Ångrar flytt
Ts, har inte du skrivit en exakt likadan tråd för någon månad sen...?
Sälj och köp ett annat hus, eller flytta tillbaka till gamla området igen.
Inlägg från: Anonym (Hmm)
|
-
-
Ja gör det för det var exakt samma upplägg! Från lägenhet till radhus, barnen skulle få så mkt frihet, trädgård osv, men ts där trivdes inte i området och misstrivdes fruktansvärt i huset också.Anonym (Klump i magen) skrev 2022-08-25 20:17:05 följande:
Nej men jag kanske borde läsa den andra.... får söka!
sälja är inte ett alternativ känner jag, precis som jag nämnde i trådstarten..
Jo jag såg det, men det är inte värt att må dåligt i flera år. -
Asså pengar är bara pengar, värt nästan ingenting när det handlar om att må bra. Om era barn skulle få komma till samma skola som de hade förut så är väl allting ok, och om din man skulle lämna dig så är han en skitstövel = inget att förlora ändå, men du kanske skämtade där hoppas jag. Ditt mående är viktigt. Jag skulle inte stå ut i x antal år, även om man bara väntar på att bostadsmarknaden ska ordna till sig för det är flera år minst.Anonym (Klump i magen) skrev 2022-08-25 20:27:28 följande:
Inte helt ovanligt att man flyttar när familjen växer, så just det upplägget är väl inte unikt men intressant att det finns fler som känt som jag.
klart det inte är värt att må dåligt i flera år men hade hoppats att få lite tips på hur jag kan hantera det för att slippa må dåligt. vill inte bryta upp familjen ännu en gång. Plus ekonomisk förlust. Tror inte jag hade mått bättre av det direkt.
har sökt hyresrätter i vårt gamla område men det är stört omöjligt Som det ser ut nu. och även om det skulle lösa det ekonomiska så skulle inte barnen må bra av att byta skola igen. Plus att mannen nog skulle lämna mig på kuppen.
Tips för att hantera känslorna: var tacksam för det du/ni har istället för att fokusera på det du/ni inte har. Det som är bra med huset, bra med området osv. -
Jag ser det inte som egoistiskt, man har ingen skyldighet att lida bara för att andra inte tycker likadant. Vad vore alternativet om ts verkligen inte kan tänka sig att bo där? Skilsmässa?Anonym (Teddy) skrev 2022-08-25 20:48:43 följande:Alla, inklusive barnen, verkar trivas storartat. Att då ts skulle initiera en ny flytt med allt vad det innebär skulle inte bli annat än väldigt, väldigt egoistiskt. Man kan inte bete sig så när man har familj.
-
Nu är det ju inte så heller att ts tänkte kräva flytt här och nu utan just vänta ett tag först, marknaden är inte den bästa för försäljning just nu.Embla twopointoh skrev 2022-08-25 21:04:10 följande:Klart det är egoistiskt. Det är ju att bara se till sig själv och sina egna behov och vilja. Hon har såklart ingen skyldighet att bo kvar, men måste vara beredd på att mannen inte tycker likadant, att han inte vill utsätta sig så snart igen för en flytt med allt vad det innebär (förutom en ekonomisk förlust). Kanske kan de komma fram till en kompromiss, typ att de bor där tills huspriserna börjar stiga igen, eller fram tills att barnen flyttat hemifrån, eller vad de nu tycker är okej, men det ÄR egoistiskt att bara sätta sin egen vilja i främsta rummet.
-
Skönt att höra att du iaf kan hitta något positivt i det här :) Det låter som en bra plan du har, och det verkar som att du lärt dig mycket längs vägen.Anonym (Klump i magen) skrev 2022-10-02 16:18:50 följande:
Hej alla som fortfarande orkar läsa. en tid har gått nu och egentligen har väl saker fallit på plats lite. Jag går inte jämt och ständigt och tänker på detta och jag är inte längre ledsen.Jag har börjat kunna njuta mer av huset och de positiva sidor som finns med att bo stort. Barnen har även hittat fler och fler vänner och börjar känna sig som hemma.
Men med det sagt så har jag ändå blivit mer och mer säker på att jag tids nog vill flytta tillbaka till vårt gamla område. Det kommer inte bli nu och inte om ett år men kanske om 2-3 år. Dels vill jag inte att det ska bli för hattigt för barnen men känner jag att jag inte orkar nu heller, vilket hindrar mig från att ta tag i saken direkt. Jag försöker istället göra det bästa av situationen just nu, så kanske det kan leda till något gott i framtiden ändå, även om hela flytten just nu känns som ett misstag.
Det som skaver i mig fortfarande är att jag inte stoppade mig själv på vägen. Redan innan vi signade huset så fick jag magkänsla att det var fel. Men övertalade mig själv att jag inte skulle baka ur pga rädsla. Men jag kan inte gräva ner mig nu utan får se allt från den positiva sidan. Försöker göra varje rum så mysigt jag bara kan för att unna uppskatta vårt nuvarande hem medan det varar. Har redan börjar kolla på nästa lägenhet och drömmer om nästa steg.. Undrar också hur mannen kommer att reagera men det får vi ta när tiden är inne. Just nu vill jag inte besvära varken man eller barn med mina känslor kring detta..
Sen vill jag tacka för fina råd jag fått at er som svarat. Mycket hjälpte när jag var som mest nere och vissa dagar gick jag in för att läsa era inlägg igen. fina råd och vissa som känt samma vilket stärkte mig. Det känns skönt att jag gått från ledsamhet till insikt och acceptans. Nu blev det såhär och det är okej. Nästa gång vet jag bättre...
-
Alternativet kanske är skilsmässa...? Om ts fortfarande hellre bor i det gamla området och fortfarande inte trivs helt där de är nu, vad har man för olika möjligheter då?Anonym (GA) skrev 2022-10-02 17:08:24 följande:Så om några år när barnen rotat sig så ska du dra upp dem igen från skola ock kompisar? Låter väldigt egoistiskt.