Är mamma till 3st barn. Den ena är 16 o sedan har va en mellis o en liten sladdis på 2år. Vår stora son har haft flickvän 1 år i de ses jämt. Hon är jättego men jag skäms!! Får panik av att alltid ha en innebeonde. Vår lilla vaknar tidigt o sonens flickvän ska springa runt i hela huset innan de ska sova på helger o även vardagar. Vi har ett för litet hus o letar efter nytt men jag är så trött på att aldrig få vara bara vi. Mannen sover som en gris o tycker jag är du. Likaså sonen o jag förstår men ändå inte. De är 16 år o det blir bara för intensivt. Hade jag inte lidit av sömnbrist o väckts av minsta lilla så hade jag nog inte brytt mig. Själviskt kanske?
