Sömnproblem jag orkar inte...

Alla barn är olika, samma barn har dessutom olika beteenden med olika personer. 

Det jag märker på dina i lägg är att det finns ett förslag som du inte ens bemöter. 
Att dela på er så att en sover på annan plats med öronproppar om så behövs. 

Det svaret du ger är att det blir värre då, hur kan det bli värre än att ni ändå inte får sova oavsett? Du skriver att ingen av er fått sömn på först två månader och sedan uppfattar jag det som att du menar 11 månader. 

Dela på er så att en får sova, det är ju bättre än att ni båda ska vara vakna, eller?? 

I detta är du långt ifrån unik och det är detta jag tror problemet grundar sig i. Redan tidigt tror jag att ni skapade en del av detta problemet. Alla spädbarn gråter eller storgråter, det är så spädbarn kommunicerar. Om de vuxna då gör ALLT för att barnet inte ska gråta eller gör allt för att trösta barnet SÅ FORT barnet gråter föder det ett beteende i barnet, barnet får bekräftelse genom att gråta och varje gång de vuxna blir stressade så får barnet sin bekräftelse.

Försök att bryta detta mönster, din son tar inte skada av att du låter honom vara en stund när han skriker. Jag menar såklart inte att du ska stänga dörren till rummet och gå, men bekräfta inte beteendet. 

Och ja, självklart ska ni dela på er! Kan faktiskt inte förstå att ni inte gjort det än....

Antingen är du okunnig eller så har du otur när du tänker, att du inte kan läsa mitt inlägg och tolka det korrekt utan att lägga till egna värderande ord är det enda som egentligen går att fastställa av ditt inlägg.

Gör om gör rätt.