Har aldrig blivit bjuden på fest

Jag är 29 och har aldrig varit på fest

Släpp det. Du har gått ut gymnasiet nu. Jag tycker du ska fundera på nuet istället och bjuda in folk på fest hos dig istället.

Jag ska nu berätta en liten historia om vad som kan hända om man är med i ett gäng som ung, där det alltid är fest. 

Man känner kanske att man har kul. Men något skaver. Ingen pratar med dig. Alla har en annan favorit. 

Man kanske tar upp det i sitt gäng, för man är en sån som inte förstår det där med vem som får ta upp vad. 

Man får till svar att alla i ditt gäng har olika relationer. 

Man märker att man är välkommen ibland, men mer sällan. 

Många år senare när mycket vatten runnit under broarna har man andra vänner, vänner som inte främst går tillsammans på fest, utan har gemensamma intressen. 

Man äter middag på en krog med sin partner efter att ha gått på bio.

Vid bordet bredvid sitter kvinnor som en gång varit unga och pratar om när de var 20 år och det ser ut att vara 40 år sedan. Kvinnorna verkar ha trevligt. 

Man tänker att man önskar att man vore 19 år och känt sig själv lite bättre. Haft mera självrespekt redan då. Orkat tänka tanken att i detta gänget är jag bara med för att vara en i mängden, ingen bryr sig om mig här. Vad ska jag göra?

Då skulle jag ha följt mina intressen redan då, som inte utesluter att man då och då får komma på en fest.

Men fest i sig som något man ska göra, för att det är uppfattningen om vad unga människor ska ha i sitt bagage, sådana fester önskar jag att jag sluppit ha så många trista minnen av.

Jag tror att du är en fin person. Fokusera på dem som ser dig och uppskattar dig, så kommer resten lättare till dig, för den som hoppas, längtar, hänger efter, blir alltför ofta tagen för given. 

Och kvinnorna som pratade 40 år gamla festminnen, de gav mig både ångest och lättnad över att slippa vara med i ett gammalt gäng. 

Man bjuder varandra på fest. Du säger att du aldrig har blivit bjuden på fest, men hur många fester har du själv bjudit in till?

Å vad jag önskar det hade varit mitt största problem när jag var 19

Hur aktiv är du själv när det gäller att ta kontakt och fråga om någon ska på den och den festen? Om du till exempel vet att det är en fest på gång, har du då frågat en kompis om ni ska gå tillsammans? Det kanske känns pinsamt att fråga men ibland får man stå ut med sådant för att det ska hända något.

Tonåringar är rätt ego, jag har en själv ,så de tänker kanske inte på att du inte brukar följa med och att de borde fråga dig, särskilt inte om ni umgås i olika kretsar. Jag tror som sagt att du måste vara lite mer aktiv och ta för dig. 

Har heller aldrig varit på fester som ungdom eller så. Är 40 nu. Har varit på bröllopsfester, födelsedagsfester. Men den typ av ungdomsfester har aldrig varit min grej. Tyckte det var hemskt att höra när vissa vänner varit ute och vart fulla, spydde, gjorde bort sig, blev tafsade på och gud vet vad. Förstörd helg av bakfylla. 
Jag hade andra enligt mig roligare intressen. Mina sporter.
Men vill du gå med så fråga. - Får jag hänga på, det låter kul. Typ så. De kanske antar att du inte vill bara. 

Var inte heller mycket på fester i tonåren 

Taskigt 

Var det för du inte var intresserad eller för du blev uteslute?

Känner ofta så på ställen som gymnasiet eller mina aktiviter att folk inte är så intesserade av mig utan dras alltid till andra före och det också tråkigt

Problemet är att jag inte har folk att bjuda. Alla mina vänner är rätt olika och tror det kunnat bli stel stämning då. Vissa är under 18 och vissa gillar inte att dricka annars hade jag nog gjort det om jag haft ett självklart gäng. Skulle heller inte velat bjuda folk jag inte känner för jag har hört en del dåligt om folk som stjäl stökar ner eller kräks på fel ställen

Hej! Trist att du aldrig blivit bjuden, men tror inte det komme räknas bättre av att älta det för mycket, det är inget du kan ändra på i efterhand. Se över vad du kan göra nu istället! Du skriver att du jobbar? Trivs du med arbetskamraterna så försök dra ihop en AW i veckorna som kommer! 

Problemet är att jag aldrig får reda på det innan festen är utlagd i sociala medier Och så är det varje gång. det är nog inte lämpligt att bjuda in sig när den är igång. Har ibland frågat om folk brukar gå på fester men de säger att det inte hände ofta.

men ska nog använda ditt tips

Tänker att du kanske får ?ta lite mer plats?, bjuda in och även fråga vad andra ska göra och om du kanske kan hänga på. Om du vill gå ut med några kanske du kan bjuda in till en förfest? Vet att de kanske inte alltid är så lätt men man förlorar ju inget på att försöka. 

Jag umgicks aldrig med någon från min gymnasieklass under 3 år. När vi sedan åkte på studentresa ( jag följde med utan att faktiskt ha någon riktig Vän i klassen) så ändrades det som att folket faktiskt ?upptäckte? mig och tyckte jag va riktigt kul att hänga med, sen blev jag bjuden på allt kring studenten Och hela sommaren tills jag flyttade för att studera men då skaffade jag andra vänner. Mina närmsta är dock fortfarande mina barndomsvänner.

Trådstartare Ensam, jag blir glad att du svarar!

Jag tror att de vänner du har idag inte riktigt är rätt för dig. Det låter inte som om du är så viktig för dem. 

Om man är ensam så beror det ibland på en själv, ibland på att man är i fel sammanhang, ibland på lite av varje. 

Om du har något du är intresserad av, som den som skrev att den var intresserad av sport till exempel, så kan det leda vidare. 

För egen del har jag ägnat mycket tid de senaste åren åt att liksom kartlägga hur jag är i relationer. Jag märkte då att jag egentligen aldrig har trivts så bra i löst sammansatta grupper så som t ex fest och ungdomsgäng kan vara. Det var det som gjorde att jag kände igen mig i din tråd, trots att jag är mycket äldre än du.

Tyvärr är det inte så enkelt som att jag trivs två och två eller tre och tre heller, utan för mig är det väldigt mycket personkemi. 

Försök att lära känna dig själv och vilka sorters människor du gillar, och kanske lägg inte så mycket tid på dem som inte lägger tid tillbaka. 

Sen kan man kompisdejta också. Jag har haft folk som jag träffat några gånger bara och sedan har det runnit ut i sanden. Förut blev jag ledsen när det hände, men nu tänker jag att det är precis som annan dejting. Vissa människor funkar bra ihop och andra inte. Vissa funkar ett litet tag innan man märker att man är olika på fel sätt. 

De jag umgås med idag är alla väldigt olika mig, men personkemin fungerar, och det är viktigare för mig än allt annat. 

Man kan ha en mindre mer intim fest med en handfull personer. Bjud hem i smågrupper och lägg upp det såsom det passar dig och just de personerna. Mat och brädspel eller drinkar och karaoke. Du och en kompis vars omdöme du litar på kan ordna fest ihop och så bjuder ni in ett varsitt litet gäng.

Du kan ju inte sitta och vänta på att andra ska ordna ditt sociala liv utan ta tag i det själv.

I din ålder hade jag bara varit på en klassfest och några studentfester. Jag tillhörde också dem som bara blev bjuden om det var något som gällde alla och mina kompisar var oftast inte heller de som festade på helgerna.

Men när jag började plugga på högskolan så fick jag ett bra kompisgäng plus att det det regelbundet var pubkvällar och fester så det känns som jag fick min del av det då. Och eftersom festerna var på skolområdet så skedde ju förfestandet där också.

Nu är jag mer än dubbelt så gammal som dig och hunnit med att festa lite med kollegor, andra pluggkompisar, bröllop och jämna födelsedagar (kompisar via sambon).

Det jag vill säga att festandet slutar inte bara för att gymnasiet är slut. Du kan få många olika chanser genom åren. Både genom att ha jobb med bra kollegor och ha AW, plugga med hyfsat likasinnade eller få mer vänner via sin partner.