lång tid och kringgärdats av lögner och svek. Typ att mannen fick ta hand om barnen och hushållet själv hela helgerna, för att TS måste "vårda sin sjuka mormor". Och så befann hon sig i stället på hotell i älskarens armar...

- TS blivit gravid, och tänkt lura på sin man en gökunge

- TS smittat sin man med HIV, apkoppor, gonorré eller annan otäck sjukdom

Jag hoppas att TS' man kan förlåta, om inte annat så för barnens skull. 

Sedan tycker jag att det var dumt av TS att berätta för sin man. VARFÖR skapa en massa elände för alla? TS' man blir ju inte heller lyckligare av att veta... TS borde också ha tänkt på att skydda barnen i första hand.

Vad jag sett har inte ts velat outa om det var på fyllan efter ett AW, eller om det planerades, genomfördes nyktert och respektlöst. Eller planerades nyktert och genomfördes efter ett AW på fyllan. Inget sådant utan bara att hon ångrar sig, talat om, mannen förbannad och vill inte prata eller förlåta. Och önskan om att mannen ändrar sig ang. skilsmässan, Vill ha råd om hur hon skall tackla problemet.
Ts har nog kommit till rätt slutsats. Mannen får bestämma.
Men jag har svårt för ts kyla i hennes inlägg och i hela historien.

Jo, men tiden går ju, och detta enda felsteg hamnar längre och längre i det förflutna, och under tiden _har_ man sitt familjeliv, och barnen får växa upp i en kärnfamilj. Vem 17 bryr sig efter sju år, om man får veta det då..? Det finns betydligt värre saker man kan göra. T.ex. något som skadar de gemensamma barnen. Eller att man spelar bort hela familjens samlade förmögenhet...

 
"Jag tycker att TS ändå ska ha en eloge för att hon berättade."

jepp men hon får samtidigt  "alla kan ju göra misstag" & "vi som har ursäkter till allt" att framstå som sämre, enligt dem är det inte själva otroheten som är fel det var att berätta om det och hennes mans reaktion är sämst. Det var inte TS som i alla fall tillfälligt satt högre värde på ett dåligt knull än sin familj, det är ju hennes man.

"Varför låta honom leva i en lögn och riskera att sanningen kommer fram på annat sätt?"
Vissa ser det inte som att det är deras handlingar som är dåliga, de ser det som att det är sanningen om deras handlingar som är dålig.

"Vid en otrohet så förstörs tilliten."
Det är ju inte bara osäkerhet om hur opålitlig h*n varit om allt möjligt innan, vissa har aldrig förtjänat något förtroende och kommer inte att göra detom det var ett misstag att lita på en person, räknas det då som ett misstag nästa gång?

Nja, ser det inte riktigt som ett "engångsmisstag". Visst, dom hamnade i säng bara en gång (Dåligt sex) men dom planerade i två veckor ???
För det första är inte det ett misstag ö.h.t. För det andra var det kass sex och trots ts ånger vet man inte om det fortsatt om det var bra. Dom är ju trots allt kollegor så tillfällen kommer också i fortsättningen att förekomma när det lagt sig med ts partner

Jaha, men jag hade i alla fall "taken my chances" och hållit tyst. Man måste ju inte bita sig själv i svansen, heller. Eller som i detta fall - sina barn också.

Jag kan nog inte förstå, varför en enstaka otrohetsepisod skulle vara så hemsk? Jag blev förvånad när jag såg skräckserien Hill House nyligen. Där fick man veta att en av systrarna hade någon hemsk, traumatisk hemlighet. Hon såg som i en syn då och då, en man som satt på en barstol. Och då blev hon helt förtvivlad, ville bara få bort synen, förpassa det till glömskan.

Då trodde man ju, att hon hade mördat den här mannen på något hemskt sätt, eller lämnat honom att dö,  eller något på den nivån. Men den FRUKTANSVÄRDA HEMLIGHETEN HON BAR PÅ, var att hon hade träffat den där mannen på en konferens på jobbet för många år sedan och legat med honom, och inte berättat för sin man. HU SÅ HEMSKT! Nä... jag tror vi har för lite riktiga problem i Västvärlden. 

Hur skulle det kunna göra det? Mannen man var med lär ju inte skvallra... Och man är inte så dum att man själv berättar för någon. 

Ni är lite naiva här. Kanske för mycket Dr Phil?

Nja, man måste ju kunna sköta det med lite smarthet och finess..!

Nja, har ingen illusion om att det är vanligt att otrohet avslöjas. Men det förekommer, (kanske vanligare än man tror) och som otrogen går man aldrig riktigt säker.
Det är ju en livslögn i dess rätta bemärkelse, i.o.m. att man måste hålla det hemligt hela förhållandet och kanske även efter det tagit slut, och inte råka prata bredvid mun någon gång, varken på fyllan eller vid någon annan diskussion. Kommer det fram vid senare tillfälle blir det ofta värre.
Hela tiden tänka på vad man säger, så inte misstanke om något hänt uppstår osv.
Så ts har gjort helt rätt, tagit ansvar, hoppats på det bästa, och får ta konsekvensen av sitt svek.

Oh nej, det beror på hur bra man är på att dölja det.

Den här tråden är helt urspårad!
TS HAR berättat för sin man och vill ha goda råd.