Det tycks vara så att det bara finns en typ av relation man kan ha till sitt ex.
Så om min relation är på ett sätt så MÅSTE alla andra ha samma typ av relation, annars är något trasigt eller konstigt.
Jag tycker inte det är något konstigt alls om man undviker kontakt med sitt ex, eller om man har minsta möjliga. Kanske pratar man bara praktiskt runt barnen, planering etc. Förutom det är det helt tyst.
Kanske tycker man båda ganska illa om varandra av olika anledningar, det är inte heller konstigt. Så kan det vara i vissa relationer.
I andra relationer så har man kanske levt ett långt liv tillsammans, blivit nära med varandras familjer och har gemensamma vänner. Man skildes åt av olika anledningar men det är inte så dramatiskt.
Man har nya relationer men kan fungera fortsatt som vänner, kanske även med sina nya partners. Detta är också helt ok och inte helt unikt.
Har man fortfarande en vänskapsrelation med sitt ex är det väl naturligt att man hanterar den som andra vänskapsrelationer. Man stöttar varandra när en förälder blir sjuk, skickar omtanke och (vänskaplig) kärlek.
För er som ser världen som svart eller vit kan detta vara något att fundera över. Nej, det 'måste' inte vara så att man inte kommit över exet (till exempel). Relationer till ex kan se olika ut beroende på hur man levt och varför man gick isär.