Bidrag ökar kraftigt men inte lönerna?

Nu går inte jag på socialbidrag, men jag är sjukskriven och det livet jag lever är inget värdigt liv. Att vilja men inte klara av ens det basala. Den höjning vi fick och kommer få blir inget pluss i kassan utan äts upp av högre kostnader. Den höjningen vi får motsvarar inte heller inflationen så vi går back ännu mer trots höjda ersättningar. Vi som får ersättningar ligger så lågt i inkomst att vi inte har marginaler. Vi har ofta merkostnader i form av mediciner, vård, hjälpmedel etc.

Arbete lönar sig fortfarande - både ekonomiskt, mentalt, fysiskt, psykiskt *punkt* Jag drömmer om att kunna arbeta, men mest drömmer jag om ett liv utan smärta, att kunna sköta min hygien, att kunna sova mer än 1 timme i streck, att inte gå å lägga mig med en önskan om att slippa vakna mer. Därefter drömmer jag om att kunna arbeta o därefter drömmer jag om hur det skulle vara att klara av att träffa en vän, eller att klara av att ha en familj - en partner eller till o med barn.. 

Det finns absolut INGEN anledning till avund mot de som går på bidrag och ersättningar, jag hade bytt på en nanosekund - även om jag skulle fått in 100 000 000 lax i månaden skulle jag bytt mot ett lågavlönat skitjobb o ett friskt liv.

Och samtidigt går LO förbundet ut med lönekrav på 4,4% som i realiteten bli max 3,0. Det verkar som om vi inom dom olika LO förbunden ska stå för notan för allt... 

Det är väl inte så att bidrag generellt höjts så mycket de senaste åren. Så en höjning betyder ju inte per automatik att det blir tårta till frukost till de som tvingas gå på bidrag.
Det jag personligen har lite svårt för i TS resonemang är den där sparka-nedåt-mentaliteten. Varför störa sig på de som har det allra sämst och svårast, när de får en liten smula extra?

Jag stör mig inte på de som har det allra sämst alls, tvärtom skrev jag att det var rimligt med en höjning. Det som stör mig är att de som sliter ihjäl sig i låglöneyrken och redan nu knappt har mer än de som går på bidrag nu ska närma sig ännu mer så skillnaderna utjämnas helt. De ska inte ha mer än bidragstagarna men slita. Det är de som i mitt tycke har det allra sämst.

Det är ju för att olika typer av index och basbelopp höjs. Och ersättningar som då beräknas utifrån dessa höjs således.
På samma sätt kan man säga att under alla år som vi legat närmare noll så har man inte gjort dessa höjningar, så då är vi väl ikapp nu.
Löntagare å andra sidan har haft år av reallöneökningar. 
Det jag oroar mig för mer är att vi har många stora avtal på arbetsmarknaden vars enda/största inkomst är skattepengar. Om medarbetare inom vård och omsorg tex ska få höjda löner så ska var och en bekosta det med skatt. Där finns ett incitament för gemene man att tycka att lönerna ska hållas nere för jag vill inte betala mer skatt.
Medan privat sektor, där många företag går bra, kan ta sina pengar och göra vad de vill med. Vill de höja lönerna med 10% för att de annars riskerar att kompetent personal drar så kommer de göra det. Och det påverkar inte "dig och mig". Men det skapar en skev marknad. 

Javisst, vi kan inte betala hur mycket skatt som helst till vården. Vi har redan nu världens högsta skatter.

Många sköna hundralappar... nej.

 

Jag hade varit överlycklig för att ha ett jobb med riktig lön istället för all förnedring som det inneburit att vara arbetssökande och sjukskriven med försörjningsstöd. Även jobb som klassas som lågavlönade ger mer in,mer trygghet och värde. Befängt att ställa grupperna mot varandra. Självklart bör tex vården få bättre betalt.

Självklart är det så att om det är en liten skillnad mellan bidrag och låglöneyrken, så minskar motivationen att göra skitjobb, vilket ju låglöneyrken, inte alltid, men ofta är.
Det jag personligen får problem med är att det så tydligt skaver hos dig. Om en bidragstagare får lite mer i plånboken, från att ha utveckling på kanske minus, under flera år, så fastnar du mer i det, än att se att löneutvecklingen mellan chef och anställd är det dubbla, de senaste åren.

Vården finansieras av skattebetalarna. Det är alltså inte gratis med pengar.

Att de med socialbidrag skulle casha in många sköna hundralappar är väl att ta i. Normen ligger runt 4000 kr, en höjning med 8,6% innebär cirka 350 kr mer i månaden. Sannolikt mindre pengar än vad du kommer få i löneökning varje månad. Sen får man betänka att den som sagt knappt har höjts något på ett antal år medan den som jobbar har löneökning varje år. Ser inte riktigt vad det är att anmärka på - det är jätteviktigt att de som lever på bidrag också kan klara av alla prisökningar som skett.