Hur kommer otrohet fram?

Men NU blev jag nyfiken - HUR gick detta till?!

Det här är ju sjukt... hur omoraliskt måste det inte ha varit, om blaskan hade intresse av att bete sig så? Köpte du sex eller nåt? Är det du, Paolo...R..?
🤣

Jösses Lite roligt, förlåt

Fast tycker faktiskt att det var en osedvanligt omoralisk blaska också, de vet ju inte vad konsekvenserna hade kunnat bli av att outa dig. Din partner hade ju lika gärna kunnat stå utanför dörren med ett hagelgevär 

Varför går du överhuvudtaget in i monogama relationer? Jag skulle tänka att du skulle må bättre utanför. 

Du har ju i alla fall självinsikt, det är ett förmildrande drag

Seriöst dock; idag finns ju en hel drös med kvinnor som är ok med - eller letar efter - lösare relationer där de kan ligga lite, gå på roligheter tillsammans och därefter slippa resten. Varför riktar du inte in dig på dem? Du skulle slippa en massa turbulens genom att hoppa över de kvinnor som vill ha en monogam relation

Jag hoppas att du en dag känner dig nöjd och glad med det du för stunden har - sagt av vänlighet. 

Jag kan till viss del känna igen mig i rastlösheten och letandet. Som ung gick det mig åt huvudet att jag var snygg och hade en hög uppvaktande män efter mig. Var ytterst sparsmakad med vilka jag väl låg med, men tyckte om uppmärksamheten. Till sist gifte jag mig och fick barn, valde dock min man otroligt klantigt och tappade känslan för honom ganska fort - därav otrohet.

MEN. Halleluja, nu är jag 49 och snygg för att vara en medelålders kvinna OCH äntligen ihop med en man som faktiskt gett mig ett lugn. Och för första djäkla gången även en rädsla att förlora honom, vilket jag ALDRIG känt förut. Har alltid haft ett övertag på mina män, aldrig känt att det var så viktigt att ha dem kvar (vilket naturligtvis gjorde att de blev väldigt motiverade att vara kvar i mitt liv).

Den här mannen är rolig, sexig, snygg som satan trots sina 55 år, ger mig orgasm varje gång vi har sex (minst två varje gång), skämmer bort mig utan att på något sätt vara en mes. Tog mig 44 år att hitta honom. Vill aldrig vara utan honom.

Det är en känsla jag unnar dig när du är redo

Vad säger dina barn om ditt "röriga liv"?

Hur mycket kommer de avguda dig när det kommer fram vilken person du egentligen är?

Kontentan är, snoka är ALLTID fel. Likaså otrohet. Jag vet ärligt talat inte vad som är värst. Båda sakerna visar ju att du inte respekterar din partner.

Ja, har man börjat snoka så är förhållandet slut. OAVSETT om din partner gjort något eller inte.

Och då är det ditt eget fel.

Och ändå blir många avslöjade oavsett hur smarta de trott att de varit?

Så man kan nog ganska lugnt hävda att man aldrig kan garantera att man inte blir påkommen och ska man pyssla med sånt så får man oxå vara redo att ta konsekvenserna för sitt val.

Jag tror att oddsen att bli avslöjad med att vara otrogen är betydligt högre än att vinna på lotto. Men oavsett hur stora oddsen är så kan man ALDRIG vara säker på att man kommer undan med det oavsett hur smart man tror att man är.

Det säger ju sig självt att ingen som varit otrogen och blivit påkommen velat det, men bevisligen blev de påkomna ändå oavsett vad de trott, eller hur?

Ja som sagt ALLA som varit otrogna och blivit påkomna har ju trott att chansen att de skulle bli påkomna var minimal annars hade de inte gjort det, men påkomna blev de ändå.

Alltså spelar det ingen som helst roll vad man själv tror, det är ingen garanti för att slippa bli påkommen oavsett.

Nejdå, det finns nog väldigt många som varit otrogna och en eller några gånger som blivit påkomna ändå, för de kan bara påverka vad de själva gör men de kan aldrig påverka vad andra gör. Så oavsett hur försiktiga de själva är så kan de komma fram ändå för att någon annan försäger sig tex... speciellt om man drar ut det över ett långt tidsspann... man kanske kom undan med det i 10 år och sen kommer det fram...många tror att de kommit undan med det för att de inte blivit påkomna än, men de vet ju inte vad som kommer hända om 10, 20 år.

Det finns det ju miljarder av människor som gör dagligen. Herregud så bortskämda ni är 

Ja precis, så det går liksom inte att påstå att man kommer komma undan med det.

Nejdå, du blandar ihop relationer med en rättegång, det spelar ingen roll om det finns bevis eller inte, tycker man att ens partner inte går att lita på så är det slut med eller utan bevis.

Japp det går säkert att leva så, men då är det ju bra om man fattar att det är vad man ger sig in i och att man kommer ha den risken hängande över sig så länge man är ihop.

Tja om det enda man bryr sig om är sig själv och fullkomligen skiter i vad det innebär för andra så är det ju pissenkelt att resonera så... men man kan ju fråga sig hur friskt ett sånt förhållningssätt mot människor som ska föreställas stå en nära är? Att skita i vilket lidande man utsätter sin partner och sina barn för är ju oftast något man förknippar med empatistörningar.Antingen när man dör eller om man avslutar relationen av andra anledningar. Men så länge man lever och är ihop så kommer alltid risken att det kommer fram finnas.

Jodå det är väldigt vanligt att man gör slut även efter 10 år eller mer... av den enkla anledningen är att få människor vill leva med någon man inte litar på och när det kommer fram 10 år senare så är det ofta oxå 10 ggr värre för då har man ju slösat bort 10 år av sitt liv på en skithög... men det här fattar aldrig människor som är otrogna för de vill ju alltid inbilla sig att konsekvenserna av deras handlingar är obefintliga eller väldigt små.

Och du låter som en narcissist / sociopat, föddes du sån eller kom det med tiden?

Jag menar att det är nog precis lika vanligt att man avslutar en relation pga en otrohet oavsett om det kommer fram efter en vecka eller efter 10 år.

Bara för att du inte råkat ut för det så betyder ju inte det att det inte existerar, det betyder att just du saknar erfarenhet av det. Och ja då det kom fram i närtid så slapp ju just den personen slösa bort 10 år av sitt liv på dig.

Japp människor som inte brys sig om andra bryr sig inte om konsekvenser. Det enda de bryr sig om är sig själva och sin egen njutning.