Om kriget kommer
Bakgrund: Jag har haft problem med ångest i större delen av mitt liv. Agorafobi, social fobi, panikångest m.m Jag kunde leva relativt normalt med hjälp av mediciner och terapi. Jag har heltidsjobb och familj och de som inte känner mig skulle nog inte kunna ana mina problem med ångest. Jag tar venlafaxin 225 mg dagligen och har lergigan vid behov och theralen till natten. Jag har även utvecklat ett undvikande beteende för sådant som ger mig för mycket ångest. Ångestproblematiken fanns där hela tiden men kunde leva relativt ok tills kriget i Ukraina började.
Detta gjorde mig fullständigt skräckslagen och i början var många oroliga så det gick att prata om även om nog många tyckte jag var lite överdriven. Min oro blev bara värre och värre och den starkaste rädslan var för kärnvapenkrig. Jag blev mer och mer frånvarande i takt med att rädslan tog över. Det var skräck blandat med sorg över att vi alla ska dö snart i kriget. Det blev så illa att jag fick söka akutpsyk och blev inlagd. Jag hade då varit vaken i flera dygn och inte ätit. Jag fick lugnande och kunde sova men de visste inte riktigt hur de skulle hjälpa mig eftersom det ligger ett riktigt hot i bakgrunden och inte bara i mitt huvud.
Jag blev utskriven med lugnande att ta när det blir för jobbigt. Jag ville absolut inte bli sjukskriven eftersom det är lite lättare att tränga undan ångesten när ja är på jobbet.
I takt med att tiden gick slutade folk omkring vara rädda, eller det slutade prata om det men min rädsla bara ökar. Jag har varit på flera läkarbesök och till terapeuter samt börjat på kbt men inget hjälper, tvärtom. Jag är på helspänn hela tiden och tycker mig höra bombplan (som jag inte ens vet hur låter). Igår såg jag en militär och blev så rädd att jag höll på att kräkas. Idag efter jobbet höll jag utsikt efter militärer och min kollega pratade med mig men jag hörde inte vad han sa. Jag såg hans mun röra sig men hörde ingenting. Jag vet inte om jag sa något eller om jag bara gick.
Jag håller på förlora förståndet.
Jag har ännu ett läkarbesök imorgon och jag vet inte hur de kan hjälpa mig. Är det såhär det är innan man blir psykotisk?