Ella eller Ellen?

Inget av dem. Jag föreslår fortfarande Elin eller Marit, om du vill ha ett rart, enkelt och anspråkslöst namn. Eller Agnes, som dock även går att växa med, och som blir stiligt med ett stiligt efternamn. Men det allra bästa för flickan skulle vara Eleonora, och sedan kan ni använda Ellen eller Ella som smeknamn. 

Nej men fy. Majken är ÄNNU värre! :o Det kallade sig hororna i Majorna i Göteborg...

Det där var intressant! Jag kan inte säga att jag "ser" några färger direkt, men när du säger det så kan Ellen vara ljusgult, ja. Och Ella har ingen färg alls, det stämmer faktiskt! Marguerite kan vara scharlakansrött, Morgana svart, Merwinna mossgrönt, Rowena royal blue, Marit halmfärgat, Eva musgrått.

Nu när jag har börjat tänka så, ser jag färger hela tiden! :)

Elsa är savanngult det kommer nog av filmerna om Lejonet Elsa), Eleonora är rikt, tjockt, böljande mörkblått siden. Elise är snövitt, Elin är någon svagt gråbrun gröt eller sörpa. 

Jag "ser" egentligen inga färger, jag leker lite i tråden bara. Det är associationer. Elin är en rar och enkel piga som går ut och ger hönsen sörpa. Eleonora är en drottning, som kommer skridande nedför trappan i en skimrande midnattsblå sidenklänning. Elise är en flicka på 11 eller 12, som spelar piano klädd i en vit klänning med puffärmar. Elsa är ett lejon! Eva är en grå, äldre lägre tjänsteman i någon offentlig verksamhet. Hela hon är grå, håret, hyn (för att hon tröstar sig med cigaretter). Marit går på åkern och räfsar och binder kärvar. Merwinna är ett keltiskt helgon, och grönt är kelternas färg. O.s.v..

...men som Fluu säger: Ella är färglöst. Går inte att associera till något annat än - tomhet. Skumt egentligen!

Elise är ett gammalt namn i Europa, det blev populärt p.g.a. Beethovens pianostycke "Für Elise". Men i Sverige föll det i glömska igen, och nu är det ovanligt.

Jag tycker i alla fall att det är fint! Kulturellt, och inte så vanligt, och även om det också var ett smeknamn från början (för Elisabet), så har det lite mera längd och känns därför mer som ett riktigt namn. Jag ser för mig en flicka i vit klänning med puffärmar, eventuellt med blåa detaljer, som spelar piano i en borgerlig salong på 1800-talet! Det är mycket kultur i det namnet!

Vad tycker du om Clara, förresten? Det är också kort och enkelt (som Ella), men ett riktigt namn, och med europeiska och kulturella associationer (Goethe). 

Eller Stella, som faktiskt uppfanns av Goethe, fast det vet inte folk numera.