Odräglig vuxen son

Detta har vi gjort med våra äldre barn. För de flesta trillar polletten ner till slut. 
Vi har ungdomar med NPF, och även ungdomar utan. Det är olika hur de har tacklat sin tillvaro men man måste ha vuxen-vuxensamtal, inte förälder-barnsamtal med dem alla. TS: det är mitt tips till dig. 

Vår "svåraste" ungdom med asperger gick det i princip aldrig att få att hjälpa till något nämnvärt. Han tvättade sin egen tvätt sen ca 16-årsålder och skulle ta hand om sitt eget rum (det gick väl sådär) och mer gick inte riktigt att få honom till. Han betalade aldrig något hemma eftersom han inte hade någon inkomst (pluggade på komvux distans under pandemin tex, tog inte studielån). Han har dock flyttat hemifrån i år. Vid NPF får man dock ta med i beräkningen att de inte alltid är så mogna inuti, som sin ålder. Just att utföra saker, ta tag i saker, kan vara väldigt svårt. Man får hjälpa dem, styra upp osv. (

Just nu har vi en annan ungdom som mår psykiskt dåligt så hela sommaren (och mer egentligen) har gått utan att det på ytan ser ut att ske så mycket. Han sköter sina vårdkontakter, kontakter med olika instanser som tex AF, FK mm så vi får ju se det som en process och att han snart mår bättre. Just nu gör han inget hemma alls (vilket han ändå har gjort lite grann när han mått bättre). Har pluggat på annan ort i två år, men just nu vet vi inte alls vad planerna blir, det vet han inte själv heller. Vi hoppas på att kontakten med AF ska återupptas nu efter semesterveckorna för den handläggare han har kontakt med. Han har inte ett öre in, varken från oss eller någon annan, och betalar inget hemma. Han försökte söka försörjningsstöd men eftersom han hade ett par tusenlappar på banken så kan han inte få något innan de tusenlapparna är använda (jag som förälder tycker han ska ha dem kvar, så mycket är det inte). Så just nu är det noll och åter noll. 

Sen har vi en till ungdom som jobbat i princip heltid sedan gymnasiet tog slut förra läsåret. Det har gått jättebra och han betalar en summa till hushållet varje månad. Gör sina egna matlådor och sköter sig. Städar lite pliktskyldigast i vår hus nån gång, men annars sköter han mest sitt. Vi tycker det är helt ok. Han har planer på att plugga på annan ort men det blir nog inte förrän om ett år. 

Vi har haft samtal på olika vis med alla dessa, vid olika tidpunkter, för att försöka hitta bästa sättet för varje person. En av ungdomarna fick tex ansvaret att städa ett av badrummen (eftersom han använder det). Två av dem har skött sin egen tvätt i flera år. En har haft att han ska tömma/fylla diskmaskinen när vi jobbar om han ändå är hemma osv (vi är en ganska stor familj, det finns ett par barn till, så diskmaskinen går flera gånger varje dygn och det har verkligen varit en avlastning för oss). Man får hitta något i samråd med dem, resonera tills de själva säger att de kan göra något som man/de föreslår - då blir det svårare för dem att strunta i det. 

TS: tvättkorg på rummet är toppen! Våra ungdomar som tvättar själva har så och de tvättar helt enkelt när den är full. Det blir ca en tvätt i veckan per person, så det är inte speciellt jobbigt att sköta sin egen tvätt. Gör så - skaffa en korg eller en påse och ställ bara in den på din sons rum och tala om att från och med nu tvättar du själv, lägg inte din tvätt i den allmänna tvättkorgen.
Om han inte vet hur man sköter tvättmaskinen får du visa det första gången han ska tvätta. (jag behövde lära en av mina ungdomar hur man hängde tvätten för han hängde upp så konstigt så att plaggen ramlade ner  ). 

Jättebra att han fått tag i ett jobb i af. Så fort han ska börja betala för sig så kommer han växa in mer och mer i detta.