Intelligens

Jag har alltid haft lätt för logisk tänkande. När jag var 20 gjorde jag ett professionellt test, för jag var nyfiken, och fick 135.
Åt ena sidan tycker jag det är kul, men åt andra sidan orsakar det en del lidande för mig. Jag har intelligensen att göra mycket, men inte motivationen. Jag har även svårt att koncentrerar mig och dessutom är jag social inkompetent. Det leder till att jag inta har uppnått något särskilt i mitt liv - jag har pluggat på universitetet, men något som är, ur ett jobbsynpunkt, helt meningslöst. Dessutom har jag inte haft ork eller intresse att fördjupa mig vidare utan gjorde enbart det som krävdes, så jag kände mig oftas dum jämfört med kollegorna. Masterstudierna började jag med två gånger, men avbröt bägge gångerna för jag är så omotiverad och skjuter upp allt. Jobb har jag väldig länge haft olika sorts studentjobb och sedan kontorsjobb som jag visst gillar, men som är såklart på ett basic nivå.
Att jag vet att jag har haft potential till mycket mer är frusterande. Jag tror det hade därför varit enklare för mig om jag vore inom normalspannet, för då hade jag inte behövt känna mig dålig över att inte når upp till min potential.

Jag har dessutom sedan länge misstänkt att jag kanske har Aspergers. Jag kom på av en tillfällighet för ungefär 10 år sedan att jag uppfyller en del kriterier och den senaste tiden kom jag på att mycket mer som jag gör/hur jag känner är ett tecken på just det. Så det kanske förklarar mina problem. Samtidigt gör det mig ännu mer frusterad, för många med just Aspergers kommer långt just pga det.

Spucks

Sat 29 Oct 2022 08:41

#52

Sommarochsyrener skrev 2022-10-27 19:39:36 följande:

Intressant det du skriver

Var ju någon som skrev att smarta är socialt kompetenta för att det är en egenskap som kräver smarthet i sig.

Fast å andra sidan så kan det ju vara andra gener som är inblandade. Hurvida man är extrovert eller introvert.

Sen har jag ju tänkt på att om man är så där smart som du är så kanske man ändå kan bli socialt inkompetent. Det kan ha göra med att man kan leva i en egen bubbla och därmed skapas inte interaktioner? Kanske att andra inte kan förstå dig, du förstår dem men tycker inte att deras nivå är intressant för dig att det blir tråkigt så att du undermedvetet utvecklat introvert strategi och tror att du är socialt inkompotent? Du kan prata med de kan inte integrera med dig pga din nivå o inte du heller att det inte blir turn on liksom?

Saken är den som en person med IQ under genomsnittet är jag rädd för sådana i din nivå. Att jag inte kan prata, om jag pratar gör jag bort mig och att jag kanske ska uppfattas som "borta, trög, en sån som inte hänger med"

Finns ett klipp av mauri (sveriges 3 smartaste personer, alla de iaf en kändes väldigt socialt inkompetent)

Nej, jag är verkligen socialt inkompetent ;) Fast det du skriver är naturligt möjlig också, att några har det så, men det stämmer inte in på mig.

Spucks

Sun 30 Oct 2022 21:05

#96

Sommarochsyrener skrev 2022-10-29 15:51:46 följande:

Och nu har jag diskuterat med några av er. Vad tycker ni om mig? Jag är ändå under genomsnitt. Fast inte farligt under och sålänge jag är ambitiös så kan jag nå bättre vardag. Visst tuffare för mig men ändå. Sen kommer jag välja bort ingenjörsutbildningar.

Jag tycker inget särskilt om dig, men jag tycker att tråden är konstig. Jag svarade på ditt TS för det låter som nyfikenhet och rätt "neutralt", men ju fler svar du skrev, desto konstigare tycker jag att det blev. Inte minst med detta inlägget här.

I alla fall: en IQ-test är en ögonblicksbild och behöver inte betyder särskilt mycket. Tex. kom jag på efter mitt test att jag gjorde flera "onödiga" fel. Jag kommer nu bara ihåg en grej (det är nästan 20 år sedan), som var inom kategorin "spatial awareness/reasoning" (vad heter det på svenska?), men kanske de var alla i samma kategori. Enligt testet var jag alltså troligen sämre inom detta området än jag verkligen är, pga av felet jag gjorde (troligen för att jag vet inte om svaren inte var korrekta ändå). Nu fick jag ändå ett bra resultat, men för någon annan kan just detta skicka någon under gränsen.
Eller min dotter: hon har två gånger gjort tester som även innehåller en sorts IQ test. Första gången vid 13, då var det till en sorts vägledning/utredning. Hon fick ett resultat inom genomsnittet, men vid avslutningssamtalet sa psykologen att egentligen är några av resultaten mycket bättre en resultatet visar, för min dotter är så otrolig långsam. Alltså en del av testerna är ju tidsbegränsade och hon menade att det är imponerande att hon klarade så mycket (alltså inom genomsnittet), med tanke på att hon är extrrem dålig när det gäller tempo.
Att hon är långsamt har jag märkt sedan hon var små. Det är inte att hon behöver tänker länge, utan hon är väldig drömmig och agera oftas som om hon vore jämt på valium eller stoned. Bara att greppa pennan, flytta den till rätt ställe på pappret och göra ett kryss tar mycket längre tid för henne än det borde. Så då är ju ett IQ test misvisande, för den visar ett lägre resultat än vad som egentligen är hennes intelligens, för att hon är långsamt i allt runtomkring.
Det andra testet gjorde hon inom ramen av en antagning till en speciell skola. Hon klagade efteråt att hon hade en total blackout under en del - inte förvånande för mig, för hon hade alltid extrem ångest inför alla sorters prov, oavsett hur oviktiga eller viktiga de var eller hur bra hon är i området. Det är själva situationen i kombination med sina egna krav på sitt eget presterande som gör att hon får panik. Även då speglade alltså testresultatet inte hennes verkliga potential.

Och liknande problem finns säkert för många, och en del av dem hamnar då på en IQ under genomsnittet, fast de egentligen är helt inom genomsnittet. Men de är nervösa, eller har andra problem som min dotters drömmande eller koncentrationssvårigheter, eller är väldig trötta just under testtillfället, osv.

Intelligens

INNEHÅLL