Ratjonq

Sat 19 Nov 2022 18:39

24 svar

Snälla hjälp mig med detta, Panikångest (?)

Hej, man i 20 års åldern.

Det är såhär att jag har nästan konstant i sju månaders tid, fått lida av antingen fysiska symtom, konstig känsla i kroppen eller jobbiga tankar.

Det började efter en natt i april detta året. Jag hade innan denna natten inte mått allt för bra, min bror kämpade ännu en gång mot sin sjukdom och det var många ambulans och akutbesök under denna tiden, speciellt på nätterna. Jag var såklart orolig, men hade aldrig tankar på att han skulle gå bort. Dock började tankarna smyga in lite oftare än förr. Hur som helst så låg jag en natt i sängen och kollade på min tv. Detta var en natt där det var lugnt hemma (bor hemma), det var tyst och lugnt i huset. Det började bli sent och jag kände att det var dags att somna. Jag kände mig dock illamående en stund och tänkte att om jag inte får bort denna känslan så kommer jag vara uppe ett bra tag till. Jag gick då upp och kräktes självmant. Efter jag hade kräkts så kände jag mig fortfarande illamående. Då av någon anledning bara rusade pulsen, ögonen flimrade, svårt med andningen och jag trodde jag skulle dö helt enkelt. Detta har jag kommit fram till att det är en klassisk panikångestattack. Då när detta hände, så hade jag ingen aning vad panikångest var. Därför gjorde jag motsatsen egentligen till hur man ska hantera en attack. Jag gick runt hela tiden och paniken blev bara värre och värre. Försökte även köra allt vad jag kunde på en crosstrainer för att trötta ut mig, men även det fungerade inte så bra. Jag mådde skit i några timmar tills jag äntligen kunde sova. Jag kan inte minnas att jag hade någon tanke om min bror som startade denna processen.

Detta är (tror jag) grundpelaren till mitt mående idag. Vad jag nu har utvecklat efter denna attack, det vet jag inte. Men något är det eftersom jag inte mår bra. I början hade jag stora problem med olika fysiska symtom som varierande mellan veckor. Mitt stora orosmoment var att jag hade något fel på hjärtat. Hade ofta hjärtklappning, lite yrsel och ostadighet vid träning, och ibland kändes det som att det bubblade i bröstet. Var hos en hjärtspecialist och de kunde inte hitta något fel vid 48h EKG och vid ett arbete-EKG. Veckorna gick och mer och mer av symtomen försvann från hjärtat. Hur som helst så kände jag mig inte bättre i psyket och hade en rad andra symtom kvar i kroppen. Jag åkte då in till en vårdcentral och de gjorde några tester och ett blodprov, inget såg anmärkningsvärt där heller. I samma veva beställde jag också hem en hälsokontroll XL från werlabs, och inget avvikande där heller. Jag blev remitterad till en psykolog som jag går hos idag, har precis börjat så kan inte säga att det har gjort något under för mig ännu. Äter inte heller några mediciner för detta.

De senaste månaderna känner jag av de kroppsliga symtomen allt mindre, eller jag tänker inte allt för mycket på de längre. Däremot känns det som att alla symtom sitter i huvudet just nu. Jag har för tillfället symtom som: ljuskänslighet, trötthetsattacker under dagen, yrsel/ostadighet främst i affärer, katastroftankar, oro, spändhet och sömnsvårigheter. Ibland när jag är ute och går eller tränar så tänker jag och får en känsla av att jag kommer trilla ihop och dö. Även ibland att det känns som att någon håller på att dra mig bakifrån med ett rep. Ett annat symtom som är sjukt jobbigt just nu är att i vissa stunder när jag ska sitta eller ligga ner, så måste jag göra små korta rörelser. Detta för att annars känner jag en sjuk obehaglig känsla i kroppen. Tänkte göra en full lista av symtom i slutet.

De jobbiga nu är att alla mina trygghetsstenar för att bota ångrest, oro och stress inte fungerar. Det jobbiga är att det känns som jag har fått en IKEA möbel som jag ska montera, utan en jävla manual. Träna har jag försökt, men har inte alls uthålligheten/styrkan längre efter den natten. Jag kan knappt heller åka iväg till mina vänner utan att få en förväntansångest och kolla alla kroppsliga symtom innan jag åker iväg, vilket gör att jag tappar lusten till att träffa andra. Min undran är då ifall någon har gått igenom liknande eller går igenom något liknande just nu? Vad har ni isåfall för typ av diagnos? Låter detta som någon typ av ångest, eller någon annan typ av sjukdom? Även ni som har kommit ur detta, hur har ni lyckats? Jag är alltid villig att göra det som krävs så bara kom med förslag. Även hur ni gör med katastroftankar. 90% av min dagliga tid går åt till att tänka på mitt mående och mina symtom. Jag tänker även på detta när jag inte känner symtom och då kan symtom triggas igång av dessa tankar.

Alla symtom jag upplevt:

Torra/trötta ögon

Ljuskänslig

Orolig mage

Spända muskler

Muskelryckningar

Katastroftankar

Yrsel/ostadighet främst i affärer

Hjärtklappning

Fladdrande i bröstet

Kalla fötter & händer

Minskad sexlust

Leva i en bubbla

Oro

Ångest

Stress

Klump hals & mage

Illamående

Hårda hjärtslag

Kallsvettning

Frånvarokänsla

Hoppas ni har en bra dag :)

Anonym (Kram)

Sat 19 Nov 2022 19:10

#1

Hej!

Det du beskriver är ju som du själv säger ångest. Det är bra du sökt hjälp och din psykolog kommer lära dig att varje gång du får denna obehagskänsla ska du stanna i den. Ångesten når sin kulm och sen planar den ut också lär du hjärnan att dessa olika situationerna som triggar ångesten inte är farliga, till slut kommer ångesten mer och mer sällan. Du ska absolut inte försöka dämpa ångesten eller fly den. Det är då den blir värre. Jag har själv ångest till och från och har haft hela livet och det enda som fungerar är att acceptera den, stanna i den och låta den dö ut. Det är mycket obehagligt i början men det blir bättre jag lovar.

Ratjonq

Sat 19 Nov 2022 19:15

#2

Tack så mycket för svar!! Jag har som sagt blivit bättre på att acceptera ångesten, även om jag har stunder där jag inte klarar av det så tycker jag att dessa stunder har minskat. Det jag finner märkligt är att ångesten kan kännas så annorlunda gång på gång. Ibland känner man igen känslan och har haft den förr, andra gånger är det annorlunda. Så klart är inte den ena dagen den andra lik och då är det inte konstigt kanske att ångesten känns annorlunda ibland.

Anonym (Kram)

Sat 19 Nov 2022 19:37

#3

Ratjonq skrev 2022-11-19 19:15:11 följande:

Tack så mycket för svar!! Jag har som sagt blivit bättre på att acceptera ångesten, även om jag har stunder där jag inte klarar av det så tycker jag att dessa stunder har minskat. Det jag finner märkligt är att ångesten kan kännas så annorlunda gång på gång. Ibland känner man igen känslan och har haft den förr, andra gånger är det annorlunda. Så klart är inte den ena dagen den andra lik och då är det inte konstigt kanske att ångesten känns annorlunda ibland.

Ångest kan ge så himla många olika symtom! Min har också ändrats under åren. Eller noterade jag inte symtomen som yngre och trodde det var något annat. Men det är bra du blir bättre på att acceptera känslan. Alla känslor är en reaktion på något, en tanke eller något yttre som hänt och det är viktigt att även känslor vi anser vara negativt laddade får lov att existera. Men jag vet, det är skitsvårt när ångesten slår på. Logiken blir ju sämre.

Ratjonq

Sat 19 Nov 2022 19:50

#4

Anonym (Kram) skrev 2022-11-19 19:37:20 följande:

Ångest kan ge så himla många olika symtom! Min har också ändrats under åren. Eller noterade jag inte symtomen som yngre och trodde det var något annat. Men det är bra du blir bättre på att acceptera känslan. Alla känslor är en reaktion på något, en tanke eller något yttre som hänt och det är viktigt att även känslor vi anser vara negativt laddade får lov att existera. Men jag vet, det är skitsvårt när ångesten slår på. Logiken blir ju sämre.

Ja men precis, ja det är skit tufft. När man inte heller är bekväm att göra det man gjorde förr så känner man inte igen sig själv. Jag hatar och har alltid gjort när man måste lära sig något som man redan har kunnat göra innan. Men såklart så är man inte ung och frisk för evigt så det är helt klart en utmaning man kommer gå igenom flera gånger. Det jag mest tycker är jobbigt är att man inte kan garantera sig till 100% att det är ångest, även om det speglar en ångestsjukdom. Samtidigt så känner jag att vid det här laget så skulle jag nästan varit död nu i med jag har gått sju månader såhär och det känns lite bättre iallafall.

Lynx123

Sat 19 Nov 2022 20:02

#5

Jättebra att du söker hjälp - bara det är ett steg i rätt riktning. Jag är ingen expert men delar gärna med mig några saker som hjälpt mig. 1. Rör på dig mycket men inte med press. Typ några promenader en dag, en löprunda en annan, dansa som en galning i vardagsrummet.2. Skaffa en hobby - och då menar jag en riktig hobby som bara är för dig: lego, pussel, virkning, modellbygge, dreja...vad som helst. Nörda in dig ordentligt o strunta i vad andra tycker. 3. Hjälp andra. I stället för att fokusera på ditt eget mående kan du lägga den energi på att hjälpa djur eller människor - många äldreboenden uppskattar tilö exempel att få extra sällskap, hundgårdar behöver hjälp med promenader etc. 4) Humor - jätteviktigt. Följ en lång radioserie som XFM med Ricky Gervais, Stephen Merchant o Karl Pilkington eller vad du tycker är kul. Livet är inte så blodigt allvarligt alltid och humor hjälper oss få lite distans till oss själva. 5. Musik. Inye deppmusiak alltså, utan riktiga power låtar som ger fingret åt typ allt o alla eller som helt enkelt är bra.

Det kommer gå jättebra för dig men du måste ge det tid o vara snäll mot dig själv.

Kram

Ratjonq

Sat 19 Nov 2022 20:13

#6

Lynx123 skrev 2022-11-19 20:02:55 följande:

Jättebra att du söker hjälp - bara det är ett steg i rätt riktning. Jag är ingen expert men delar gärna med mig några saker som hjälpt mig. 1. Rör på dig mycket men inte med press. Typ några promenader en dag, en löprunda en annan, dansa som en galning i vardagsrummet.2. Skaffa en hobby - och då menar jag en riktig hobby som bara är för dig: lego, pussel, virkning, modellbygge, dreja...vad som helst. Nörda in dig ordentligt o strunta i vad andra tycker. 3. Hjälp andra. I stället för att fokusera på ditt eget mående kan du lägga den energi på att hjälpa djur eller människor - många äldreboenden uppskattar tilö exempel att få extra sällskap, hundgårdar behöver hjälp med promenader etc. 4) Humor - jätteviktigt. Följ en lång radioserie som XFM med Ricky Gervais, Stephen Merchant o Karl Pilkington eller vad du tycker är kul. Livet är inte så blodigt allvarligt alltid och humor hjälper oss få lite distans till oss själva. 5. Musik. Inye deppmusiak alltså, utan riktiga power låtar som ger fingret åt typ allt o alla eller som helt enkelt är bra.

Det kommer gå jättebra för dig men du måste ge det tid o vara snäll mot dig själv.

Kram

Tack för kloka tips! Jag har faktiskt testat en del olika saker. Pussel hade jag inget intresse för innan men gav det en chans i med att jag kände att jag kunde inte ha det tråkigare än vad jag kände då. Vissa dagar är jag väldigt taggad på det och då kan det absolut hjälpa, andra dagar har jag svårare att kunna sitta still och koncentrera mig på det. Jag är ute och går nästan varje dag, spelar som sagt fotboll och något jag verkligen älskar. Har dock senaste året haft problem med skador, dödsfall och då mitt mående så har inte kunnat spela så mycket. Det är också en bidragande orsak då jag verkligen vill idrotta men haft jätte svårt på jag byggt upp någon form av rädsla av att träna... Har ofta förväntansångest innan träning och blir stressad, vilket resulterar i att jag tror att jag ska kollapsa under träning. Men försöker att göra även det lite om dagen så att jag vänjer kroppen. De andra du skriver har jag dock inte tänkt/ testat. Så får testa och kolla upp det. :)

Anonym (Strategier)

Sat 19 Nov 2022 20:15

#7

Ratjonq skrev 2022-11-19 19:15:11 följande:

Tack så mycket för svar!! Jag har som sagt blivit bättre på att acceptera ångesten, även om jag har stunder där jag inte klarar av det så tycker jag att dessa stunder har minskat. Det jag finner märkligt är att ångesten kan kännas så annorlunda gång på gång. Ibland känner man igen känslan och har haft den förr, andra gånger är det annorlunda. Så klart är inte den ena dagen den andra lik och då är det inte konstigt kanske att ångesten känns annorlunda ibland.

Som du skriver så ändras ångest och därmed mönster.
När jag gick på högstadiet då tog jag munspray eller Gaviscon då det satte sig i magen.

En speciell ångest sätter sig i magen och den känns jätte lös. Samtidigt så kan en annan ångest få mig väldigt rastlös. Den värsta ångesten är när jag känner mig kräkfärdig. Jag mår inte illa men jag har en känsla att jag måste spy nu! Brukar då tänka " spyr jag så spyr jag" att acceptera är för mig bättre än att förneka. Om jag förnekar så spänner jag mig och det blir då värre.

Har ett par avfallspåsar och underkläder i en liten påse i min väska. Det får mig att känna mig säker i fall det värsta händer. Jag brukar spela gulliga och mysiga tv spel vid ångest. Jag behöver koppla hjärnan till andra saker.
Jag känner flera som kopplar av med stickning eller så sitter de och pusslar.

Du har vunnit mycket med att söka hjälp och ha koll på vad som är vad.

Anonym (A)

Sat 19 Nov 2022 20:17

#8

Lynx123 skrev 2022-11-19 20:02:55 följande:

Jättebra att du söker hjälp - bara det är ett steg i rätt riktning. Jag är ingen expert men delar gärna med mig några saker som hjälpt mig. 1. Rör på dig mycket men inte med press. Typ några promenader en dag, en löprunda en annan, dansa som en galning i vardagsrummet.2. Skaffa en hobby - och då menar jag en riktig hobby som bara är för dig: lego, pussel, virkning, modellbygge, dreja...vad som helst. Nörda in dig ordentligt o strunta i vad andra tycker. 3. Hjälp andra. I stället för att fokusera på ditt eget mående kan du lägga den energi på att hjälpa djur eller människor - många äldreboenden uppskattar tilö exempel att få extra sällskap, hundgårdar behöver hjälp med promenader etc. 4) Humor - jätteviktigt. Följ en lång radioserie som XFM med Ricky Gervais, Stephen Merchant o Karl Pilkington eller vad du tycker är kul. Livet är inte så blodigt allvarligt alltid och humor hjälper oss få lite distans till oss själva. 5. Musik. Inye deppmusiak alltså, utan riktiga power låtar som ger fingret åt typ allt o alla eller som helt enkelt är bra.

Det kommer gå jättebra för dig men du måste ge det tid o vara snäll mot dig själv.

Kram

Håller med

Ratjonq

Sat 19 Nov 2022 20:22

#9

Anonym (Strategier) skrev 2022-11-19 20:15:26 följande:

Som du skriver så ändras ångest och därmed mönster.
När jag gick på högstadiet då tog jag munspray eller Gaviscon då det satte sig i magen.

En speciell ångest sätter sig i magen och den känns jätte lös. Samtidigt så kan en annan ångest få mig väldigt rastlös. Den värsta ångesten är när jag känner mig kräkfärdig. Jag mår inte illa men jag har en känsla att jag måste spy nu! Brukar då tänka " spyr jag så spyr jag" att acceptera är för mig bättre än att förneka. Om jag förnekar så spänner jag mig och det blir då värre.

Har ett par avfallspåsar och underkläder i en liten påse i min väska. Det får mig att känna mig säker i fall det värsta händer. Jag brukar spela gulliga och mysiga tv spel vid ångest. Jag behöver koppla hjärnan till andra saker.
Jag känner flera som kopplar av med stickning eller så sitter de och pusslar.

Du har vunnit mycket med att söka hjälp och ha koll på vad som är vad.

Har du också mer eller mindre konstant ångest eller den uppkommer mer i vissa typer av situationer?

Anonym (Strategier)

Sat 19 Nov 2022 21:23

#10

Ratjonq skrev 2022-11-19 20:22:42 följande:

Har du också mer eller mindre konstant ångest eller den uppkommer mer i vissa typer av situationer?

Det är svårt stt svara på då jag har haft ångest eller oro sedan hag var liten. En del dagar märker jag inte av den alls och känner mig " normal" ibland kan den komma smygande och då får jag parera med musik eller något dom gör mig glad. En del dagar gör jag ingenting och känner mig ledsen.

Men om jag går in i en affär och den är full av folk så känns jag varm i kroppen och kallsvetten kommer. Jag hör ordet "fly" i mitt huvud och känner mig panikslagen. Det känns även som om lungorna försvinner och jag får ingen luft.
Då går jag ut en stund och kan wv hå in i en annan butik om jag ska handla mat.

Som kvinna kan även olika hormoner påverka hur jag mår.
Har själv haft plötsliga dödsfall av familjemedlemmar, släktingar oc.h vänner.
Gör även saker fast jag inte vill och känner att jag vill spy pga oro.

En del saker måste man tyvärr göra ( läkarbesök, tandläkare m.m) har gått på KBT och mitt liv har blivit lättare. Jag har nu verktyg att använda nör jag känner oron komma. Jag gör saker i dag även om jag inte mår helt 100. Innan KBT så stannade jag hemma från vänner m.m i dag möter dag dem fast jag har lite ångest.

Snälla hjälp mig med detta, Panikångest (?)

INNEHÅLL