Inlägg från: Anonym (Förstår inte) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Förstår inte)

    Hjälp mig att förstå henne

    Mitt ex säger att hon blir ledsen av att ha kontakt med mig och klarar inte av det och vill bara ha kontakt avseende sonen framöver.

    I våras kände jag att hon tog mig för given, kände mig inte åtrådd etc o funderade på att avsluta vår 6 år långa relation. Min kärlek o åtrå var dock intakt, älskade henne men inte relationen. I aug sa jag att jag ville ha en paus för att reda ut vad jag ville samt att jag funderat på att avsluta sedan i våras men att min kärlek till henne var intakt. Det kom som en chock för henne att jag inte sagt ngt o hon blev väldigt sviken över detta. Hon hade trott att allt var bra. 
    Efter pausen i början av okt ville jag återuppta kontakten o skapa ngt nytt med de lärdomar vi nu har med oss. Hon ville inte eft hon aldrig mer skulle kunna lita på mig o inte heller skulle kunna ge mig det jag behöver, att vi var för olika och att hon ej ville veta om jag börjat dejta. Att bryta med mig var det svåraste hon gjort eftersom hon inte var klar med mig i jmf med andra förhållanden som hon avslutat berättade hon.

    Efter det har vi träffats/talats sporadiskt och varje gång har jag känt att vi båda är nära varandra och att hon har känslor för mig. Vi har haft en halvkompisrelation och jag försökt att få henne att se att vi har kvar "vårt flyt" och att vi skulle kunna umgås kravlöst och se vart det leder, eftersom jag älskar henne. Hon har hållit distans på sms/inga känslor och korta sms men när vi talas vid/träffas är hon nära mig i dialogen och glad. Efter träffarna samtalen, tystnad. 


    Igår sa hon att hon blir ledsen varje gång vi träffats/smsat och att hon inte vill det längre. Vi ska givetvis ha kontakt ang vår son. Mitt svar var att jag kände likadant men att jag blev glad/pirrig när vi talas vid men sedan saknad och förvirring eftersom jag älskar henne. Sa även att jag hoppats att hon skulle känna att "uppsidan var större än nedsidan(risken) och vi skulle kunna återuppta kontakten. Men att jag respekterar hennes vilja och att jag lämna min dörr öppen för henne om hon vill ta en fika/ringa. Svaret var "Jag kan inte fortsätta. Jag är ledsen".

    Min fråga är:
    Är hon ledsen för att jag eg avsluta förhållandet och att hon inte vill bli påmind om "giftet".
    Eller är det för att hon bestämt sig att inte fortsätta med en person som hon älskar och när vi har kontakt väcks känslorna och hon blir ledsen?
    Eller vad?
    Jag vill inte fråga henne utifrån hennes önskan om att ej bli kontaktad. Vi är i 40års åldern. Jag har så svårt att förstå varför hon inte vill återuppta kontakten när vi uppenbarligen älskar varandra och funkar så bra med. Vi älskar att prata med varandra, gå på cafe etc. Så alla dessa ting finns.

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2022-11-17 11:14
    Förtydligande:
    Vi ville båda ha pausen av olika skäl i aug. Jag hade då innan sagt att jag kände mig som hennes vän, att jag älskade henne men kände mig ensam. Hon ville ha pausen för vi hade olika värderingar. Vi satte ett slutdatum. När datumet kom en månad senare, ville jag starta ngt nytt tillsammans och hon ville inte. Vi var redan särbos sedan två år pga tidigare barns skolor.
    Vid det tillfället berättade jag att jag funderat på vårt förhållande sedan april men att min kärlek till henne alltid varit intakt.

    Så pausen var mutual.
    Vår kontakt efter att vi skulle gå separata vägar, var gemensamt överenskommet.
  • Svar på tråden Hjälp mig att förstå henne
  • Anonym (Förstår inte)
    Spucks skrev 2022-11-17 10:21:12 följande:

    Du skrev ju att hon sa till dig varför hon inte kan/vill ha kontakt med längre (mer än nödvändig): hon kan inte lita på dig längre, pga ditt beteende. Inte så konstig, tycker jag, när du utan förvarning informerat henne om att du inte vet om du vill vara tillsammans med henne längre och vill ta en paus.


    Nja, det är väl inte riktigt svaret på frågan. Jag frågade varför hon blir ledsen av att ha kontakt med mig. Jag kommer respektera hennes önskan men hoppas att om en tid, kanske eft jul, så kan vi kanske tala lite. Orsaken till att jag inte berättade har jag berättat för henne, att jag inte ville förlora det vi hade genom att ta upp det vilket i sin tur innebar att hon/vi inte fick en chans att förbättras. Paradox...
  • Anonym (Förstår inte)
    Anonym (Andreas) skrev 2022-11-17 10:30:41 följande:

    Hon har blivit sårad och lämnad och är givetvis ledsen och besviken på dig. Du bestämde det över hennes huvud utan att ens diskutera saken. 

    Och nu gör du samma sak igen.. Du bestämmer åt henne över hennes huvud att hon ska vara ihop med dig utan att ens försöka kommunicera...

    Vart är din känsla för empati och sympati och respekt för hennes känslor? Varför är dina känslor viktigare än hennes? Varför är din vilja viktigare än hennes vilja?

    Du behöver lära dig att ta konsekvenserna av dina handlingar och stå för dom val du gjort. 


    Nja, håller inte med. Jag har kommunicerat med henne efter pausen, som vi båda ville ha. Vi har talat med varandra och berättat vad vi vill. Så jag håller inte med om att jag bestämmer ovanför hennes huvud. Allt som skett efter uppbrottet har skett i samförstånd och vi hade satt upp att vi ville fortsätta att ha kontakt. Vad menar du alternativet skulle vara?
  • Anonym (Förstår inte)
    Anonym (kee) skrev 2022-11-17 10:42:41 följande:

    Jag skulle se det som så här;

    Hon tror att ni har ett bra förhållande. Du säger att du vill ha en paus och att du tänkt på detta länge. Hon tolkar det som att du gör slut. 

    Du verkar leva nån slags tonårsverkligehet där man kan ta pauser utan att det betyder något. Pausar jag här kan jag komma tillbaka och försöka med förhållandet igen när jag får lust.

    Hon känner det som att du har gjort ditt val och att det inte finns en chans att hon kan lita på dig igen. Att du inte var öppen från början med dina tankar och känslor utan vilja ha en paus.

    Har man ett förhållande där barn är involverade tycker jag att man är skyldig till att göra sitt bästa att överbrygga svårigheter (inte in absurdum) inte tro att man kan ha kvar flickvän hur man än beter sig och dessutom förvänta sig att allt ska vara som innan du meddelade ditt beslut.

    Hon har fortfarande känslor för dig och det blir jobbigt för henne att umgås med dig eftersom du har gjort ditt val. 


    Tack för ett bra svar. Jag förstår att era svar är hårda utifrån att jag ej skrivit allt som hänt i detalj och förkortat. Pausen ville vi båda ha pga olika saker hände innan, (bla så hade jag kort innan sagt att jag inte sedde mig sedd, tagen för given etc) så det var inte ngt som jag bara bestämde. Den var mutual. Pausen var bra för oss för att kunna reflektera och vi hade satt ett slutdatum. När slutdatumet var framme ville jag återuppta kontakten, hon ville inte. Det var då jag berättade om att jag sedan våras funderat på vårt förhållande. Det var inte så att pausen var för att JAG skulle ge mitt beslut, det var för oss båda-för att få distans berätta vad vi ville.
  • Anonym (Förstår inte)
    Anonym (R) skrev 2022-11-17 11:14:02 följande:

    Hon blir ledsen för att du säger att du vill umgås kravlöst och se vart det leder, när ni tidigare har haft en fast relation med samma trygghet som de flesta andra relationer. En kravlös relation låter botten tycker jag och det tycker nog hon också.

    Håll dig ifrån henne om du inte är seriös och vill ta er relation till nästa nivå utan att vela först. Hon förtjänar en trygg famn. 


    Kravlöst tolkar du fel. Kravlöst i denna kontext är att jag sagt att vi kan umgås/fika och hon ska få ta det i sitt tempo och om hon vill. Det är vad som menas med kravlöst. På hennes villkor helt enkelt.
  • Anonym (Förstår inte)
    Anonym (Det blir aldrig som förut) skrev 2022-11-17 11:23:20 följande:
    Antingen så tänker hon fortfarande eller så har hon bestämt sig för att hon inte vill fortsätta. Gav hon något nytt slutdatum för hur lång tid hon vill fortsätta pausen? 
    Vi är inte i en paus nu. Vi avslutade i oktober.
Svar på tråden Hjälp mig att förstå henne