Nervös inför förlossning

Ring förlossningen själv och ta upp det och fråga om råd. Nu är det lite sent kanske, men du hade annars kunnat byta barnmorska. Ha ett samtal med din man om hur du vill ha det och stå på dig, det är ju du som ska föda. Det kommer säkert gå bra!

Förra hösten var jag gravid och det slutade i ett missfall sent, men innan dess hann jag med ett par besök på mvc. Då tyckte min barnmorska att vi skulle lägga upp en plan inför förlossningen så att jag skulle hinna in, hon hade redan läst på i min journal att det gick fort med min senaste som nu är två år. Samma sak sa de på bb när han var nyfödd, om jag skulle få en till. Det kändes tryggt att hon tog upp det nästan direkt, att det var viktigt. Det blev inget då, men nu är jag gravid i v 38. 
Min förlossning för två år sen var väldigt lätt, värkarna hade inga smärttoppar direkt och de blev aldrig längre än en minut. Men efter ett par tre timmar tänkte jag att vi får nog åka ändå. Jag hann på riktigt knappt få av mig kläderna, jag var på bb 30 min. Det var okej, jag var pigg och kände att jag hängde med. Men nu ska jag föda igen. Vår enda barnvakt har två timmars resväg. Min sambo är mitt absoluta stöd, men jag får ju ställa in mig på att han kanske måste vara med vårt barn. Det kommer inte bli så påstår han, han ska hämta min äldre son hos sin pappa som kan vara med den lille och så kör vi hem dom två till nån av mina kompisar. . En väldigt mycket klipp och klistra-lösning enligt mig.. Min sambo kan vara ganska bestämd också, så det är jag också lite rädd för att han ska besluta nåt jag inte vill i all stress. Det är på gott och ont att han tar tag i saker, men när det gäller det här så vill jag få bestämma när vi ska åka in, vad vi ska göra med vårt barn osv. Jag vill inte ha några orosmoln som stör mig. 
I alla fall har jag inte samma barnmorska nu som sist, och hon jag har nu gav bara svävande svar kring hur jag ska tänka, när jag ska åka in osv. Hon verkade inte alls tycka att hon behövde skriva nåt till förlossningen om att det gick fort sist, som jag uppfattade av den andra barnmorskan att det kunde vara bra. Jag kände inget stöd där, fick inga tips alls. Jag gillar inte riktigt henne, för i början var jag orolig för ett missfall till och hon var lika tafatt i den frågan, sa att jag har övervikt och min ålder emot mig och det var allt typ. Som att hon är rädd att man ska ställa henne till svars sen eller nåt.. Är det inte barnmorskans roll att lugna en inför födelsen och hjälpa till med lite strategier om det behövs? 

Vad barnmorskan tycker eller säger spelar ingen roll. Du har en snabb förlossning bakom dig, så åk in direkt när nästa startar. Det gjorde jag. Min första förlossning var snabb så inför andra hade jag och sambon redan på förhand bestämt att vi skulle åka in till sjukhuset så fort förlossningen startade. När vattnet gick ringde jag bara till sjukhuset och meddelade dem att jag tänkte åka in. De försökte väl ifrågasätta men jag sa att det här samtalet gör jag bara för att förvarna er om att jag kommer. Sedan åkte vi. När vi kom fram ville de först göra undersökning och sedan skicka hem mig, men jag fick, som sambon och jag väntat, kraftiga värkar bara några minuter senare. Bestäm redan nu att ni åker in direkt så slipper du vara stressad och ångestfylld över det.

Gällande 2-åringen: ni måste ha en tydlig och klar utarbetad plan som du är ok med nu. Din förlossning kan starta när som helst. Låt inte mannen halvbestämma något som du inte känner dig trygg med. Ta kommandot du istället. Hur gammalt är ditt äldre barn? Om det är en tonåring/äldre barn, kan hen bo hos er någon vecka tills förlossningen startar så att hen är beredd på att ta hand om 2-åringen? Andra släktingar i närheten? Om inte, kontakta dina kompisar och bestäm vem som ska vara redo att passa 2-åringen. Kan denna person komma hem till er istället för att det ska skjutsas hit och dit?